Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bratt, Gustaf - 2. Bratt, Valter - Bratt, släkt - 1. Bratt, John - 2. Bratt, Claës
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bratt
450
Bratt
borrmaskiner på allvar började
användas i sv. gruvor. På grund av sin
erfarenhet och skicklighet anlitades B.
som rådgivare även vid flera andra
gruvfält, ss. Rällingsberg, där han
under tio år ledde brytningen, Bispberg
och Dannemora. Han utövade sålunda
stort inflytande på gruvlianteringen
och dess rationella ordnande. Han var
den ledande kommunalmannen i sin
hemort och tillhörde Andra K.
majriksdagen 1887. — Gift 1855 med
Nina von Gegerfelt. S. L.
2. Bratt, Valter, tidningsman,
f. 17 juni 1868 i Vikers kapellförs.,
Örebro län. Son till B. 1. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1887 inträdde
B. följ. år i pressen och var bl. a.
medarb. (efter hand red.-sekr.) i
Öresundsposten 1889—97, huvudredaktör
och utgivare av Norrlandsposten 1897
—1900, medarb. i Dagen 1900—15
samt huvudredaktör och ansvarig
utgivare av Nerikes allehanda 1917—■
37. — I den sistn. tidn. har B:s
huvudintresse varit politiken — även
den kommunala — där han med
insikt, lugn och enligt sakligt
förnuftiga linjer följt utvecklingen från
liberal utgångspunkt. Hans
organisatoriska intresse har även praktiskt
utnyttjats, när lian utfört en aktad
pionjärgärning som bl. a. en av Sv.
journalistfören:s stiftare. Han var
dess ordf. 1909—13, redaktör för dess
organ Journalisten 1910—17 och är
hedersled, där från 1922. Dessutom
är han ständig led. av
Tidningsutgi-varefören. sedan 1937. I Örebro har
lian varit styr.-led. först i Liberala
fören. och sedan i Folkpartiet till
1937. — Gift 1920 med grevinnan
Viva Kalling. N. B.
Bratt, från Brattfors, urspr, norsk
släkt, som enligt uppgift ägde
adlig värdighet. Släkten skall ha
inkommit till Sverige med väpnaren
och fogden i Värmland Nils Brath,
som 1456 adlades av konung Karl
Knutsson. Ättlingar till honom voro
bröderna Per Jönsson B. till Vik och
Nils Jönsson B. till Höglunda, med
vilka släkten introducerades på
Riddarhuset 1625. Från Nils Jönsson B.
härstammar den ännu fortlevande
adliga ätten B. af Höglunda. — Enligt
släkttraditionen levde i början av
1600-talet en släktmedl., Anders
Andersson, "som slog sig på handel" och
antog namnet Bånge. Han blev far
till Anders Andersson Bånge d. y.
(† 1677), som ägde Brattfors bruk i
Värmland, återupptog namnet B. och
blev stamfar för den ofrälse släkten
B. från Brattfors. Från hans yngre
son Johan härstammar den ännu
fortlevande norska släktgrenen. Hans
äldre son Lars B. blev farfar till
lagmannen och brukspatronen Lars Gus-
John Bratt.
taf B. (f. 1731, † 1791), vars tre
söner, brukspatronerna Lars Gustaf B.
(f. 1758, † 1812), Göran Gustaf B.
(f. 1761, † 1817) och Christian B.
(f. 1766, † 1828), blevo stamfäder för
den sv. släktens ännu fortlevande tre
släktgrenar. — Till den första grenen
liör Lars Gustaf B:s sonsons son,
tidn.-utgivaren Hjalmar B. (B. 4), och
dennes kusiner, syskonen läkaren och
sångpedagogen Gillis B. (B. 5) och
ingenjören Erland B. (B. 6). — Den
tredje grenens stamfar Christian B.
hade i andra giftet fyra söner. Den
andre av dem, kommendören vid
flottan Sven Adolf B. (f. 1806, † 1887),
blev farfar till översten, byråchefen i
Rikets allm. kartverk Einar Olof B.
