Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Anjou, Christopher Ludvig - 3. Anjou, Nils Erhard - Ankar, Gustaf - Ankarcrona - 1. Ankarcrona, Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anjou
110
Ankarcrona
Gustaf Ankar.
kyrkoherden Nils Jakob A. och Anna
Margareta Öberg. — A. blev student
1839, fil. kand. 1846, fil. mag. 1848
och avlade teoretisk teologisk ex. 1862,
allt i Uppsala. Han verkade 1852—64
som lärare vid Norrköpings läroverk,
blev 1864 rektor vid
folkskoleseminariet i Linköping och var
folkskoleinspektör 1867—94. Han var led. av
kyrkomötena 1878, 1883, 1888 och
1893 och av Andra K. 1887—88 samt
gjorde en betydande administrativ
insats som led. av ett flertal
kommittéer rörande folkskoleväsendet. A. har
utgivit predikosamlingar och
pedagogiska verk, bl. a. "Bidrag till
pedagogik och metodik för folkskolelärare"
(1868—69, talrika senare uppl.) och
"Tal och uppsatser rörande
folkundervisningen" (1897) samt redigerade
1865—81 Tidn. för folkskolan och
1882—87 Tidskr. för
folkundervisningen. Han blev led. av Mus. akad.
1S68. — Gift 1856 med Charlotta
Carolina Mathilda Elgérus. N. P.
3. Anjou, Nils Erhard,
folkskollärare, musiker, f. 8 jan. 1S52 i
Länna skn, Stockholms län, † 23 nov.
1922 i Gävle. Föräldrar:
folkskolläraren Frans Nils A. och Sara
Stjärn-berg. — A. avlade folkskollärares.
1872 samt organistex. 1873 i Uppsala
och organist-, kyrkosångar- och
mu-siklärarex. 1S88 vid
Musikkonservato-riet i Stockholm. Han studerade med
statsstipendium sångundervisningen i
Norden 1903. Han var organist och
folkskollärare i Färila 1874—80 och
i Hille 1881—1907, då lian avgick med
pension. Är 1908 bosatte han sig i
Gävle, där han bl. a. tjänstgjorde som
sånglärare vid folkskolorna och i
borgarskolan.— A. arbetade ivrigt på att
göra de bredare folklagren förtrogna
med musik, främst sång. Han
använde därvid den s. k. formelmetoden,
som består i att inlära en liten melo-
disk figur ("formel") för varje ton i
skalan. Denna metod förenklades
ytterligare av A., som även införde ett
lättfattligt sätt att lära rytm. Han
utgav "Den nya sångmetoden" (1905
—07) m. m. — Gift 1875 med Brita
Anderson. P. L.
Ankar, Gustaf Alfred, teolog, f.
27 okt. 1877 i Köinge skn, Hall. län.
Föräldrar: hemmansägaren Johan
Alfred A. och Mathilda Eliasdotter.
—■ A. avlade mogenhetsex. i Göteborg
1897 och i Uppsala
teologisk-filosofisk ex. 1898, teoretisk teologisk ex.
1901 och praktisk teologisk ex. 1902
samt teol. lic.-ex. 1922. Han
prästvigdes 1902 för Göteborgs stift och
innehade där 1902—09 prästerliga
förordnanden i Länghem och som predikant
på Tjolöholms gods. År 1909 kom A.
till Stockholm, där han tjänstgjort
i Gustav Vasa förs. som
pastorsadjunkt från 1915, som komminister
från 1925 och som kyrkoherde från
1936. Han var lärare bl. a. vid
Stockholms folkskoleseminarium 1912—-18
och vid Åhlinska skolan från 1932.
A. var preses vid prästmötet i
Stockholm 1925. Hans synodalavhandl. var
"Den kristna frälsningsvissheten,
framställd i anslutning till aposteln
Paulus". A. har bl. a. livligt
intresserat sig för det ekumeniska arbetet.
