Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bergman, Signe - 2. Bergman, Gunnar - Bergmark - Bergmark, Gustaf - Bergnéhr, Zelma, skådespelerska, se Hedin - Bergquist, Thorwald - Bergqvist, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berghman
264
Bergholm
ordf. (till 1917). I styr. för
Internat. woman suffrage alliance, där
hon vid ett flertal kongresser
företrätt Sverige, blev hon sekr. 1909 och
andre skattmästare 1913. Utanför
kvinnorörelsen har B. varit politiskt
verksam som led. av centralstyr. för
Stockholms frisinnade valmansfören.
samt för Frisinnade landsfören:s
förtroenderåd, av styr. för
Kronprinsessan Margaretas minnesfond (sedan
1921) samt av styr. för Sv.-engelska
fören. och av dess arbetsutskott
(1919). B. erhöll Pro patrias stora
guldmedalj 1928 och Illis quorum
1929. — Ogift. T. D.
2. Bergman, Carl Gunnar,
rättsvetenskapsman, f. 8 maj 1881 i
Stockholm, † 17 jan. 1938 därstädes. Bror till
B. 1. •—■ B. blev student i Stockholm
1899, jur. utr. kand. i Uppsala 1904,
tingstjänstgjorde 1904—07 samt blev
jur. utr. lic. 1909 och jur. utr. dr 1911 i
Uppsala. Han utnämndes till docent i
rättshistoria vid Lunds univ. 1910, till
prof. i romersk rätt och rättshistoria
därstädes 1912 samt till prof. i samma
ämnen vid Stockholms högskola 1934.
— B:s rättshistoriska arbeten röra
dels de romerska och
gammal-german-ska rättskällorna och dels den sv.
rättens utveckling genom tiderna. En
populär orientering i den nutida
rättshistoriska forskningen ger hans
arbete "Rättsutvecklingen i Sverige"
(i I. Flodströms "Sverges folk",
1918), som bl. a. föranledde en
polemik med K. G. Westman. Bland hans
vetenskapliga arbeten märkas
"Studier i svensk servitutsrätt" (1—2,
1909; 3—4, 1926), "Testamentet i
1600-talets rättsbildning" (1918) och
"Köp och lösöreköp" (1927). B. tog
genom ett flertal broschyrer och
smärre artiklar ivrigt del i dagens
diskussioner om aktuella politiska och
juridiska frågor, särskilt ang.
äktenskaps-, jord- och hyreslagstiftning. Sin
villa i Djursholm testamenterade han
Gustaf Bergmark.
till stats- och rättsvetenskapliga
fakulteten vid Stockholms högskola som
ett forskningsinst. i nordisk
rättsgenetik och som kostnadsfri bostad för
prof. i rättshistoria även ss. emeritus.
— Ogift. M. B. L.
Bergmark, släkt, som enligt
traditionen en tid varit bosatt i Finland
men omkr. 1700 åter inflyttat till
Sverige. Släktens äldste med visshet
kände stamfar, bruksförvaltaren vid
Dömle bruk i Värmland Daniel B. (f.
1720, † 1793), hade i sina tre giften
18 barn. En son till honom i första
giftet var brukspatronen,
fältkominis-sarien Johan Henric B. (f. 1757, †
1809), som blev stamfar för släktens
nu levande äldre gren. Från Daniel
B:s son i tredje giftet,
bruksinspektören och lantbrukaren Axel B. (f.
1782, † 1841), härstammar den nu
levande yngre släktgrenen. En äldre
son till honom, fabriksägaren Robert
Theodor B. (f. 1814, † 1860), blev
farfar till kustbevakningschefen i
Gene-raltullstyr., kommendören Ernst
Hilmer B. (f. 1878). En yngre son till
Axel B., kronofogden Axel Johan B.
l[f. 1817, † 1892), blev farfar till prof.
i praktisk medicin Gustaf B. (se
nedan).
