Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Borelius, Jacques - 3. Borelius, Hilma - 4. Borelius, Gudmund - 1. Borell, Theodor - 2. Borell, Tor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borelius
412
Borelius
Hilma Borelius.
tör. Särskilt inom gallvägskirurgin
liade B. större erfarenhet än någon
annan kirurg i Norden, men han
omfattade även med viss förkärlek
ven-trikelkirargin, colonresektioner,
operationer för Basedowska sjukan och
njurkirurgin. Han ställde sig
reserverad mot nya terapeutiska försök,
som kunde anses innebära
experimenterande på patienter, men
understödde livligt sådana förslag, som enligt
hans mening kunde lia bestående
värde. Som klinisk lärare var B. klar,
koncis och saklig. Han uppehöll sig
sällan vid märkvärdiga fall utan
utlade främst de vardagliga, praktiskt
viktiga fallen och påvisade ständigt
det väsentliga i sjukdomsbilderna.
Vid sidan av sin verksamhet som
lärare, organisatör och praktisk
kirurg liann B. även ägna sig åt ett
vetenskapligt författarskap, som
berörde nästan alla områden av
kirurgin. I ett flertal publikationer har
han framlagt sina vackra resultat av
operationer av gallsten, coloncancer
o. s. v. Hans skrifter präglas av
vederhäftighet och sakkunskap. B.
intresserade sig även för
sjuksköterskeutbildningen och var
initiativtagaren till det välkända Södra
Sveriges sjuksköterskehem (grundat
1903) i Lund. För främjandet av det
kirurgiska samarbetet i Skandinavien
har B. gjort en betydande insats. —
Gift 1S92 med Martha Bertha Lanvpe.
— Litt.: biografi av G. Petrén i Nord.
medicin 1942. (P. H. T.)
3. Borelius, Hilma Johanna
Ulrika, litteraturhistoriker, f. 18 dec.
1869 i Lund, f 28 jan. 1932 därstädes.
Dotter till B. 1. — Efter
mogenhetsex. i Lund 1891 inskrevs B. s. å. vid
stadens univ., där lion blev fil. kand.
1895, fil. lic. 1902, fil. dr 1910 och
docent i nyare litteraturhistoria s. å.
Hon var tf. prof. i litteraturhistoria
större delen av vt. 1922 och tog av-
sked från docenturen 1931. Hon var
ordf. i Lunds kvinnliga studentfören.
från dess bildande 1900 till 1903 och
ordf. i Lunds kvinnliga
rösträtts-fören. från dess bildande 1903 till
1908. — I direkt motsättning till
den historiskt filologiska metod, som
infördes av H. Schück och upptogs av
hans lärjungar, företrädde B. en
litteraturforskning pä rent psykologisk
grund. Det personliga
utvecklingsmomentet betonar hon redan i sin
drs-avhandl. "Erik Gustaf Geijer åren
före ’affallet’" (1909); mest
framgångsrikt liar lion kanske tillämpat
sin metod i några studier över
Fredrika Bremers utveckling (bl. a. i Ord
och bild 1913). B:s stora arbete
om C. G. von Brinkman (1, 1916,
2, 1918) grundar sig på ett
omfattande otryckt källmaterial, medan
biografin över ITedvig Charlotta
Nordenflycht (1921) mera är en populär
sammanfattning. Hon utgav i Sv.
vitterhetssamfundets serie 2 bd av
Hedvig Charlotta Nordenflvchts skrifter
(1924—29) och skrev om
Skandinaviens litteratur i "Handbuch der
Li-teraturwissenschaft" (1931) samt om
"Goethe und Skandinavien" (i
Ger-manisch-Bomanische Monatsschrift
1932). Sitt intresse för
kvinnopolitiska och religiösa samtidsfrågor
dokumenterade B. genom en rad
uppsatser i skilda organ, främst i
"Hertha". Efter hennes död utgavs en
samling smärre uppsatser och
anföranden, "Klarnad syn. En efterskörd"
(1935, med inledning av Emilia
Fogel-klou-Norlind). — Ogift, N. B.
4. Borelius, Carl Olof G u d m und,
fysiker, f. 18 april 1S89 i Falun.
