Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Theofil - Andersson - 1. Andersson, Johan - 2. Anderson, Anders - 3. Andersson, Hilding - 1. Andersson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Larsson
102
Anderson
Nils Andersson.
kommittéer, som under åren 1915—30
arbetade för en reformering av
socialförsäkringen och en förbättrad social
sjukförsäkring, har A. spelat en
framträdande roll vid utformandet av
denna senare försäkringsgren. Framför
allt har han arbetat för, att i
sjukförsäkringens prestationer skulle
innefattas även meddelandet av sjukvård
och icke endast kontant sjukhjälp.
Att denna grundsats äntligen
fastslogs i 1931 års sjukkasselagstiftning
är till stor del A:s förtjänst. Även
om införandet av
moderskapsförsäk-ring har A. inlagt stora förtjänster.
— Utom en mängd tidskr.-uppsatser
och artiklar i dagspressen rörande
sjukkasse- och andra
socialförsäkringsfrågor har A. skrivit bl. a. "Handbok
vid tillämpningen av lagen om
folkpensionering" (1914),
"Tvångssjukförsäkringen i Tyskland, England och
Norge" (1916),
"Tvångssjukförsäkringen i Tyskland och England"
(1919), "Socialförsäkringen i Sverige"
(1926), "Handbok för erkända
sjukkassor" (1—2, 1931—32) och "Vad
varje sjukkassemedlem bör veta"
(1933). I andra ämnen har A. skrivit
bl. a. "Den inre omflyttningen. I.
Norrland" (1897), "Värmlands läns
hushållningssällskaps historia" (1903)
och "Stockholms köpmannaförening
1858—1908" (1908). — Gift 1901 med
Emmy Augusta Ohlsson. N. B.
Andersson, från Småland
härstammande släkt. Komministern,
sedermera kyrkoherden i Åkers pastorat,
Växjö stift, Andreas A. blev far till
biskopen Johan A. (A. 1) samt
läkaren och skalden Anders A. (A. 2). Den
senare skrev sig Anderson.
Författaren Hilding A. (A. 3) var son till A. 1.
1. Andersson, Johan, biskop,
vitter översättare, f. 29 sept. 1820 i
öde-stugu skn, Jönköp. län, † 14 juni 1894
i Växjö. Föräldrar: kyrkoherden
Andreas A. och Eva Sofia Svalander. —
A. blev student i Lund 1838, fil. mag.
1844, var 1846—53 knuten till
gymnasiet i Växjö, från 1849 som lektor,
samt var 1853—63 rektor vid Växjö
högre elementarläroverk, var
kyrkoherde i Gränna 1863—79, blev
kontraktsprost i Vista kontrakt 1873,
teol. dr vid Uppsala univ. 1877 och
biskop i Växjö stift 1879. — Som
skolman var A. känd för sin stora
organisationsförmåga, skickliga
undervisning och stränga disciplin. I det
prästerliga kallet hävdade han
högkyrkliga synpunkter. Mest känd blev lian
som översättare av Goethes
dramatiska arbeten, och särskilt tolkningen av
"Faust" (1, 1853) var för sin tid god.
Hans vittra och kyrkliga intressen i
förening förde honom slutl. till hans
sista arbete, granskningen av
psalmbokskommitténs förslag. — Gift 1850
med Elisabet Maria Lindfors. N. B.
2. Anderson, Anders, läkare,
skald, f. 6 juli 1822 i ödestugu skn,
Jönköp. län, † 10 sept. 1892 i Växjö.
Bror till A. 1. — A. blev student i
Lund 1839 och disputerade där för
den filosofiska graden 1844 samt blev
med. dr 1863. Under studieåren var
han en uppskattad tillfällighetsskald,
och särskilt hans dikter för
skandinavismens sak rönte uppmärksamhet.
År 1864 blev han prof. i obstetrik och
gynekologi vid Karol. inst. och 1875
medl. av Sv. akad. A. offentliggjorde
1889 ett urval "Dikter", vilka visa
hans formella beroende av Tegnér, och
efter hans död utgav G. Ljunggren
"Dikter, tal och minnesteckningar"
(1893), innehållande bl. a. ett
fragment av en biografi över hans lärare
Anders Retzius. — Gift 1866 med
Hilma Baeckström. R. A.
