Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Blomberg, Erik - Blom Carlsson, Carl Gustaf - Blomgren, Axel - Blomgren, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blom Carlsson
367
Blomgren
mjuka, doftfyllda "Visor" (1924),
ibland i den spänt vibrerande
lidelsens tecken får en djup orkestral ton.
— De stilideal, som föresvävat B., lia
småningom undergått en
förskjutning. I samband med ett stegrat
intresse för djuppsykologin har han
funnit nya symboler och i en metriskt
obunden vers sökt spontanare uttryck
för de centrallyriska stämningarna.
Hans senaste lyrik har endast
publicerats i tidskr. — Den
betydelsefulla gärning, som B. utfört på den
lyriska översättningens område,
återfinnes i "Hafis" (1921), "Tolkningar"
(1926), "Baudelaires prosadikter"
(1929), "Nya tolkningar" (1931),
"Lyriska tolkningar" (1935), "Dikter
i urval av Carl Sandburg" (tills, med
A. Lundkvist och E. Diktonius, 1934),
"Dikter av D. H. Lawrence" (1933),
"Amerikansk lyrik" (1937) och "Tyska
dikter från medeltiden till våra
dagar" (1940), som avspegla
skiftningarna inom B:s poetiska intressesfär:
från engelsk vislyrik och tyska
klassiker till amerikanska modernister.
— B. har även utgivit
versantologierna "Svenska dikter" (1933,
utökad uppl. 193S) och "Svenska
folkvisor" (tills, med S. Ek, 1939). — Sitt
konstnärliga och sociala
ställningstagande har B. dels formulerat i
"Tidens romantik" (1931), där han
förklarar, att han tar parti "mot en
världsfrånvänd, bakåtriktad,
egocent-risk romantik och för en
verklighets-betonad, socialt skapande och
befriande konst", dels i "Stadens fångar"
(1933), sammanhållen av ett socialt
patos, som bl. a. tillämpar den
materialistiska historieuppfattningen på
litteraturkritikens område, dels i
"Efter stormen — fore stormen"
(1938), som speglar diktarens
kol-lektivistiska åskådning och liar sin
tyngdpunkt i analysen av kriget och
dess orsaker, och dels i "Mosaik"
(1940), som bl. a. uttrycker livlig för-
ståelse för sovjetryska
kultursträvanden. — Som konstkritiker liar
B. givit prov på en betydande
analytisk förmåga och en stark känsla
för de andliga värdena i konsten. Han
har med stor sympati omfattat vissa
strömningar inom det moderna
måleriet, icke minst naivismen, vars
sammanhang med Josephsons
sjukdomskonst han ägnat finstämda studier.
I bokform har han utgivit "Den nya
svenska konsten" (1923) ocli "Hilding
Linnqvist" (1934, i serien Bonniers
konstböcker), varjämte han redigerat
de första delarna av "Bonniers
allmänna konsthistoria". I tidskriften
Konstrevy har han varit en flitig
medarb. — Gift 1921—34 med
Marie-Louise Idestam-Almquist. N. B.
Blom Carlsson, Carl Gustaf,
arkitekt, f. 2 maj 1799 i Stockholm,
† 12 juli 1868 därstädes. Föräldrar:
snickarmästaren Carl Henrik B. och
Hedvig Eleonora Berg. — B.
studerade vid Konstakad. 1811—18, blev
konduktör vid överintendentsämbetet
sistn. år och anställdes 1823 vid
Stockholms bro- och hamnbyggnader,
var 1825—36 lärare i principskolan
för byggnadskonst vid Konstakad.
och blev 1841 prof. där. År 1844 blev
B. arkitekt vid
överintendentsämbetet och 1845 v. stadsarkitekt i
Stockholm samt var arbetschef för stadens
bro- och hamnbyggnader 1845—49.
Han valdes 1847 till sakkunnig för
mästareprovs bedömande och blev
1S62 intendent vid
överintendentsämbetet; han tog avsked 1864. B. hade
även uppsikt över talrika
byggnadsföretag och var led. av olika
förvaltningar och styr. — I B:s första
byggnadsverk se. teaterhuset i Jönköping
(1825, rivet 1903), spåras ett
kvardröjande drag av den sengustavianska
smaken. Så småningom kom han fram
till en allt strängare formgivning,
arbetade med rena ytor och betonade
horisontaler. På 1840-talet framstod
han som en av de främsta repr. för
senempiren inom sv. byggnadskonst.
Hans arbeten från denna tid äro
länsresidensen i Vänersborg (1843) och i
Växjö (1844—48). Han var emellertid
inte fastlåst vid denna s. k. ladustil
utan följde med utvecklingen, som
gick mot rikare ornamentering och
intresse för historiska stilar. I
paviljongerna (1839) på Trädgårdsfören:s
tomt vid Drottninggatan i Stockholm,
i hotell Phoenix vid Drottninggatan
(1845) och en del bostadshus fick
dekoren större plats ocli formades,
särskilt i inredningarna, efter historiska
mönster. Det vaknande intresset för
det stilhistoriska tog sig uttryck i ett
slags pietet vid ombyggnaden av
historiska arkitekturverk, ss.
Tor-st ensonska huset (nuv.länsresidenset)
Gunnar Blomgren,
i Göteborg (1852—55). Där försökte
lian genom detaljernas behandling få
"påbyggnaden att harmoniera med
det övriga". I det i nygotik utförda
Stora begravningskapellet på Norra
kyrkogården i Stockholm (1856—61)
var han slutl. framme vid ren
stilimitation. — Ogift. — Litt.: R.
Josephson, "Sv. 1800-talsarkitektur"
(Arkitekten 1922). Th. N.
Blomgren, Axel Sigfrid,
sjökapten, skolman, f. 3 aug. 1879 i
Hudiksvall. Föräldrar: fabrikören Axel B.
och Kristina Stålhammar. — B. gick
till sjöss 1896. Efter avlagda
sjökaptens- och
navigationsskolföreståndare-ex. samt befälspraktik till sjöss, bl. a.
i Kongostatens tjänst under tre år,
blev han lärare vid Navigationsskolan
i Göteborg 1912, föreståndare för
Navigationsskolan i Härnösand 1926,
lektor där 1931 och rektor vid
Navigationsskolan i Göteborg s. å. Han
medarbetade i Nautisk tidskr. 1912—26
och redigerar Nautisk årsbok sedan
1916. Bland hans skrifter märkas
läroböcker i sjömanskap, nautisk
meteorologi, maskinlära, radiopejling,
navigation samt (tills, med B.
Nilsson) en engelsk-sv. och sv.-engelsk
ordbok. — Gift 1907 med Judit
Andersson. N. B.
Blomgren, Gunnar Evald,
tandläkare, museiintendent, f. 22 aug.
1866 i Vartofta-Åsaka, Skarab. län,
† 22 okt. 1939 i Borås. Föräldrar:
kontraktsprosten Levin B. och
Thérese Ljungmarker. — B. avlade
mo-genlietsex. i Skara 1885 och studerade
sedermera i Lund. Efter tandläkarex.
1893 öppnade ban praktik i Borås.
År 1904 kallade De sju liäradenas
kulturhistoriska fören. B. till
intendent för det mus., som skulle grundas,
och i denna befattning, de senaste
åren förenad med tjänsten som
arkivarie vid Borås stadsarkiv,
kvarstod B. till sin död. Vid sidan därav
Erik Blomberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