(f. 1886) och tf. skattedir. i
Stockholm, kammarrättsrådet John
Lennart B. (f. 1893). Christian B:s tredje
son, rådmannen i Göteborg Johan
Gustaf B. (f. 1807, † 1877), hade
sönerna a) översten John B. (B. 1), far
till rektorn Hanna B. (B. 7), b)
hovrättsrådet Axel B. (f. 1841, † 1912),
far till läkaren, socialpolitikern och
industrimannen Ivan B. (B. 8), och
c) kaptenen Sven Iwan B. (f. 1846,
† 1916), far till själsläkaren Iwan B.
(B. 9). Christian B:s fjärde son,
kaptenen Carl Mauritz B. (f. 1815, †
1880), hade sönerna a) översten Claës
B. (B. 2), far till översten Gösta B.
(f. 1877), översten Karl Axel B. (B.
10) och generalmajoren Helmer B. (B.
11), samt b) skeppsredaren Adolf B.
(B. 3).
1. Bratt, Johan (J olin) Christian,
arméofficer, f. 14 maj 1838 i
Göteborg, † 30 okt. 1916 i Stockholm.
Föräldrar: rådmannen Johan Gustaf B.
och Anna Maria Johanna Frychius.
— B. blev underlöjtnant vid Göta
artillerireg. 1858 samt
utexaminerades från Högre artilleriläroverket på
Marieberg 1861 och från Bergsskolan
i Falun 1866. Han utnämndes till
major 1883, förordnades till
artilleribefälhavare och tygmästare på
Karlsborg 1890, blev överstelöjtnant i
armén och fälttygmästare 1892,
utnämndes 1893 till överste i armén och tf.
chef för Andra Svea artillerireg., som
då nyuppsattes, blev ord. chef 1894 och
erhöll avsked ur aktiv tjänst 1901. —
B. var 1866—74 med kortare uppehåll
kontrollofficer vid Finspång,
Ankarsrum och Motala och blev 1873
inspektör för kanontillverkningen och lärare
vid Krigshögskolan i järnhantering
samt kanon- ocli projektilbesiktning.
Han var 1869—85 led. av flera
försöks- och skjutkommissioner. Bl. a.
var han 1885 ordf. i en kommitté för
granskning av ett av honom själv
utarbetat förslag till reglemente för
anskaffning, prövning m. m. av
artilleripjäser och projektiler, vilket
förslag fastställdes 1889. År 1873
studerade lian artilleriteknik i flera
europeiska länder. — B., som var högt
skattad för sin skicklighet och sina
insikter i artilleriteknik, ägnade
också mycket intresse åt studiet av
krigshistorien, strategin och taktiken. På
hans initiativ restaurerades de gamla
skansarna Kronan och Lejonet i
Göteborg. — Åren 1888—93 var B. led.
av Andra K. för Göteborgs stad och
tillhörde där centerpartiet,
kammarens minoritetsgrupp. Åren 1886—90
var han led. av stadsfullmäktige i
Göteborg. — Efter sitt avsked
deltog B. 1902 i bildandet av Fören. för
Stockholms fasta försvar och var
fören :s v. ordf. till sin död. — I
Krigsvet. akad. invaldes B. 1881 och
gjorde en stor insats i akad:s
verksamhet. Åren 1884—86 var han
föredragande i artillerivetenskap, 1902—
06 andre styresman och från 1907 till
sin död akad:s sekr. År 1904
uppflyttades han genom val i första klassen,
en särskild utmärkelse. B. var en
varmhjärtad och djupt ideell natur,
"fast i vänskap, klar i tanke, stark i
tro, mild i dom" enligt en
minnestecknare. — Gift 1871 med Jenny
Maria Christina Olander. F. M.
2. Bratt, Claës Christian August,
arméofficer, pedagog, f. 25 okt. 1844
på Skönnebol i S. Ny skn, Värml. län,
† 13 okt. 1937 i Stockholm.
Föräldrar: kaptenen Carl Mauritz B. och
Sophia Magdalena Lilliehöök. — B.
blev underlöjtnant vid Värmlands
fältjägarreg. 1864, utnämndes till
major i armén 1893, till major vid
Älvsborgs reg. 1894, till
överstelöjtnant vid Skaraborgs reg. 1897 och
avgick ur aktiv tjänst 1901, varvid lian
utnämndes till överste i armén. Han
kvarstod som sådan till sin död. B.
var en intresserad, initiativkraftig
och idérik officer, obenägen att
kritiklöst godta gängse åsikter eller slen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
