- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
449

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bratbost, Mikael - 1. Brate, Erik - 2. Brate, Fanny - Bratt, släkt - 1. Bratt, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bråte

449

Bratt

Erik Bråte.

gardet bildad kvartett blev han 1883
uppmärksammad av Oscar II, som
bekostade hans utbildning för I.
Hallström och A. ödmann 1883—86. På
våren 1886 debuterade B. på K.
teatern som Euodi i "Wilhelm Tell" och
framträdde där 1886—87 som Oberon
och Tonio i "Regementets dotter".
Åren 1887—89 studerade han i Paris
för E. Delle Sedie och därefter i
Milano för Maretti; under dessa år
utvecklades hans stämma till en
glansfull hjältetenor. B. var anställd vid
Stora teatern i Göteborg 1891—93
och vid K. teatern 1S93—1902. Under
en följd av år var B. ensam
hjältetenor vid K. teatern. Bland hans
främsta roller voro Wagners
Tannhäuser och Siegmund, Verdis Ernani
och Radamès samt Don José i
"Carmen", Turiddu i "Cavalleria
rustica-na" och Canio i "Pajazzo". B.
uppträdde även som konsertsångare. Han
ägnade sig, sedan han lämnat scenen,
åt affärsverksamhet. — Gift 1892
med sångerskan Agnes Andersson.

A. L., P. H. T.

1. Bråte, Erik, filolog, pedagog, f.
13 juni 1857 i Bråfors i Norbergs skn,
Västmanl. län, † 1 april 1924 i
Stockholm. Föräldrar: bergsmannen Anders
Eriksson och Kristina Mattsdotter.
— B. avlade mogenhetsex. i Västerås
1S76, blev fil. kand. 1879, fil. lic. 1884
och fil. dr s. å., allt i Uppsala. Han
studerade även vid Strassburgs univ.
1882—83. B. utnämndes till docent i
forngermanska språk 1884 i Uppsala,
var tf. e. o. prof. i svenska språket
1885—87 och samtidigt lärare vid
Z. Krooks och M. Uppströms högre
elementarläroverk för flickor i
Uppsala samt lektor vid Södermalms
högre allm. läroverk i Stockholm
1887—1922. Han blev led. av Vitt.
akad. 1904. — Vid sidan av sin
lärarverksamhet ägnade sig B. åt
vetenskaplig forskning av främst ety-

mologisk och mytologisk art. Hans
livliga kombinationsförmåga,
idérikedom och språkhistoriska insikter
framträdde i synnerhet i arbetet
"Äldre vestmannalagens ljudlära"
(1887), som tjänat som förebild för
flera liknande undersökningar. I en
del etymologiska artiklar om
ortnamn, vissa omstridda ord och
mytiska namn grundade ban dock sina
förklaringar på alltför djärva
slutsatser. På mytologins område har B.
publicerat en studie över vanerna
(1914) samt uppsatser rörande fornsv.
ortnamn. Hans övers, av den äldre
Eddan (1913) vittnar om en
självständig uppfattning och innehåller
talrika värdefulla
litteraturhänvisningar. B. var även en av våra främsta
och produktivaste runforskare. Han
utförde under medverkan av den
norske runforskaren Sophus Bugge
sitt stora verk "Runverser"
(1887—-91), utgav tolkningar av den
urnor-diska Fyrungainskriften (1898), av
de gotländska Ardrestenarna och av
inskriften på Piræuslejonet (1914).
B. medarbetade även i Vitt. akad:s
stora verk "Sveriges runinskrifter".
Han slutförde S. Söderbergs "Ölands
runinskrifter" (1900—06), utgav
"Östergötlands runinskrifter" (1911—18)
och påbörjade 1924 utgivandet av
"Södermanlands runinskrifter". En
liten handbok, "Sveriges runinskrifter"
(1922), ger en överblick av
runskriftens historia och utveckling i Sverige.
— Gift 1887 med målarinnan Fanny
Ingeborg Matilda Ekbom (B.2). (S. J.)

2. Bråte, Fanny Ingeborg
Matilda, målarinna, f. 26 febr. 1861 i
Stockholm, † 24 april 1940
därstädes. Föräldrar: ekonomiförvaltaren
Frans Ekbom och Henriette
Dahlgren. — B. studerade från 1879
vid Konstakad., där hennes lovande
talang förskaffade henne ett
stipendium, på vilket hon for till Paris 1887.
Två år senare företog hon en ny
studieresa till de klassiska konstorterna.
Hennes rikhaltiga produktion, som
kännetecknas av en rask och ledig
teknik och glada, en smula konventionella
färger, omfattar interiörer med och
utan figurer, genrebilder och porträtt,
blomsterstycken och stilleben. Bäst
liar hon i allmänhet lyckats med sina
barnporträtt, som vittna om en
känslig blick för barnets psyke.
"Födelsedagen", målad 1902 och nu i Nat.
mus., är representativ för hennes
älskvärda konst. — Gift 1887 med lektorn
Erik Bråte (B. 1). Th. N.

Bratt, släkt från Mariestad, som
enligt traditionen skall utgöra en
gren av den adliga ätten B. af
Hög-lunda, ehuru släktskapen icke
kunnat bevisas. Släktens förste kände
medl., handelsmannen i Mariestad

Gustaf Bratt.

Hans B., som levde under 1500-talets
senare hälft, blev far till Lars
Hansson B. († före 1642) och farfar till
Jacob Larsson B. (f. 1614, † 1695),
båda tvä borgmästare i Mariestad. Då
Mariestads äldre kyrkoböcker
förstörts genom brand, har sambandet
mellan dessa och den nu levande
ma-riestadssläkten ej kunnat utredas men
torde vara obestridligt. Stadsfiskalen
i Mariestad Lars B. (gift 1717) blev
farfar till prof. i matematik och fysik
i Greifswald Anders B. (f. 1769, † 1811)
och kyrkoherden i Broddetorp, Skarab.
län, kontraktsprosten teol. dr Gustaf
B. (f. 1773, † 1830). Den senares andre
son, disponenten Gustaf B. (B. 1),
blev far till redaktören Valter B. (B. 2).

1. Bratt, Gustaf Napoleon
Eugène, gruvdisponent, f. 23 april 1826
i Broddetorps skn, Skarab. län, † 27
febr. 1906 i Djursholm. Föräldrar:
prosten Gustaf B. och Gustafva
Backman. — B. ägnade sig först åt
sjömansyrket, blev student 1844 och sedan
sjökadett samt 1849 sekundlöjtnant
vid Flottan. Han tog 1854 avsked för
att ägna sig åt bergshanteringen.
Efter några år som förvaltare vid
Långbans gruvor i Värmland var han 1858
—94 disponent vid Dalkarlsbergs
gruvfält i Norabergslagen och bodde
efter sitt avsked i Djursholm. — B.
var en av sin tids mest framstående
gruvhanteringsmän. Det på grund av
malmens lösa och släppiga
beskaffenhet svårskötta Dalkarlsbergsfältet
upparbetade lian till ett
mönstergruvfält, som i studiesyfte ofta besöktes
av fackmän och bergselever. Hans
mest uppmärksammade insatser voro,
att han 1869 för första gången vid ett
sv. gruvfält införde
takbrytningsmetoden med igensättning för att hindra
ras o. dyl. samt senare
tvärbrytnings-metoden. Under B:s ledning utfördes
omfattande experiment med
bergborrmaskiner 1877—78, efter vilken tid

29 Svenska män och kvinnor I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free