Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bergman, William - 2. Bergman, Annie - Bergman - Bergman - 1. Bergman, Johan Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berghman
261
Bergholm
städes. Föräldrar: v.
häradshövdingen Knut Oscar B. och Carolina
Rosalie Gavuzzi. ■— Efter officersex. pä
Karlberg som primus pä sin kurs blev
B. underlöjtnant vid Upplands
infan-terireg. 1881 och vid Första Göta
ar-tillerireg. s. å. Han genomgick med
utmärkelse Artilleri- och
ingenjörhögskolans allm. och större kurser
1883—87 och var artilleristabsofficer
1894—98 samt lärare vid
Artilleri-och ingenjörhögskolan 1898—1906.
Till major i armén utnämndes lian
1904 och blev s. å. förordnad som chef
för Artilleri- ocli ingenjörhögskolan, i
vilken befattning han kvarstod till
1911. Sistn. år blev han överste och
chef för Positionsartillerireg., dit han
redan 1903 transporterats och
placerats som batterichef, och där han 1906
utnämnts till major och 1908 till
överstelöjtnant. År 1919 befordrades
han till generalmajor i armén och
förordnades till kommendant på
Karlsborgs fästning. Han invaldes i
Krigsvet. akad. 1900. — B. var en
mångsidigt och rikt begåvad natur.
Redan som helt ung sysslade han med
framställandet av en repeterstudsare
för jakt, vilket arbete förde honom
till konstruerande av ett armégevär.
Åren 1889—94 arbetade han hos
vapenfirman Nordenfelt och bodde
tidvis i Belgien och Paris. Bland de
konstruktioner han därvid utarbetade är
den viktigaste en
bakladdningsmeka-nism för kanoner, "excenterskruven",
som användes bl. a, på franska
fältkanonen m/1897 och ännu är i bruk.
De forskningar han bedrev inom
fysikens område, under tankeutbyte med
sin personlige vän Svante Arrhenius,
som dock ej delade hans åsikter,
resulterade i en liten skrift
"Expansionsteorien, en energetisk
molekylar-hypotes". Hans "Lärobok i
artilleriteknik" (1—3, 1900—02),
utarbetades på särskilt uppdrag. Den sista
delen, "Konstruktionslära", var av
banbrytande karaktär och
användes vid den högre undervisningen
även i andra länder. — B. har även
författat ett stort antal uppsatser i
militära tidskr. och den allm. pressen
i taktiska, organisatoriska,
militärpedagogiska och naturvetenskapliga
frågor. — Gift 1889 med Ingeborg
Billquist. F. M.
2. Bergman, Annie,
konstnärinna, f. 15 dec. 1889 i Liége, Belgien.
Dotter till B. 1. — Efter
förberedande studier vid Tekn. skolan och
Althins målarskola genomgick B.
Konstakad. 1908—12, varpå hon
vistades i Italien och Paris 1913—14. År
1921 företog hon en resa till Spanien.
— B. gjorde sig redan under
akademitiden känd som ovanligt skicklig i
etsning, vilken konst hon inhämtade
under A. Tallbergs ledning. Senare
övergick lion till träsnittet, som jämte
teckningen blivit hennes förnämsta
uttrycksmedel. Med samma
känslighet som hon fångat stämningen över
ett landskap i något av sina ofta i
blandat maner (linjeetsning och
akva-tinta) utförda blad, t. ex. "Marskväll",
"Töväder", "Motiv från Kullen" och
"Bergtall", har hon i träsnittet
återgivit den snabba rörelsen hos en figur
eller det karakteristiska i ett ansikte,
t. ex. "Italienska dagdrivare",
"Vin-bärerskor på Capri" och
"Flickpor-trätt". Det kommer också in ett stänk
av humor i hennes realistiska
genrebilder, och detta drag återfinner man
i hennes serier och sagor för barn, där
hon både ritar och berättar, t. ex.
"Sagan om kattungen som kom bort". B.
har också illustrerat andras
barnböcker och medarbetat som tecknare i
dags- och veckopressen. En svit av
hennes teaterkarikatyrer har
donerats till teatermus. på Drottningholm.
B. har även arbetat i olja och akvarell
och utfört porträtt, särskilt av barn,
blomsterstycken, landskap o. s. v. Hon
är repr. i Nat. mus. och Göteborgs
mus. B. var 1933—41 sekr. i Grafiska
sällskapet. — Ogift. Th. N.
Bergman, från Kalix. Släkten
härstammar från Samuel Olofsson (f.
1746, † 1771), som från Näsby i Piteå
skn, flyttade till Nederkalix skn.
Hans son, hemmansägaren Olof
Samuelsson (f. 1772, † 1832), som antog
namnet B., gifte sig med en syster till
den berömde matematikern och
astronomen Jöns Svanberg och blev
stamfar för den ännu fortlevande släkten
B. och far till grosshandlaren Johan
B.-Olsson (f. 1800, † 1865); denne
grundlade en trävaraaffär i
Norrbotten, som han på 1820-talet
flyttade till Stockholm. Hans andre son,
Carl Henrik B. (f. 1828, † 1909),
prästvigdes 1856, blev pastorsadjunkt
i Finska förs. i Stockholm 1858 och
Annie Bergman.
e. o. hovpredikant 1869. Efter
fadern ärvde han fastigheten
Rosenvik på Djurgården, där han vistades
större delen av sitt liv. Han
mottog bestämmande intryck från sin
tids kristligt-teosofiska litteratur och
Heinrich Thierschs irvingianism men
bevarade alltid en oberoende
ställning gentemot dessa åskådningar och
stannade vid den apostoliska
kristendom, som han fann i bibeln. Hans
andliga klarsynthet och hans
opposition mot dogmatism säkrade honom
en utvald och trogen åhörarkrets.
— En yngre bror till honom var
arkivarien i Riksarkivet, historikern
Emanuel Wilhelm B. (f. 1836, † 1897),
en grundlig kännare av källorna till
Finlands, Lapplands och
Västerbottens historia. Liksom Carl Henrik B.
och yngre brodern med. dr prof. Frans
Anton Gustaf B. (f. 1837, † 1910) var
han varmt religiöst intresserad och
tog ss. kyrkoråd i Finska förs. i
Stockholm livlig del i det kyrkliga livet.
Bergman, gammal värmländsk
prästsläkt, till vilken hörde
kyrkoherden i Färgelanda, Älvsb. län, Bengt
B. (f. 1748, † 1801). Han hade sönerna
a) bruksförvaltaren, sedermera
handelsmannen Carl Gustaf B., far till
litteratören Carl Wilhelm B. (B. 2),
b) läkaren och författaren Johan
Magnus B. (B. 1) samt c) historiske
samlaren översten Berndt B. (f. 1794,
† 1882), som 1840 adlades med
namnet von Schinkel.
1. Bergman, Johan Magnus,
läkare, topografisk författare, f. 20
dec. 1792 i Färgelanda skn, Älvsb. län,
† 17 okt. 1867 på Riset, Smedjebacken,
Norrbärke skn, Kopparb. län.
Föräldrar: kyrkoherden Bengt B. och Helena
Elisabet Florelius. — B. blev student
1811, kir. mag. 1817 och med. dr 1819,
allt i Lund. Efter olika läkaruppdrag
i Stockholm utnämndes B. till tf.
provinsialläkare i Filipstad 1817, var
William Bergman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
