Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Christiernsson, Nils - Christiersson, von, ätt, se Christiernin - Christman, släkt - Christoffersson, Olof - Christophers, Theodor, sjömilitär, se Ankarcrona - Chronander, se även Cronander - Chronander, Jacobus - Chydenius, släkt - 1. Chydenius, Samuel - 2. Chydenius, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Christiersson
102
Chydenius
kommunala uppdrag i Hälsingborg
och tillhörde Andra K. 1933—37.
Som förf. blev han känd genom de
böcker han utgav om sina
erfarenheter som krigskorrespondent, bl. a.
"Med Mackensen till Przemysl"
(1915), "Franskt ocli tyskt" (1916),
"Hindenburgs front" (1917) och "Med
tyska u-båtar" (s. &.). — Gift 1909
med Ingrid Rönne. R. A.
Christiersson, von, ätt, se
Christiernin.
Christman, en
hantverksmålar-släkt, som stod högt i anseende i
Stockholm under förra hälften av
1700-talet. Dess första kända medl.
var byggmästaren Gabriel C. († 1710),
far till Christoffer C. d. ä. († 1727),
som blev ålderman i målarämbetet.
Efter honom övertog hans änka,
Sophia Schröder, verkstaden, som
förestods av sonen Christoffer C. d. y.
(† 1743). Denne synes lia utövat en
verksamhet av i viss mån konstnärlig
betydelse, ocli hos honom fick C. G.
Pilo sin grundläggande utbildning.
I hans hem fanns utom målningar en
stor samling kopparstick. Han blev
liksom fadern ålderman i
målarämbetet. — Litt.: M. Hallman, "Målare
och urmakare" (1907).
Christoffersson, Olof,
lantbrukare, folkkulturforskare, f. 28 sept.
1869 i Fru Alstads skn, Malmöh. län.
Föräldrar: lantbrukaren Christopher
Nilsson och Cecilia Olsdotter. — Efter
avslutade skolstudier ägnade sig C.
åt jordbruk, vilket han bedrev till
1931, varefter lian helt liar sysslat
med arkeologi, botanik, folkloristik
och släktforskning. Hans största
insats består i sammanbringandet av
kulturhistoriska, arkeologiska,
zoologiska, botaniska och geologiska
samlingar, vilka han 1942 donerade till
Trelleborgs mus., Skyttsgården.
Mycket arbete har C. även nedlagt på
insamling och bearb, av sydskånska
sägner och folksagor ("Sagor och sägner
i Skytts härad", 1940). Bland tryckta
arbeten märkes främst den
kulturhistoriska beskrivningen "Skytts
härad" (3:e uppl. 1936). — I Fru
Al-stad liar C. innehaft flera
förtroendeuppdrag och bl. a. varit kyrkovärd
1904—40, skolrådsled. 1904—31 och
kommunalordf. 1922—35. Han blev
riksantikvariens ombud i Skytts
härad 1926 och erhöll Hazeliusmedaljen
1924 och Vasaorden 1933. — C. liar
invalts som led. i flera lärda sällskap.
— Ogift. I. F.
Christophers, Theodor,
sjömilitär, se Ankarcrona.
Chronander, se även Cronander.
Chronander [kron-], Jaeobus
Petri, dramatisk författare, f.
(troligen i början av 1620-talet) i Tierp,
Uppsala län, † 20 april 1694 i Visby.
— Efter studier vid Skara gymnasium
inskrevs C. 1643 vid Åbo akad., därlian
blev jur. utr. kand. och 1651 jur. lic.
Sedan han varit justitieadministrator
i Pommern, blev han häradshövding
på Gotland 1660 och tillika
borgmästare ("president") i Visby 1661—67.
Som dramatisk förf. gjorde C. en
uppmärksammad debut 1647, då
studenterna efter magisterpromotionen
uppförde hans komedi "Surge eller Flijt
och oflijtighetz skode spegel", i vilken
lättja och flit på ett moraliserande
sätt beskrivas för studenterna "med
sine rätte Färgor". Motivet bygger
liksom i de flesta s. k. studentkomedier
på liknelsen om den förlorade sonen.
Ett skådespel i samma genre, ehuru
betydligt grövre i formen, är
"Bele-snack" (1649), som behandlar
äktenskapsfrågan. I båda dessa stycken har
C. tagit intryck av de tyska
studentkomedierna, men i komiska
mellanspel och realistiska detaljer visar han
sin självständighet. C:s dramer
utgå-vos av P. Hanselli i "Samlade
vitterhetsarbeten" (21, 1876). — Gift med
Anna Ekenberg. R. A.
Chydenius [tjydë’-]. Släkten
härstammar från bondsonen i ICytämäki
by, Nykyrko skn, Finland,
kyrkoherden i Rimito Andreas C. († 1711),
vars son, kyrkoherden i Gamla
Karleby Jacob C. (f. 1703, † 1766), blev far
till naturforskaren Samuel C. (C. 1),
nationalekonomen Anders C. (C. 2),
kyrkoherden i Vasa och Mustasaari
Jacob C. (f. 1732, † 1809) och Maria
C. (f. 1734, † 1782), mor till
ärkebiskopen Jacob Tengström. Släkten
fortlever i Finland och uppvisar efter
dess skilsmässa från Sverige flera
framstående män.
1. Chydenius, Samuel,
naturforskare, uppfinnare, f. 22 febr. 1727 i
Euraåminne skn, Åbo län, Finland,
† 11 juli 1757 genom drunkning i
for-se.1 Niskakoski i Kumo älv, Finland.
Föräldrar: kyrkoherden Jacob C. och
Hedvig Hornæus. — C. blev 1745
student i Åbo och ägnade sig först åt
filosofiska och teologiska studier samt
blev fil. mag. 1748. Han överflyttade
1749 till Uppsala univ., där han som
lärjunge till J. G. Wallerius
förkov-rade sig i mineralogi och kemi.
Mångsidigt intresserad tog han även itu
med strandförskjutningens problem
och sysslade med matematiska och
hydrografisk-mekaniska studier,
varjämte han försökte sig som
uppfinnare. År 1753 blev han docent i kemi
och mineralogi vid Åbo akad. Från
1752 var han verksam vid olika
fors-rensningsföretag i Finland; han
omkom därvid, innan han hunnit infria
de löften hans avsevärda begåvning
ingivit. Han blev ämnessven i Vet.
akad. 1751. — Ogift. A. E.
2. Chydenius, Anders,
nationalekonom, f. 26 febr. 1729 i Sotkamo
skn, Österbottens län, Finland, † 1
febr. 1803 i Gamla Karleby skn, Vasa
län, Finland. Bror till C. 1. — C.
växte upp i Österbotten (Kuusamo,
Uleåborg och Torneå), inskrevs vid
Åbo akad. 1745 och vid Uppsala univ.
1750 samt blev fil. mag. i Åbo 1754.
Han prästvigdes 1753 och blev s. å.
predikant oeh 1760 kaplan i
Nedervetil, kapellförs. till Gamla Karleby.
Han blev kyrkoherde i Gamla Karleby
1770, prost 1779, teol. dr s. å. och
kontraktsprost 1781. I sin kyrkliga
gärning var C. en dogmatiskt renlärig och
sträng församlingsherde. — C. hade
under sina studier kommit i kontakt
med upplysningens allm. idéer och blev
en av de mest representativa
företrädarna för frihetstidens rationalistiska
och på praktiska reformer inriktade
ekonomiska och sociala
modevetenskap. Ett ex. på lians
samhällsrefor-matoriska nit är, att han inom sin
första verksamhetskrets i stor
utsträckning lyckades genomdriva den
då ovanliga koppympningen. Vad som
kommit honom att bli "den mest
lysande representant för ekonomisk
liberalism och socialt patos i Sverige ocli
Finland" (E.Heckscher) var hans med
en för tiden alldeles enastående
radikalism och utomordentlig formell
klarhet drivna propaganda mot all
statlig näringsreglering.
Samhällslivet skulle, befriat från
statsingripandenas tvång, utvecklas till
välstånd och blomstring genom att vars
och ens privata intresse enligt
principen om produktionskrafternas fria
konkurrens skulle driva fram det
bästa gemensamma resultatet. Det
ekonomiska livets mål var alltså för
C. ett annat än för merkantilismen,
för vilken statens makt var det
centrala intresset. Denna olikhet blir
särskilt tydlig i C:s lidelsefulla iver
för de lägre samhällsklassernas
frigörelse och ekonomiska
tillfredsställelse. Detta stod i direkt kontrast till
merkantilismen, som ansåg, att en så
utfattig befolkning som möjligt låg i
näringslivets och därmed statens
intresse. En reformmerkantilistisk
rörelse hade framträtt redan förut,
men C. var långt radikalare än
tidigare förf. I ett 1765 tryckt svar på
Vet. akad:s prisfråga 1763 om
orsakerna till emigrationen framhöll
han arbetarklassens, d. v. s. främst
den lägre jordbrukande
befolkningens, orättvisa ekonomiska betryck. I
den 1765 utg. "Wederläggning af
de skäl, hwarmed man söker
bestrida öster- och Westerbotniska samt
Wester-norrländske städerne fri
seg-lation" bekämpade han det för hans
hemtrakts näringsliv så hindrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