Föräldrar: kontraktsprosten Carl Aron
B. och Anna Gertrud Johanna Frank.
— Efter studenlex. i Lund 1907 blev
B. fil. kand. 1911, fil. lie. 1914, fil. dr
och docent i fysik 1915, allt vid Lunds
univ., var assistent vid Norges
tekniske liöiskole, Trondheim, 1912—13
samt är prof. i fysik vid Tekn.
högskolan, Stockholm, sedan 1922. Han
blev led. av Ing. vet. akad. 1940. -— B.
har studerat elektriska
kontaktpotentialer (gradualavhandl.) samt utfört
omfattande undersökningar över
metaller och legeringar. Särskilt har
han tills, med sina medarb.
experimentellt och teoretiskt studerat
ordningsomvandlingen av legeringar och
deras sammanhang med legeringarnas
fysikaliska egenskaper, utfört
undersökningar över metallernas elektriska
och magnetiska egenskaper och i
samarbete med köldlaboratoriet i Leiden
grundat en absolut termoelektrisk
skala. I "Handbuch der
Metallphy-sik" har han 1935 lämnat en utförlig
och sammanfattande framställning av
metallernas fysikaliska egenskaper,
och i tidskr. Kosmos har lian skrivit
uppsatser om magnetismen. — Gift
1916 med Magnhild Tornberg. S. L.
1. Borell, Karl Gustaf Theodor,
jurist, politiker, f. 12 nov. 1869 i
Borgholm. Föräldrar: handlanden Fredrik
B. och Götilda Rolander. —- Efter
mogenhetsex. i Kalmar 1889 avlade B.
hovrättsex. vid Uppsala univ. 1893,
blev fiskal i Svea hovrätt 1905, assessor
1907 och hovrättsråd 1910 därstädes,
revisionssekr. 1911 ocli var
häradshövding i Stockholms läns v.
domsaga 1916—39. Livligt kommunalt och
politiskt intresserad liar B. innehaft
en mängd förtroendeuppdrag i sin
kommun, Nacka, och var bl. a. ordf. i
Stockholms läns landsting 1927—30
och v. ordf. 1931—38. Som högerman
tillhörde B. Första K. 1917—38 och
var led. av flera utskott, bl. a.
statsutskottet 1934—38, samt statsråd
och chef för Kommunikationsdep. i
Arvid Lindmans ministär 1928—30.
Försvarsfrågan har alltid legat B.
varmt om hjärtat, ocli han har på
detta område utfört ett uppskattat
arbete. I 1930 års
försvarskommission, som uppgjorde planen för 1936
års försvarsordning, var han tf. ordf.
från 1932 och ordf. från 15 juni 1934.
Särskilt har lian fört flottans talan
och stött dess krav på modernisering
och nyanskaffning. — Gift 1898 med
Ada Ringqvist. S. L.
2. Borell, Tor Eskil Ingjald
Gideon, bankman, f. 3 sept. 1879 i
Madesjö skn, Kalmar län.
Föräldrar: fabrikören Fredrik Enoch B. och
Anna Hammarqvist. Kusins son till
B. 1. — B. avlade mogenhetsex. i
Uppsala 1901. År 1902 kom han
som e. o. tjänsteman till
Biksgälds-kontoret, blev kammarskrivare 1912,
tf. revisor 1917, revisor 1918 och
kassör s. å. B. fick 1919
förordnande som föreståndare för
premie-lånsexpeditionen, blev 1921 tf. förste
revisor, 1930 förste revisor och s. å.
kamrer. År 1934 blev han tf. chef för
emissionsbyrån och utnämndes 1935
till riksgäldskommissarie och chef för
obligationsbyrån. ■— B. har haft ett
flertal offentliga uppdrag. Sålunda
studerade han 1919 i Köpenhamn och
Hamburg lotteriväsen och därmed
sammanhängande frågor, 1921 i
Norge, Danmark, Tyskland, Holland,
Belgien och Frankrike vederbörande
staters tillvägagångssätt vid emission
av statslån, 1931 metoder för
inlösen av obligationer m. m. i Danmark,
Holland och Schweiz och 1932 i
Tjeckoslovakien, Österrike och
Ungern organisationen hos resp. länders
statsskuldsförvaltningar. — I
uppläggningen av våra olika
premieobligationslån har B. varit en drivande
kraft. Han har likaså nedlagt ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
