Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almgrén, Gösta - Almgren - 1. Almgren, Knut August - 2. Almgren, Oscar - 3. Almgren, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almgren
58
Almgren
Gävleb. län. Föräldrar:
stationsin-spektoren A. A. och Emma Björklund.
— A. var 1905—10 anställd vid
Statens järnvägar och blev 1911 elev vid
Dramatiska teaterns
dekorationsateljé. Under en vistelse i Paris 1913
-—14 tog han starka intryck av
Bour-delle, vars monumentala, strängt
naturalistiska stil återklingar hos A.
Han saknar emellertid inte sinne för
den dekorativa detaljen, och hans
barn- och kvinnofigurer utmärka sig
ofta för graciöst behag. A. har utfört
en rad verk av monumental karaktär,
bland vilka må nämnas minnesmärket
över Samuel Gustaf Hermelin i Luleå
(1917), Gustav II Adolf i Luleå
(1921), Frans Kempe i Mo och Domsjö
bruk (1925), Elias Sehlstedt i
Härnösand (1926), Christopher Jacob
Boström i Piteå (1935), Fabian Månsson
i Gävle (1939). År 1928 fullbordade A.
en serie reliefer för Norrköpings
gymnastikhall, och 1930 avtäcktes
fontänen "Fiskafänget" i Härnösand. Utom
de ovannämnda har A. utfört livfullt
karakteriserade porträttbyster av bl.
a. Nils Personne (1920, Nat. mus.,
replik i Dram. teat.), Töre Svennberg
(1923, Dram. teat.), Ivar Nilsson,
Johan Sandler (1933, Hola folkhögskola)
m. fi. A. erhöll statsstipendium 1921
—22 och företog då studieresor i bl. a.
Italien, Frankrike och Tyskland. En
större samling av A:s skulpturer har
av mecenaten Björn Bönnberg,
Stockholm, och A. själv skänkts till Gävle
och Hudiksvalls mus. — Gift 1913
med Helga Johansson. Th. N.
Almgren. Släkten härstammar från
bonden Erik Svensson i Ugglebo,
Almby skn i Närke († 1712), vars son Sven
Ersson, köpman i Örebro (f. 1711, †
1774), efter fädernesocknen antog
namnet A. Dennes son Joachim
Wilhelm A., landssekr. med lagmans titel
i Västerås län, blev far till
industriidkaren Knut August A. (A. 1), vars
andre son, överdir. i Järnvägsstyr.
Knut August Almgren.
Fredrik August A. (f. 1840, † 1903),
led. av Första K., införde den
"bor-sigska" lokomotivtypen. A. l:s tredje
son var grosshandlaren och
riksdagsmannen Oscar Mauritz A. (A. 2), far
till arkeologen Oscar A. (A. 3).
1. Almgren, Knut August,
industriidkare, kommunalman,
politiker, f. 15 juli 1806 i Västerås, † 20
april 1884 i Stockholm. Föräldrar:
landssekr. lagman Joachim Wilhelm,
A. och Carin Elisabeth Arosenius. —
Tidigt föräldralös anställdes A. vid
16 års ålder hos grosshandelsfirman
Mazer & co. i Stockholm, som
importerade sidenvaror och viner från s.
Frankrike. Till detta land fick han
1828 resa dels av hälsoskäl, dels för
att studera sidentillverkningen i
Lyon. Därifrån lyckades han utföra
en s. k. jacquardvävstol, och efter
hemkomsten upprättade han 1833 egen
sidenfabrik i Stockholm, som han
ledde till 1884. Tack vare skicklig
ledning och tillämpning av moderna
metoder, särskilt maskinell
mönstervävnad efter jacquardmetoden, blev
hans fabrik en av landets förnämsta.
I tullstriderna spelade A. en
framträdande roll. Tullskyddet var en
förutsättning för den sv.
sidenfabrikationen, emedan det skapade en fast
inhemsk marknad. Det var därför
naturligt, att A., som 1844—58 var led.
av borgarståndet vid riksdagarna,
kraftigt skulle motsätta sig
finansministern J. A. Gripenstedts
frihandelssystem. Han bekämpade vid
riksdagarna 1853—54 och 1S56—58
vis-serl. icke principiellt en övergång till
ett liberalare tullsystem, men
denna finge icke ske "på bekostnad af
våra näringars bestånd". Hans
synpunkter äro betecknande för den
konservativa borgerliga minoriteten. —
Vid riksdagen och Stockholms
kommunalrepresentation — han var 1863
—78 stadsfullmäktig — hade A. olika
uppdrag. Han var initiativtagare till
Stockholms köpmannafören. och dess
ordf. 1858—83. — Gift 1837 med
Lovisa Albertina Campbell. G. U.
2. Almgren, Oscar Maurits,
affärsman, kommunalman, politiker, f.
14 aug. 1842 i Stockholm, † 27 mars
1910 därstädes. Son till A. 1. — A.
anställdes vid faderns sidenfabrik
1858, blev 1869 delägare däri och
1S84 ensam innehavare. En
studieresa till Frankrike och Italien samt
arbete vid en sidenfabrik i Schweiz
bidrogo att vidga hans kunskaper och
sätta honom in i yrkets detaljer.
I Stockholm intog A. tack vare sin
grundliga kännedom om handelns och
näringarnas behov en framträdande
ställning inom olika organisationer,
stadsfullmäktige (1879—1908),
gross-handelssocieteten, borgerskapets fem-
Oscar Almgren (3). Teckning.
tio äldste, Stockholms
köpmannafören. (ordf. 1890) och
handelskammare (ordf. 1902). Redan i ungdomen
hade han börjat bedriva
nationalekonomiska studier, särskilt av Bastiat,
vilket bidrog till att göra honom till
övertygad frihandlare. Som led. av
Första K. 1890—1910 förfäktade han
sina åsikter med talang och fasthöll
vid sin åskådning även sedan det efter
frihandelns genombrott visat sig, att
hans egen industri blott kunnat
blomstra under det protektionistiska
systemet. Trots den allm. depressionen
inom sidenbranschen höll A. driften i
gång, måhända främst för att bereda
de gamla arbetarna sysselsättning. Vid
riksdagen hade A. uppdrag inom olika
utskott. Till sin allm. åskådning var
han moderat konservativ och tillhörde
Första K:s moderata parti. — Gift
1868 med Louise Schmidt. G. U.
3. Almgren, Oscar, arkeolog, f.
9 nov. 1869 i Stockholm. Son till A.
2. ■—■ Efter mogenhetsex. i Stockholm
1S86 inskrevs A. s. å. vid Uppsala
univ., där han blev fil. kand. 1889, fil.
lic. 1S93 och fil. dr 1897,
tjänstgjorde vid Vitt. akad. från 1894 (förste
amanuens 1907, antikvarie 1910,
avsked 1911), var docent i jämförande
fornkunskap från 1897, i nordisk och
jämförande fornkunskap från 1909
och prof. i samma ämne från 1913,
allt vid Uppsala univ.; avgick 1925
från professuren på grund av
blindhet. —- Genom tjänstgöringen hos Vitt.
akad. erhöll A. grundlig kännedom om
landets lösa och fasta fornminnen,
ytterligare fördjupad genom många
studieresor inom och utom landet,
särskilt till övriga skandinaviska länder
samt Mellan- och Västeuropa.
Gra-dualavhandl. "Studien über
nordeuro-päische Fibelformen der ersten
nacli-christlichen Jahrhunderte" (1897)
gjorde honom även internat, känd.
Arbetet är av stor betydelse för kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
