- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
118

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Appelberg, Carl Magnus - 2. Appelberg, Gustaf - Appelbom, Appelboom - Appelboom, Harald - Appelgren, Brita - Appellöf, Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Appelberg

118

Appellöf

Gustaf Appelberg.

61 och 1862—73, blev andre
bataljonsläkare vid Första
livgrenadjär-reg. 1861, förste dito 1862, reg.-läkare
1873 och fältläkare i andra
militärdistriktet 1879 samt erhöll avsked
1894. Han blev led. av Krigsvet.
akad. 1880. — A. utövade en
omfattande praktik, särskilt som
gynekolog. Han var dock framför allt
militärläkare med det varmaste intresse
för den militära hälsö- och
sjukvårdens utveckling och förbättring. Han
tillhörde stiftarna av Sv.
militärlä-karfören. och utgav tills, med H.
W. Hulphers "Handbok för svenska
arméns läkare" (1884). — A. var den
egentlige stiftaren av
ordenssamfundet S. H. T., från början ett
studentkotteri i Uppsala, och förblev hela
sitt liv själen däri. — Gift 1864 med
Augusta Amelie Nordström. S. L.

2. Appelberg, Gustaf,
ämbetsman, f. 18 aug. 1871 i Nya Varvet
utanför Göteborg, † 24 febr. 1938 i
Stockholm. Föräldrar:
assuransdirek-tören Axel Waldemar A. och Sophie
Sandberg. Brorson till A. 1. — A.
blev jur. utr. kand. i Uppsala 1895.
Efter tingstjänstgöring sökte han sig
till Svea hovrätt, där han fick sitt
första fiskalsförordnande 1903. Han
utnämndes till fiskal 1907, assessor
1908 och hovrättsråd 1910. Redan
1908 hade han emellertid inkallats i
Justitiedep., där han stannade till
1914, ett par år som andre led. på
avd. för lagärenden och från 1911
som byråchef. A. var delegerad för
Sverige vid växelrättskonferensen i
Haag 1912 och deltog 1913
iutarbetan-detav förslag till ändring i den
proportionella valmetoden. Efter sin återgång
till hovrätten valdes han till
justitieombudsmannens efterträdare för
åren 1915 och 1916. A. utnämndes till
justitieråd 1918. Han är den ende av
Högsta domstolens alla led., som
under tre tjänstgöringsperioder suttit i

lagrådet. A:s domargärning
präglades av ett genomträngande
skarpsinne och en outtröttlig
arbetsförmåga och grundlighet. — A. tillhörde
Sv. juristtidn:s red. åren 1916—18,
under vilka år han redigerade tidn:s
rättsfallsavd. — Gift 1908 med Inez
Nordberg. M. B. L.

Appelbom, Appelboom. Enligt
traditionen härstammar släkten från
en gammal frälsesläkt, den s. k.
Vånga-släkten, genom Bengt Haraldsson till
Stora Vånga, bror till biskopen i
Skara Magnus Haraldsson. Efter
västgötaupprorets misslyckande 1529 flydde
Bengt Haraldsson jämte brodern ur
riket. Hans sonson, häradshövdingen
Anders Haraldsson (f. 1576, † 1649),
adlades ånyo 1645 under namnet A.
och blev stamfar för den ännu
fortlevande adliga ätten A. En son till
honom var envoyén, hovrådet Harald
A. (se nedan). En yngre bror till
denne, majoren Johan A († 1692), blev
far till amiralen Anders A. (f. 1652,
† 1721), som 1719 blev friherre och
själv slöt sin ätt, och till
kommendanten på Arensburg överstelöjtnanten
Johan A., som 1710 under fästningens
belägring tills, med sina tretton barn
dog av pesten. Från en bror till
Harald och Johan A., ryttmästaren
Samuel A. († 1655), härstamma alla nu
levande släktmedl.

Appelboom, Harald, diplomat,
f. 1612 på Söderby i Fellingsbro skn,
Örebro län, † 8 mars 1674 i Haag.
Föräldrar: häradshövdingen Anders
Haraldsson, adlad A., och Carin
An-dersdotter Hök af Partille. — A.
vistades en tid vid Franekers univ.
i Nederländerna (från 1631) och blev
1642 den sv. regeringens
korrespondent i Amsterdam. Som sådan hade
han främst att tillvarata Sveriges
handelsintressen i Holland men
anlitades från 1650-talet även för viktiga
diplomatiska uppdrag. År 1652
fullföljde han de första diplomatiska
underhandlingarna mellan Sverige och
den cromwellska republiken. A. blev
1653 resident i Nederländerna, 1663
hovråd och 1665 envoyé. Han var en
skicklig, energisk och väl
underrättad diplomat. Bland hans många
betydelsefulla uppdrag må särskilt
nämnas underhandlingarna om
Sveriges anslutning till trippelalliansen
mot Frankrike 1668. — A. var även
litterärt intresserad. — Gift 1645 med
Susanna Roseau från Holland. G. U.

Appelgren, Brita Disa,
premiärdansös, f. 21 dec. 1912 i Stockholm.
Föräldrar: Patrik A. och Beda Hult.
— A. blev elev vid K. teaterns
balettskola 1921 och studerade där under
Lisa Steiers och senare under Valborg
Franchis ledning till 1930, då hon
anställdes som figurantska. Hon blev

premiärelev 1931 samt premiärdansös
1934. Hennes huvudroller äro
Askungen, Vallflickan i "Bergakungen",
Sylvia, den unga flickan i Fokins
"Rosendrömmen", Månstrålen (av Carina
Ari), spanjorskan i "Bolero" och
allegroflickan i "Concerto". A. har utfört
det mimiska huvudpartiet Fenella i
Aubers opera "Den stumma från
Por-tici" och huvudpartiet i
"Prima-Bal-lerina", "Sylfiden", "Svansjön" samt
Terpsichore i "Gudinnornas strid".
Bland filmer, i vilka A. medverkat,
märkas "Hans engelska fru" (1927),
"Markurells i Wadköping" (1931),
"Flickan från varuhuset" (1933) och
"Kanske en gentleman" (1935). Även
i tysk film har A. gjort en insats. —
Gift 1938 med leg. tandläkaren Hans
Nordgren. C. F.

Appellöf, Jakob Johan Adolf,
zoolog, f. 2 nov. 1857 i Garde skn,
Gotl. län, † 5 jan. 1921 i Uppsala.
Föräldrar: kyrkoherden Johan
Fredrik A. och Sofia Adolfina Maria
Bolin. —- Efter mogenhetsex. i Visby
1877 blev A. fil. kand. 1881, fil. lic.
1885 och fil. dr 1886, allt vid
Uppsala univ., och var docent i zoologi
1887—90. Han blev konservator vid
Bergens mus. 1890 och föreståndare
(bestyrer) för dess zoologiska avd.
1907 samt återbördades till Sverige
1910 som prof. i jämförande anatomi
vid Uppsala univ. Han grundade
univ:s biologiska station Klubban
vid Gullmarsfjorden och var dess
föreståndare från 1915. Han blev led.
av Vet. akad. 1919. — A:s
verksamhet ägnades huvudsakl. åt havets
djurvärld. Hans arbeten om
bläckfiskarna och sjöanemonernas
embryonalutveckling äro betydelsefulla. Han
intresserade sig för de marina
formernas biologi och utbredning, och
hans studier över hummerns
utveckling och levnadssätt blevo till gagn
för en rationell fiskereglering. Han
deltog i expeditionen till Nordsjön

Adolf Appellöf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:35:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free