- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
97

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Chiewitz, Georg - Choræus, Michael - Christenson, Irma - Christenson, Karl-Ewert - Christerson, Christierson, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Choraeus

97

Christersor»

Michael Choræus. Lavering av 0. Forsell
(Nationalmuseum).

för Björneborg och Nystad enligt det
vanliga rutmönstret. Han publicerade
åtskilliga artiklar i den in- och
utländska fackpressen. — Gift 1) 1842
—55 med Laura Malvina Magnusson;
2) 1856 med Wilhelmina Maria
Elisabeth af Grubbens.—Litt.: A.Blanche,
"Minnesbilder" (1872). Th. N.

Choræus, Michael, skald, f. 15
mars 1774 i Vörå, Österbotten,
Finland, † 3 juni 1806 på Karlberg vid
Stockholm. Föräldrar: komministern
Michael C. och Anna Margareta
Hammar. — C. började studera för sin
fosterfar, domprosten J. M. Fant i
Västerås, inskrevs vid Uppsala univ. 1792,
blev fil. kand. 1796, fil. mag. 1797,
docent vid Åbo akad. 1799, adjunkt i
teologi, moral och historia vid
Krigs-akad. på Karlberg 1802, prästvigd s. å.,
reg.-pastor vid Södermanlands reg.
1803 och e. o. hovpredikant s. å. —
C:s poetiska intresse vaknade mycket
tidigt, men hans litterära genombrott
kom först under åren 1797—99, då
lian var informator i Jakobstad. Han
skrev då en rad kvicka och satiriska
skämtdikter, av vilka den mest
kända blivit "Flickorna i Jakobstad",
vilka beskrivas som "vackra blommor,
bleka blad, annars såsom hönor". Av
stor betydelse blev under dessa år
bekantskapen med Franzén, och från
våren 1798 fick han i dennes organ,
Åbo tidningar, ett flertal dikter
införda, de flesta lärodikter i den
gustavianska tidens smak, vilka gjorde
hans namn känt i Sverige.
Ytterligare berömmelse vann han genom de
belöningar lian för sin poetiska och
retoriska talang fick från Sv. akad. och
Vet. o. vitt. samh. Bland hans mest
kända didaktiska poem kunna nämnas
"Yppigheten", "Tviflan och tro" och
"Menniskans värde", av vilka det
sistnämnda, ett skaldestycke till
dygdens pris, troligen givit uppslaget till

Tegnérs dikt "Den vise". C:s styrka
låg emellertid på ett annat område,
där han förmådde lägga ordrikedomen
och de retoriska fraserna åt sidan:
vislyriken och tankedikten. Hans
finaste och mest kända dikt är sålunda
den ur hans innersta framsprungna
"En tanke på min egen graf". C:s
världsliga diktning innebar i
tekniskt avseende på vissa punkter en
frigörelse från tidens stränga
versschema, och dess rytm nådde sin
verkan genom en friare byggnad än som
då var vanlig. Under sina senare år,
då C. även blev en av vårt lands mest
avhållna predikanter, övergav han
den världsliga diktningen för sin
religiösa gärning. Tills, med J. O.
Wallin ägnade lian sig åt
psalmdiktning och revision av 1695 års
psalmbok, ett arbete, som resulterade i
deras först efter C:s död utkomna
"Omarbetning af swenska psalmer".
I den wallinska psalmboken fick
emellertid endast en av C:s bearb,
kvarstå (nr 246). — C:s "Samlade
skaldestycken" utgavs 1815 med företal och
levnadsbeskrivning av F. M. Franzén,
hans "Valda dikter" 1901 med
levnadsteckning av Ernst Lagus, som
också utgivit C:s "Bref, tal och andra
skrifter" (1903). — Gift 1805 med
Sofia Christina Wester. — Litt.:
Carl Snoilsky, "Minne af skalden M.
C." (1894). R. A.

Christenson, Irma Alexandra,
skådespelerska, f. 14 jan. 1915 i
Hunnebostrand, Tossene skn, Göteb. län.
Föräldrar: direktören Carl C. och
Agda Maria Carlsson. —C. genomgick
1936—39 Dramatiska teaterns
elevskola och var de två följ. säsongerna
engagerad vid Göteborgs stadsteater,
där hon bl. a. spelade Miriamne i M.
Andersons "Winterset", Carol i
Priest-leys "Tiden och vi" och Ann i D.
Smiths "En så’n dag". Därefter
återvände C. till Stockholm, där hon
uppträtt framför allt på Vasa- och Nya
teatrarna. Hennes genombrottsroll
inför stockholmspubliken var
Margaret i Cowards "Jag älskar dig,
markatta" (1940), med vilken rollskapelse
hon vann anseende som en av våra
främsta yngre comédienner. Den
intelligens och intensitet, som utmärka
O., ha ypperligt samverkat, när hon
framträtt som skicklig
karaktärsskådespelerska med bl. a. Berta i
Strindbergs "Kamraterna" och främst Mrs
Keeney i 0’Neills "Tran". — C.
medverkar flitigt i radio och är en
observerad filmaktris (Marcelle i "Hem
från Babylon", Helga Gregorius i
"Doktor Glas"). — Gift 1936 med
civilingenjören Carl Axel Strömberg.

S. T.

Christenson, Karl-Ewert,
författare, f. 18 jan. 1888 i Lund. För-

irma Christenson.

äldrar: tandläkaren Emil C. och
Maria Petré. — Efter studier vid
Schartaus handelsinst. i Stockholm
var C. anställd i Skandinaviska
banken 1906—18, under vilken tid han
medverkade i revyerna på Folkets hus
teater (hos Oscar Wennersten) ocli
skrev kupletter (sign. Karl-Ewert) åt
Ernst Rolf. Som självständig förf.
debuterade C. med sin revy "X 777" på
Folkteatern i Stockholm 1918, varvid
han även för första gången framträdde
på scenen. Sedan han haft
engagemang vid kabareterna "Läderlappen"
i Stockholm och "Operakällaren" i
Helsingfors, började han 1919 ett
framgångsrikt samarbete med Karl
Gerhard på Folkteatern, från vilken
tid särskilt revyerna
"Chaufför-Folkteatern" och "Var så god, det är
serverat" må nämnas. Åren 1923—28 var
C. knuten till Björn Hodells revyer på
Folkets hus teater, ocli han har sedan
dess gjort värdefulla insatser i revyer
på Folk-, Södra, Vasa-, Oscars- och
Blancheteatrarna samt skrivit
visorna i sånglustspel och operetter, ss.
"Vita hästen", "En förtjusande
fröken" m. fi. Han har även framträtt
som kåsör i flera tidn. — Gift 1920
med skådespelerskan Agneta Thomée.

A. L.

Christerson, Cliristierson,
släkt, härstammande från Blekinge,
där äldste kände stamfadern,
kopparslagaren i Ronneby Anders
Christens-son, levde i slutet av 1700-talet. Hans
son Håkan Fredrik,
justitieborgmäs-tare i Karlskrona och lagman (f. 1796,
† 1859), skrev släktnamnet
Cliristierson. Det ändrades till C. av en yngre
son till den sistnämnde, v. amiralen,
statsrådet Jarl C. (se nedan), som
blev far till majoren vid Norrlands
artillerireg. Einar Gustaf Hjalmar
C. (f. 1876, † 1929) och kaptenen vid
flottan Håkan Jarl C. (f. 1878). En
bror till statsrådet Jarl C. var råd-

7 Svenska män och kvinnor II

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:04:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/2/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free