- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
78

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Cederström, Gustaf - 14. Cederström, Henriette, friherrinna, slottsfru, filantrop, dotter till C. 10, se Coyet - 15. Cederström, Bror - 16. Cederström, Ellen Hartman-

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cederström

78

Cederström

Bror Cederström.

Med "Likfärden" hade C. funnit den
motivkrets, som bäst motsvarade hajis
konstnärliga uppfattning och syften,
och under fyra decennier fortsatte
han att framställa scener ur sv.
historia eller därmed besläktade, mera
genreartade motiv. Bland de
förnämsta eller mest kända må nämnas
"Värvare" (1879, Nat. mus.),
"Sturemordet" (1880, Uppsala univ:s
samlingar), "Carl XII och Mazeppa"
(1880), "Standaret" (1885), "Magnus
Stenbock talar till folket i Malmö
den 27 sept. 1709" (1892, väggfält i
Malmö rådhus), "Likvakan i
Tiste-dalen" (1893), "Den 30 november
1718" (1S97, Lunds univ:s
samlingar), "Den heliga Birgitta inför påven"
(1899), "Regementets kalk" (1900,
Nya pinakoteket i München), "Narva"
(1905, Nat. mus., den till formatet
största av C:s målningar, återgivande
fångar, som nedlägga sina fanor
framför Karl XII på aftonen efter slaget),
"Gustav III" (190S—09, väggfält i
Dramatiska teaterns foajé), "Karl X
Gustav och Erik Dahlbergh vid Bält"
(1912, väggfält i Riddarhuset),
"Fan-bäraren" (1916) samt slutligen
"Armfeldt s återtåg" (1923) och
"Stenbock med sina getapågar" (st å.). Till
denna ämnesgrupp höra också den
skiss till monumentalmålning,
föreställande "Ansgarius predikar" (1889),
med vilken C. deltog i tävlingen om
utsmyckning av Nat. mus:s trapphus,
samt tvenne kartonger till
glasmålningar i Hälsingborgs rådhus "Karl
XI nedriver Hälsingborgs
befästningar" och "Kronprinsen Karl Johans
landstigning i Hälsingborg", båda
utförda omkr. 1895. Jämte
historiemåleriet odlade C. en realistisk
nutidsgenre i stort format, t. ex.
"Begravning i Alsike" (1883, Nat. mus.),
"Frälsningsarmén. Miss Booth
besöker en krog i Paris" (1886, Göteborgs
mus.) och "Baptistdop" (18S7), och ett

genremässigt porträttmåleri,
huvud-sakl. med anhöriga som modeller, ss.
"Min hustru i ateljétrappan" (1882)
och "I tankar" (1899). En i C:s konst
ovanlig koloristisk friskhet
kännetecknar vissa av hans mindre
målningar, såväl en rad detaljstudier till
de stora historiska kompositionerna
som några tidiga friluftsbilder,
särskilt de utsökta "Konstnärens hustru,
Noirmoutier" (1882) och
"Vågbrytaren, Viareggio" (1883).—Under senare
delen av sitt liv idkade C. ett ganska
omfattande författarskap. Värdefulla
tillskött till vår memoarlitteratur äro
hans skildringar från uppväxtåren
på Krusenberg (i Alsike skn,
Stockholms län) och i Stockholm samt från
hans många resor i Frankrike och
Italien och livet i dåtida
konstnärskretsar. I sitt författarskap gav C.
©förblommerat uttryck åt sin uppfattning
i tidens politiska och kulturella
frågor. Liksom i sina målningar
framstår C. i dessa skrifter som en god
berättare och en omutlig ocli orädd
patriot. Bland tryckta skrifter märkas
"Minnen" (1913), "Ströftåg och
funderingar" (1915), "Nya funderingar"
(1917), "Hugskott" (1919), "En
gammal konstnärs minnen" (1926) och
"Gammalt och nytt" (1929). — C.
ligger begravd på Alsike kyrkogård.
—-Gift 1878 med Amalia (Amy)
Catharina Jæder. — Litt.: A. L. Romdahl,
"G. C., hans liv och hans konst"
(1935). Th. N.