Han är sekr. i sv. kommittén av Faith
and Order-rörelsen och ordf. i Sv.
ekumeniska fören. Han var led. av
kyrkomötet 1934, 1936, 1938 och 1941 samt
är led. av Stockholms domkapitel
sedan 1937 och dess v. preses sedan
1939. År 1941 blev lian teol. hedersdr
i Uppsala. Han har utgivit flera
broschyrer ocli smärre uppsatser i
teologiska ämnen. — Gift 1) 1909 med
Adéle Virgin, † 1919; 2) 1921 med fil.
mag. Ruth Holmén. G. 11., E. B—n.
Ankarcrona, ätter, härstammande
från Christoffer Jacobsson († 1667),
som för religionsförföljelses skull
flyttade från Böhmen och slog sig ner i
Ronneby. Hans son Töre, handlande
och rådman i Karlskrona (f. 1655,
† 1710), antog släktnamnet
Christo-phers. Dennes äldste son Theodor
Christophers, slutl. amiral och
landshövding i Stockholms län (A. 1),
adlades 1717 med namnet A. och slöt
själv sin ätt. Hans yngste bror,
premiärlöjtnanten Mattias Christophers
(f. 1694, † 1719), adlades kort efter
A. 1 och introducerades på dennes
namn och nummer, och även han slöt
själv sin ätt. Deras broder Jakob
Christophers, handlande,
fabriksidkare och titulärassessor i Karlskrona
(f. 1693, † 1755), adlades 1751 med
namnet A. och introducerades som
huvudman för egen ätt. Han blev
stamfar för den nu levande, vitt
utgrenade ätten A. och farfars far till
Theodor Ankarcrona. Målning (detalj) av
O. Arenius omkr. 1740.
reg.-kvartermästaren och
kammarherren Theodor Vilhelm A. (f. 1794,
† 1865). Bland dennes söner märkas
a) överhovjägmästaren och
ståthållaren på Stockholms slott Conrad
Victor A. (f. 1823, † 1912), b)
landskapsmålaren Edvard Alexander (Alexis)
A. (f. 1825, † 1901), c) kommendören
och varvschefen vid Stockholms
station Johan Henrik A. (f. 1826, †
1S84), vars son, konteramiralen Sten
A. (A. 3), blev far till advokaten i
Stockholm Sten Theodor Stensson A.
(f. 1904), d) översten och målaren
Henric A. (A. 2) och e) brukspatronen
och styresmannen för Husqvarna
vapenfabrik Adolf Emil A. (f. 1833, †
1S93), far till målaren Gustaf A. (A.
4) och generalmajoren Hugo A. (A.
5). — Litt.: Vivi Horn, f. A.,
"Herrarna till Runsa" (1928).
1. Ankarcrona, Theodor, före
adlandet Christophers, sjömilitär, f.
15 febr. 1687 i Karlskrona, † 2 nov.
1750 i Stockholm. Föräldrar:
rådmannen i Karlskrona Teodor (Töre)
Christophers och Cecilia von Schoting.
— A. uppfostrades från början av
1690-talet i Amsterdam, där lian även
studerade ocli erhöll merkantil
praktik, ocli tjänstgjorde 1706—11 ett par
år i franska och därefter i engelska
örlogsflottorna — i den senare
befordrad till officer —■ samt kom i sv.
amiralitetets tjänst 1711 som
underlöjtnant vid flottan. Vid Stralsund
uppmärksammades han 1715 av Karl
XII för goda insatser och fick
förtroendet att i dec. föra denne över till
Sverige. Därefter befordrades han
s. å. till kommendör och adlades
1717, placerades efter Karl XII:s död
vid Stockholmseskadern och blev 1720
generaladjutant vid flottan. År 1727
utnämndes han till förste
uppsyningsman vid kommissariatet i
Stockholm ocli 1729 till schoutbynacht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
