- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
265

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergqvist, Johan - Bergqvist, Olof - Bergqvist - Bergqvist, Bengt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergqvist

265

Bergqvist

Johan Bergqvist.

verksskolan och skyddshemmet för
dövstumma på Råbylund 1912—32. —
B. var på många områden inom
döv-stumundervisningen nydanare och
föregångsman, speciellt en skicklig
artikulationslärare. Sina egna och
andras erfarenheter liar han
framlagt i "Handbok för undervisningen
i diövstumskolans artikulationsklass"
(1913), "Förslag till omorganisation
av dövstumundiervisningsväsendet"
(tills, med E. Jungner, 1921), "The
care and instruction of the deaf and
dumb in Sweden" (1925) jämte
läro-och läseböcker för dövstumma. B.
var den förste, som upptog tanken
på omorganisation och
förstatligande av dövstumundervisningen efter
danskt mönster. Genom
skyddshemmet på Råbylund har B. bidragit till
vård av gamla och hjälp åt
arbetslösa dövstumma. B. har även arbetat
på att förbättra dövstumlärarkårens
ställning. —- Gift 1896 med Alida
Ilolstén. G. A.

Bergqvist, Olof, biskop, politiker,
f. 24 sept. 1862 i Brunskogs skn,
Värml. län, † 20 okt. 1940 i Luleå.
Föräldrar: hemmansägaren Per
Olsson och Maria Olsdotter. —- B. blev
student i Uppsala 1884, avlade
teologisk-filosofisk ex. 1886, teol. kand.-ex.
1892, prästvigdes s. å. och blev teol.
dr 1907. Han blev v. pastor i
Gällivare 1S92 och kyrkoherde där 1896.
Han var biskop i Luleå stift 1904
—37. B. var ordf. i Norrb. läns
landsting 1921—34. Som led. av
Första K. sedan 1912 tillhörde B. bl. a.
statsutskottet 1916—36, var ordf.
i kommittén ang. de kyrkliga
konsistoriernas omorganisation 1914—19,
sakkunnig ang. nomadskolor för
lappbarn 1915 och ordf. för sakkunniga
ang. folkskolväsendet i de
finsktalande delarna av Norrb. län 1919—21.
B:s kanske mest betydelsefulla insats
torde bestå i hans energiska arbete

för skolväsendets och folkbildningens
utveckling inom det vidsträckta
norrlandsstiftet. På B:s initiativ
upprättades 1907 folkskoleseminariet i
Luleå, och nomadskolväsendet
omorganiserades huvudsakl. efter ett av
honom utarbetat förslag. Som biskop
ägnade B. livligt intresse åt det
andliga kulturarbetet i övre Norrland.
Den kyrkliga organisationen
utvecklades under hans tid genom
inrättandet av nya prästerliga tjänster och
uppförandet av nya kyrkor. B.
intresserade sig i hög grad för den lapska
befolkningen. Han var med i arbetet
på en lapsk övers, av Nya testamentet
och utgav 1906 tills, med Fr. Svenonius
samlingsverket "Lappland, det stora
svenska framtidslandet", vari
lapparnas etnografiska, religiösa och sociala
förhållanden sakkunnigt skildras. —
Som riksdagsman företrädde B. en
moderat högerståndpunkt, och i
riksdagen ägnade lian särskild
uppmärksamhet åt norrländska kulturfrågor
samt kyrkliga ärenden. Bland hans
tryckta arbeten må nämnas
"Herdabref till prästerskapet och
läroverks-lärarne i Luleå stift" (1904),
"Nykterhetsfrågan ur etisk synpunkt"
(1906), "Folkundervisningen i
Sveriges finnbygd" (i Det nya Sverige,
1907), "Förslag till omorganisation
af lapplandsskoleväsendet" (1909)
och "Bland svenskar, finnar och
lappar" (1939). — Gift 1893 med
Johanna (Hanna) Aurora Norbäek. G. B.

Bergqvist. Släkten härstammar
från urmakaren Johan (Jan)
Bergkrets, som från Dalarna i början av
1700-talet flyttade till Skåne. Hans
son, murmästaren Jacob Johansson,
antog namnet B. och blev far till teol.
prof. i Lund Bengt Jacobsson B. (f.
1785, † 1847), känd bl. a. genom
sina predikosamlingar,
evangelieförklaringar och katekesutläggningar;
lian blev farfar till generaldir. Bengt
B. (se nedan).

Bergqvist, Bengt Allan Jakob
Olof Jakobsson, skolman, f. 5 okt. 1860
i Lund, † 19 aug. 1936 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Jakob Otto
Henrik Bengtsson B. och Olofina
Morin. —■ B. avlade mogenhetsex. 1879,
blev fil. kand. 1881, fil. lic. 1883 och
fil. dr 1884 på avliandl. "Studier
öfver den konditionala satsfogningen
i fornsvenskan", allt i Lund. Han
undervisade vid Lunds högre allm.
läroverk 1881—82 och vid
folkskoleseminariet i Lund 1883—84,
tjänstgjorde från 1883 även vid Lunds
domkapitel och blev lektor vid Lunds
högre allm. läroverk 1891. Han var
vik. rektor vid sistn. skola hösten
1893, föreståndare för den teoretiska
provårskursen i Lund 1895—99 samt
rektor vid Högre allm. läroverket i

Kristianstad 1899—1904. Efter att
som sakkunnig 1904 ha deltagit i
utarbetandet av instruktion för
LSiro-verksöverstyr. och av ny
läroverksstadga kallades B. s. å. till
läroverksråd och led. av Läroverksöverstyr.,
vars chef lian blev 1908. Från denna
tid framträdde B. bland de främsta i
arbetet på den centrala
organisationen av vårt skolväsen. Han tillhörde
folkuiidervisningskommittén för
utarbetande av förslag till
skolväsendets centrala ledning 1912—13 och
var sakkunnig för utarbetande av
proposition ang. en skolöverstyr. 1913.
Själv förordade B. en enhetlig
överstyr. för den sv. undervisningen,
liksom enhets- eller bottenskola. Sina
principer om undervisningsväsendets
centrala organisation framlade han
som sakkunnig i propositionen om
praktiska ungdomsskolor 1918. Från
1914 var han överdir. och chef för
Folkskolöverstyr., 1918 blev han
generaldir. och chef för den då
bildade Skolöverstyr. Han blev led. av
skolkommissionen vid årsskiftet 1918
—19, dess ordf. 1919 samt var
statsråd och chef för Ecklesiastikdep.
okt. 1920—okt. 1921. Under sin
statsrådstid fick B. handlägga främst
kyrkliga ärenden, näml. stadfästandet av
en ny evangeliebok och en ny
koralbok jämte antagandet av ett tillägg
till den YVallinska psalmboken. I
folkskolan genomfördes en utökning av
kristendomsundervisningen. Dessutom
överfördes Kammararkivets
förvaltning tiE Riksarkivet, och ett inst.
för rasbiologisk forskning inrättades,
—- B. utgick liksom sin samtida
Fridtjuv Berg från tanken på
personlighetsutvecklingen som uppfostrans
mål. Stort intresse ägnade B.
särskilt åt kristendomsundervisningen,
på vilken lian i sin lärobok i detta
ämne för gymnasiet och i 1905 års
kursplaner för läroverken anlade
praktiskt-etiska synpunkter på bib-

Olof Bergqvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:04:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free