3. Andersson, Anders H il din g,
skolman, f. 22 mars 1853 i Växjö,
† 13 febr. 191S därstädes. Son till
A. 1. — Efter mogenhetsex. i
Jönköping 1872 inskrevs A. s. å. vid Lunds
univ., där han avlade fil. kand.-ex.
1875 och fil. lic.-ex. 1878, blev fil. dr
1879 och s. å. docent i grekiska
litteraturen. Han utnämndes till lektor
i latin och grekiska i Kalmar 1881 och
i Växjö 1883 samt blev rektor i Växjö
1892 och i Lund 1906. — A. var flitigt
verksam som översättare och
bearbetare av litteratur på sanskrit, de
klassiska språken och moderna språk.
Bland hans många övers., som delvis
äro fria omdiktningar, kunna nämnas
Terentius’ "Phormio" (1896) och
"Adelphi" (1902), Petronius’
"Kalaset hos Trimalchio", det indiska
skådespelet "Ratnavali eller Pärlbandet"
(1892) och Kalidas as skådespel
"Ur-vasi och hennes hjälte" (1906). Hans
bearb. "Mickel Räf, den gamla
folkdikten" (1900) är närmast en
originaldikt. Han skrev även lärodikten
"Kuno Amérs skolår" (1918). Bland
hans litteraturhistoriska arbeten
märkas "Den grekiska tragedien" (1890)
och "Det grekiska dramat" (1910). —
I den läroverkskommitté, som
förberedde den 1904 beslutade
läroverksreformen, krävde A., ehuru förgäves,
större utrymme för de klassiska
språken. — Gift 1881 med Anna
Charlotta Gabriella Bergenstråhle. N. B.
1. Andersson, Nils Johan,
botanist, f. 20 febr. 1821 i Gärdserums skn,
Kalmar län, † 27 mars 1880 i
Stockholm. Föräldrar: riksdagsmannen i
bondeståndet Johannes A. och Sara
Kajsa Nilsdotter. — A. blev student
i Uppsala 1840 och fil. mag. 1845,
förordnades 1846 till docent i botanik
vid Uppsala univ. och anställdes
1847 som lärare i naturalhistoria
vid Nya elementarskolan i
Stockholm. Han blev adjunkt i botanik vid
Lunds univ. 1855, var 1856—79 prof.
och intendent vid Riksmus :s
botaniska avd. samt vid Bergianska
stiftelsen, var därjämte 1858—74 lektor
vid Nya elementarskolan och valdes
till led. av Vet. akad. 1859 och
Lant-bruksakad. 1863. Han företog i
vetenskapligt syfte resor till bl. a. Lappland,
Norge och Mellaneuropa. — Genom
"Salices Lapponiæ" (1845) och andra
arbeten erhöll A. rykte som
framstående salixforskare samt utsågs
senare att bearbeta detta släkte i det av
De Candolle utgivna samlingsverket
"Prodromus regni vegetabilis". Även
halvgräsen och särskilt gräsen har
han behandlat i flera skrifter. När
lian 1851—53 åtföljde fregatten
"Eugenie" på dess världsomsegling,
skildrade lian sina upplevelser i
underhållande brev till Aftonbladet,
senare sammanställda till arbetet "En
verldsomsegling, skildrad i bref";
botaniska samlingar från resan beskrev
lian i det stora och värdefulla
arbetet "Om Galapagos-öarnes
vegetation" (1854). Under A:s
intendentstid tillväxte det vetenskapliga
materialet ofantligt, och botaniska avd.
utvecklades till en forskningshärd med
verkliga resurser, känd och anlitad
även av utländska vetenskapsmän.
Som läroboksförf. införde A. en
enklare terminologi och lade större vikt
vid det morfologiska, åskådliggjort
genom en mängd till texten fogade
illustrationer, t. ex. i "Lärobok i
Botaniken för elementarundervisningen"
(1—3, 1851—53), "Svensk
skol-bota-nik" (1851—53), "Väggtaflor för
åskådningsundervisningen i botanik"
(1861—62) m. fi. Genom sin
begåvning ocli sina vinnande personliga
egenskaper kom A. att utöva stort
inflytande på de samtida sv.
naturforskarna. —- Gift 1857 med Anna
Elisabet Amanda Tigerhielm. N. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