14. Cederström, Henriette,
friherrinna, slottsfru, filantrop,
dotter till C. 10, se Coyet.

15. Cederström, Carl Gustaf
Bror, friherre, arméofficer, ryttare,
f. 28 april 1860 i Ystad, † 2 okt. 1932
i Stockholm. Bror till C. 14. — C.
avlade mogenhetsex. 1878, blev
underlöjtnant vid Kronprinsens liusarreg.
1879, tjänstgjorde vid ett kavallerireg.
i Tyskland 18S7 ocli var 1888—89 elev
vid Militair Reitinstitut i Hannover.
C. var därefter lärare i ridning vid
Ridskolan på Strömsholm 1890—1902
och stallmästare 1892—96. Som led. i
den kommitté (1S95—96), som
omarbetade aen sv. ridinstruktionen för
armén, gjorde lian en betydelsefull
insats. Han blev ryttmästare 1895 ocli
skvadronschef 1897 vid Kronprinsens
liusarreg. Till major vid sammia reg.
utnämndes han 1905, till
överstelöjtnant 1910 och till överste ocli chef
1913. År 1920 beviljades lian
avsked. — C. var en av den militära
ridningens nydanare i Sverige. Mer
än någon annan bidrog han under sin
lärartid vid Ridskolan till att leda
in ridundervisningen i fältmässiga
och militära banor, därvid stödd på
de lärdomar han inhämtat i
Tyskland. På 18S0- och 1890-talen var C.

Skandinaviens mest framstående och
populäre kapplöpningsryttare; han
var även en god dressör och utmärkt
lärare. Genom en långvarig
verksamhet som domare vid dressyrtävlingar
verkade han fostrande på sv. ryttare
och hade stor del av förtjänsten om
de sv. framgångarna vid Olympiska
spelens ryttartävlingar 1912,1920 och
1924. Även i Tyskland åtnjöt han som
auktoritet i ryttarfrågor
utomordentligt anseende och tillkallades där ofta
på 1920- och 1930-talen som domare
vid tävlingar. Inom Skånska
fältritt-klubben, vars styr. lian tillhörde från
1890, och där lian var ordf. från 190S
till sin död, utförde han ett erkänt
värdefullt arbete för hästavelns
befrämjande i Skåne och för ridsporten,
främst den militära, i hela landet.
Under hans ledning skapades
Jägers-ro kapplöpningsbana. — Gift 189S
med skådespelerskan Helena (Ellen)
Hartman, f. Hedlund (C. 16). F. M.

16. Cederström, Helena (Ellen)
Elisabeth Florentina H ar t man-, f.
Hedlund, skådespelerska, f. 31 juli
1860 i Stockholm. — C. genomgick
Franska skolan i Stockholm och
debuterade i nov. 1877 som Ella i E.
Lundquists enaktskomedi "Mellan
barken och trädet". Hennes livliga
temperament och sceniska säkerhet
väckte genast stor uppmärksamhet,
och redan våren 1878 erhöll hon
debut på Dramatiska teatern. Hon
framträdde därvid som Ottilia i R.
Benedix’ lustspel "Släktingar" med
sådan framgång, att hon från 1 juli
antogs som elev vid K. teatrarnas
elevskola. Den 1 jan. 1880 erhöll hon
aktriskontrakt vid Dramatiska
teatern och kvarstannade där till 2
maj 1891, från 1886 som
premiäraktris. Eftersom hon redan 1881 gifte
sig med premiäraktören Victor
Hartman, blev det under namnet Ellen
Hartman den unga skådespelerskan
erövrade en plats som en av
stockholmspublikens mest hyllade
favoriter. — C. erhöll från början en plats
i första rummet inom Dramatiska
teaterns ensemble. Det var framför
allt som ingenue hon skördade
framgång. Med lekfullt behag, sprittande
livlighet och först och sist flödande
komik tolkade hon en rad av de många
backfischar och ungflickstyper, som
så rikligt förekommo i den dåtida
dramatiken. Redan sommaren 1882
företog hon dessutom tills, med sin
make en studieresa till Paris och
fick därigenom ytterligare
förutsättningar att gestalta de unga
kvinnorollerna i den samtida franska komedin.
Bland hennes många roller under denna
period kunna nämnas Mareelle i Dumas
d. y:s "Falska juveler", Suzanne i E.
Paillerons "Sällskap där man har trå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:33:35 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free