Bergmark, Gustaf, läkare, f. 15
mars 1881 i Alingsås. Föräldrar:
borgmästaren Oscar B. och Hilda Lyström.
— Efter mogenhetsex. i Göteborg 1898
blev B. med. kand. 1902 och med. lic.
1906 vid Karol. inst. samt med. dr
1909 vid Uppsala univ., där han 1908
blev docent i praktisk medicin. B.
bedrev omfattande studier i medicin,
pediatrik och neurologi i utlandet,
särskilt Frankrike och Tyskland. Han
var bitr. lärare i medicin i flera
perioder 1908—15, prof. i pediatrik
och praktisk medicin 1916—21 och
kallades till prof. i praktisk medicin
1921, allt vid Uppsala univ. Han är
samtidigt överläkare vid Akademiska
sjukhuset sedan 1916 och var
intendent vid Medevi hälsobrunn 1911—27.
— B. har utgivit talrika skrifter på
olika områden av den interna
medicinen, spec. den organiska neurologin,
bl. a. drsavhandl. "Bidrag till de
cerebrala förlamningarnas
symptomato-logi" (190S), arbeten över sjukdomar
i hjärna och ryggmärg samt över
lung- och
ämnesomsättningssjukdomar. Han har bl. a. medarbetat i
"Lärobok i intem medicin" (1915;
3:e uppl. 1934) och utgivit det
populärmedicinska arbetet
"Nervsjukdomar" (1931). — Gift 1) 1909 med
Mary Stenström, † 1921; 2) 1923
med Märta Lindman. P. H. T.
Bergnéhr, Zelma,
skådespelerska, se Hedin.
Bergquist, T hor wald Erik
Natanael, ämbetsman, f. 1 dec. 1899 i
Thorwald Bergquist.
Nävelsjö skn, Jönköp. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Fingal B. och Anna
Östberg. — B. blev fil. kand. i Lund
1919, jur. kand. 1922, tf. fiskal i Svea
hovrätt 1927, e. o. assessor 1930 och
borgmästare i Västerås 1931. Han
blev s. å. sekr. i riksdagens andra
lagutskott, anlitades 1933 och 1935
som sakkunnig inom Justitiedep., var
1933 ordf. för sakkunniga ang.
beväpnade enskilda sammanslutningar,
blev 1936 ordf. i interneringsnämnden,
var s. å. ordf. i uppbördskommittén
och hyreslagstiftningskommittén samt
följ. år i landsfiskalskommittén samt
var statsråd och chef för Justitiedep.
juni—sept. 1936 i Axel A.
Pehrsson-Bramstorps ministär. B., som tillhör
Folkpartiet, var 1937—40 led. av
Andra K. och 1937—39 v. ordf. i
första lagutskottet. Han är sedan
1939 generaldir. och chef för
Socialstyr. och var hösten s. å. ordf. i
Statens arbetsmarknadskommission, som
tillsattes i samband med
genomförandet av ett flertal av kriget betingade
beredskapsåtgärder på
arbetsmarknadens område. Den 13 dec. 1939
utnämndes B. till konsultativt statsråd
i den då bildade samlingsregeringen,
och 1941 återinträdde han i Andra
K. samt tillhör fr. o. m. 1943 Första
K. Han är sedan 1939 ordf. i Sv.
gymnastikförb. — Gift 1928 med
Ingrid Clirysander. T. D.
Bergqvist, Nils Johan,
dövstum-pedagog, f. 24 dec. 1869 i Stenbrohults
sikn, Kronob. län, † 2 sept. 1937 i
Göteborg. Föräldrar: lantbrukaren Jonas
B. och Anna Nilsdotter. ■— B. avlade
folkskollärarex. i Växjö 1892 och
döv-stumlärarex. vid Manilla 1894, blev
student 1901 och fil. kand. i Lund
1904. — B. var dövstumlärare i
Vänersborg, Härnösand och Växjö 1S94
—1906, rektor för dövstumskolan i
Lund från 1906 samt dessutom
föreståndare för lantbruks- och hant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
