Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Atterberg, Albert - 3. Atterberg, Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterberg
153
Atterberg
† 4 april 1916 i Kalmar. Bror till A. 1.
— A. blev student i Stockholm 1864,
fil. kand. 1871, fil. dr 1872, docent i
analytisk kemi 1874 och vik. adjunkt
s. å., allt vid Uppsala univ. Han var
föreståndare för den kemiska
stationen i Kalmar 1877—1916, blev led.
av Lantbruksakad. 1900 och var ordf.
i internat, kommissionen för
mekanisk och fysikalisk
jordundersökning 1910—15. — A. utförde
betydelsefulla undersökningar över
havre- och kornsorter från de flesta
europeiska länder och lade grunden
till en klassifikation av
sädesvariete-terna, vilken fått användning även
utanför Skandinavien, och till
bestämmandet av sädesvarornas
sortrenhet. Han förvärvade internat,
anseende genom sina forskningar
över de olika jordarternas
sammansättning, fysikaliska egenskaper,
klassifikation och terminologi. Han
utarbetade nya metoder för
bestämning av plasticitets- och
styvhetsgraden hos leror och uppställde en
konsistenslära (1916) med giltighet
för alla jordslag. Under sitt nära
fyrtioåriga chefskap för den kemiska
stationen bidrog A. både som
praktisk och teoretisk agrikulturkemist
verksamt till åkerbrukets främjande.
— Gift 1892 med Kerstin Vilhelmina
Forssman. S. L.
3. Atterberg, Kurt Magnus,
tonsättare och civilingenjör, f. 12 dec.
1887 i Göteborg. Son till A. 1. — A.
avlade studentex. i Göteborg 1907.
Sin tekniska utbildning fick han vid
Tekn. högskolans elektrotekniska
fackavd., där han studerade 1907—11.
År 1912 anställdes han vid
Patent-och registreringsverket, där han 1913
—23 var bitr. ingenjör, 1923—28 tf.
byråingenjör, 1928—31 byråingenjör,
1931—36 förste byråingenjör samt
byrådir. 1937—40. — Sin
musikaliska utbildning har A. väsentl.
skaffat sig själv; vintern 1910—11
studerade han komposition vid
Musikkon-servatoriet för A. Hallen. Han företog
även med statsstipendium studieresor
till Tyskland 1911 och 1913. Han har
varit verksam som tonsättare,
dirigent och musikkritiker. Huvudparten
av hans alstring utgöres av
orkesterverk, främst sex symfonier (nr 1
li-moll, 1909—11; nr 2 F-dur, 1912—
13; nr 3 "Västkustbilder", D-dur,
1914—16; nr 4 "Sinfonia piccola",
g-moll, 1918; nr 5 "Sinfonia funebre",
d-moll, 1917—22; nr 6 C-dur, 1927
—28, ofta kallad "Dollarsymfonin"),
konserter för violin, violoncell, horn
och piano med orkester, den
symfoniska dikten "Älven" (1930),
"Ron-deau rétrospectif" (1926), Ballad och
passacaglia, sviter m. m. Den därnäst
Kurt Atterberg.
största delen är sceniska verk:
operorna "Härvard harpolekare", till
egen text, uppförd 1919;
"Bäckahästen", uppförd 1925; "Fanal", uppförd
1934, och "Aladdin", uppförd 1940;
baletterna "Per Svinaherde", uppförd
1921, och "De fåvitska jungfrurna",
uppförd 1920, samt scenmusik till E.
Didrings "Jefta", H. von
Hofmanns-thals "Det gamla spelet om Envar",
T. Hedbergs "Perseus och vidundret",
Shakespeares "Stormen" och "En
vintersaga", C. Gozzis "Turandot", M.
Maeterlincks "Syster Beatrice" ocli
J. Bauers sagospel "Mats oeh Petter";
ur seenmusiken föreligga några
orkestersviter. A. har även skrivit körverk,
ss. Requiem, kantaterna
"Järnbäraland" (1919) och "Sången" (1926),
vidare kammarmusik, bl. a. en
pianokvintett, tre stråkkvartetter och en
sonat för violoncell och piano, samt
"Höstballader" för piano. Han har
med stor framgång deltagit i
musikaliska pristävlingar; sålunda vann lian
första och tredje pris i den nationella
kompositionstävlingen vid
invigningen av Konserthuset i Stockholm 1926
med "Sången" resp. "Rondeau
rétrospectif" samt första pris, 10 000
dollar, i den internat, tävling om den
bästa symfonin "i Schuberts anda",
som anordnades av Columbia
grapho-phone company 1928, med
C-dur-symfonin, nr 6. A. liar sedan 1912
uppträtt som dirigent i Sverige ocli
utlandet. Åren 1916—22 var han
kapellmästare vid Dramatiska teatern,
och sedan 1919 är lian musikkritiker
i Stockholms-tidn. Han är sedan 1924
ordf. i Sv. tonsättares internat,
musikbyrå och Fören. sv. tonsättare,
sedan 1938 hederspresident i första
federationen av Confédération
inter-nationale de la societé d’auteurs et de
compositeurs samt var 1935—39
gene-ralsekr. i Conseil permanent pour la
coopération internationale des
compositeurs och är sedan 1935 medl. av
Kulturrådet. Han är sedan 1940 sekr.
i Mus. akad., av vilken han blev led.
1926. Han innehar sedan 1936 Litteris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
