- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
242

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Deland, Pierre - 6. Deland, Charlotta - 7. Deland, Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Deland

242

Deland

Pierre Deland.

lian Djurgårdsteatern. År 1861
engagerades han vid K. teatern, där lian
uppträdde i en serie av de roller, med
vilka lian skapat sin storhet som
skådespelare. Hans självmedvetenhet och
vana att bestämma åstadkom där
dock slitningar, främst med regissören
A. Bournonville. Som D:s främsta
rollskapelse anses Magnus
Bråkenhielm i Topelius’ "Efter femtio år".
Andra ytterst berömda roller voro
Markisen i Sandeaus "Fröken de la
Seiglière" och Gaspard i "Debutanten
och hennes far" av Bayard och
Théau-lon; i övrigt må nämnas Lagmannen
i Hostrups "Äventyr på
fotvandringen", Rosenmüller i Töpfers
"Rosenmül-ler & Finke" samt chevalier de la
Rocheferrier i Fourniers "Ett parti
piquet". D. har som skådespelare
nämnts som efterföljare till
Hjortsberg och torde även medvetet ha trätt
i dennes spår. Hans naturell och
utseende hänvisade honom till
karaktärsroller och komiska uppgifter. Hans
främsta egenskaper voro hans skarpa
karaktärsanalys ocli hans säkra
verklighetsblick, som läto honom fylla sina
rollskapelser med en mängd väl
studerade och fångade smådrag. Hans
franska esprit och lättrörliga
temperament skaffade honom särskilt
framgångar i den finare franska
komedin. — En vacker minnesvård
reste D. åt sig genom instiftandet
1857 av Dramatiska ocli musikaliska
artisternas pensionsfören., vanligen
kallad Delandska kassan, som
fortfarande består och haft stor betydelse
för den sv. skådespelarkåren. — Gift
1831 med skådespelerskan Charlotta
D., f. de Broen (D. 6). S. T.

6. Deland, Hedvig Lovisa
Charlotta, skådespelerska, f. 7 febr. 1807
i Stockholm, † 28 maj 1864 därstädes.
Föräldrar: skådespelaren Jolian Isaac
de Broen och Christina Margareta
Cederberg. — Efter att lia åtnjutit upp-

fostran i en flickpension engagerades
D. 1831 vid sin styvfar Chr.
Svanbergs teatersällskap. Hon gifte sig
s. å. med skådespelaren Pierre Deland
(D. 5), och sedan denne 1833 övertagit
Svanbergska sällskapet, uppträdde
hon tills, med honom under hela hans
dir.-tid både i landsorten och på
Djurgårdsteatern. Tills, med sin make
engagerades hon 1861 vid K. teatern
och kvarstannade där till sin död. —
Till hennes tidigare roller hörde
Ofelia i Shakespeares "Hamlet" och
Louise i Schillers "Kabal och kärlek".
Under sina mognare år utförde hon
roller som Césarine i Scribes
"Kotteriet", Ratibor i Skjöldebrands
"Herman von Unna", