Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berglund, Joel - Berglund, Ruth - Berglund, Sven - Berglund, Vilhelm - 1. Berglund, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berglind
252
Berglund
han 1929 som Monterone i
"Rigoletto", varpa han omedelbart knöts
till K. teatern, till vars främsta
krafter han sedan dess räknats. Hans
utomordentligt granna stämma och
djupt inträngande tolkning ha gjort
honom särskilt lämpad för
wagner-repertoaren, inom vilken han vunnit
stora framgångar, särskilt som
Holländaren, Sachs, Wotan och
Gurne-manz. Bland hans övriga partier
märkas främst Verdis Simone Boccanegra
och Philip II, Mozarts Figaro och
Le-porello, Pizarro i "Fidelio", Wilhelm
Tell, Escamillo i "Carmen",
Mefistofeles i "Faust" och i "Fausts
fördömelse", Lindorf i "Hoffmanns
äventyr", Athanael i "Thais",
Länsmannen i "Kronbruden" m. fi. samt
krea-tionerna Holofernes i "Judith" och
Don Antonio i "Drottning
Elisabet". Han har även framträtt som
oratoriesångare. — B. gästspelade
1936 på Wiens statsopera, 1937 på
Teatro Colön i Buenos Aires, varpå
följde en konsertturné i Sydamerika,
1938 på Chicagooperan (i samband
därmed konserterade han på ett
flertal platser i Nordamerika) och 1939
på Ziirichs stadsteater samt vid flera
tillfällen i de nordiska
grannländerna. — Gift 1929 med Gunhild
Hallberg. P. L., P. H. T.
Berglund, Ruth Kristina,
operasångerska (mezzosopran), f. 12 april
1897 i Åmål. Föräldrar:
järnvägstjänstemannen Johan August B. och
Elisabeth Göransson. —■ Efter studier
för A. E. Grenzebach i Berlin blev B.
1926 engagerad vid Städtisclie Oper i
Berlin och senare vid Berliner
Staats-oper samt fick 1939 titeln
kammarsångerska. Bland hennes talrika
partier märkas bl. a. Wagners Fricka och
Waltraute; Verdis Azucena, Eboli och
Amneris; Mathilde i Händels "Otto
und Theofani", Marina i "Boris
Go-dounov", Olga i "Eugen Onegin",
Pau-line i "Spader dam", Maria från
Magdala i d’Alberts "Myrtokle" samt
Martha i "Hanneles Himmelsfahrt".
-—- Med en fördelaktig apparition och
dramatiskt livfull aktion förenar B.
en välbehandlad och klangskön
stämma av djup mezzosoprankaraktär.
—-Gift 1927 med praktiserande läkaren
i Stockholm Natanael Wessén. P. H. T.
Berglund, Sven A:son.
uppfinnare, f. 20 juli 1881 i Stockholm, †
i maj 1937 i Berlin. Föräldrar:
översten i fortifikationen Arcadius B.
och Maria Zachrisson. — B., som i
Stockholm 1906 började
experimentera med fotografering av ljudvågor,
hade sin huvudsakliga gärning
förlagd till Tyskland. Han var 1911—14
anställd hos firman Goertz i Berlin,
vistades under krigsåren i Sverige,
återvände därefter till Berlin och var
Erik Berglund.
teknisk ingenjör hos ledande tyska
filmbolag, ss. Tonbild-Syndikat
(To-bis) och Klangfilm. Han blev
heders-dr vid Berlins tekn. högskola 1936. —
B. var en teknisk begåvning av stora
mått och tillhör de världsberömda
bland vårt lands uppfinnare. På
ljudfilmens område hade han flera
föregångare men gjorde själv den första
avgörande uppfinningen. Han löste i
princip ljudfilmens problem genom
att uppta och återge ljud på
fotografisk väg med hjälp av film och i
samband med rörliga bilder. Till en
början fotograferades ljudet på en med
bildfilmen jämnlöpande filmremsa på
så sätt, att ljudvågorna genom
omvandling till vibrationer hos en
ljusstråle upptecknades som ljudkurvor
på filmen. B:s — och världens —
första ljudfilmsapparatur, som nu
förvaras i Deutsches Mus. i Munchen,
är från 1911, och följ. år erhöll
han patent på sitt system, som han
sedan successivt utvecklade och
förbättrade. I Stockholm demonstrerade
lian sin uppfinning 1921, varvid
ljudet överträffade de dåv.
grammofonernas. Som teknisk filmingenjör i
Tyskland befäste B. ytterligare sin
ställning som talfilmens pionjär.
Genom hans idérikedom och trägna
arbete togs ett jättesteg framåt på
kine-matografins fält. Han förbättrade
ljudets återgivande och är en av den
moderna tonfilmens skapare. Bland
hans patent må särskilt nämnas den
s. k. flertaggskriften. — Gift 1923
med Hildegard Marie Brienert. S. L.
Berglund, Per Vilhelm Mikael,
skolman, ämbetsman, f. 29 sept. 1878
i österlövsta skn, Uppsala län.
Föräldrar: folkskolläraren Erik B. och
Charlotta Katarina Ferner. — Efter
mogenhetsex. i Gävle 1897 blev B. fil.
kand. 1901, fil. lic. 1908 och fil. dr
1909, allt vid Uppsala univ., var
amanuens i fysik därstädes 1903—06, lä-
rare vid Uppsala privatgymnasium
1905—07, förste lärare vid Kiruna
högre folkskola (yrkes-,
husmoders-och mellanskola) 1908—13, blev
lektor i matematik och fysik i Falun
1915 men tillträdde ej tjänsten samt
är undervisningsråd sedan 1919. Han
var teknisk konsulent i
Kommerskollegium 1914—18, tillhörde 1916 års
sakkunniga för fortsatt utredning om
den lägre tekniska undervisningen
och var sakkunnig 1918 för
utarbetande av författningar m. m. rörande
lärlings- och yrkesskolor. B. har
utgivit flera skrifter om
hantverksfrågor och yrkesundervisning samt
läroböcker på detta område. — Gift 1)
1909 med Sigrid Engman, f 1916; 2)
1918 med Anna Persson. S. L.
1. Berglund, Carl E rik,
skådespelare, regissör, f. 30 juni 1887 i
Stockholm. Föräldrar: grosshandlaren Carl
B. och Clara Hansmetzger. — B.
debuterade 1907 som Per i Strindbergs
"Lycko-Pers resa" hos A. Ranft på
Östermalmsteatern i Stockholm,
engagerades av denne och utförde där
roller inom skilda fack; han framträdde
även som revyskådespelare och
kuplettsångare. Under följ. år var B.
anställd vid olika teaterföretag, bl. a.
Folkteatern i Göteborg 1913—20 och
Sv. teatern, Vasa-, Blanche-,
Komedi-och Oscarsteatrarna i Stockholm 1922
—32. Sedan 1933 har B. företagit
egna turnéer i landsorten samt är
sedan 1934 anställd som
skådespelare och regissör vid Sv.
filmindustri. Bland B:s främsta
scenroller märkas Lindqvist i Strindbergs
"Påsk", Jimmy Norton i Hopwoods
fars "Dubbelexponering",
Passepar-tout i "Jorden runt på 80 dagar",
Allm. åklagaren i Veillers "Mary
Du-gans process", Trotter i Sheriffs
"Männen vid fronten", Antoine
iBour-dets "Det svaga könet" och
Regissören i Wilders "Vår lilla stad". Bland
de filmer, vari B. medverkat, märkas
"Intermezzo", "Vi två",
"Valborgsmässoafton", "En kvinnas ansikte",
"Kadettkamrater", "Den ljusnande
framtid" och "Striden går vidare". —
B. är en realistisk skådespelare, vars
största tillgångar äro hans
osedvanligt naturliga replikkonst och hans
osökta pondus på scenen. Tack vare
säker psykologisk blick ocli utmärkt
karakteriseringsförmåga har han med
stor framgång utfört många
allvarliga rollskapelser, men även i dessa
finns en botten av personlig humor,
som tills, med hans jovialiska
utseende låtit honom vinna sina största
segrar som komediaktör. — B. har
genomgått källarmästarutbildning j
Frankrike och tillhör våra främsta
matlagningsexperter. Han har under
sign. Bullen utgivit flera utmärkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
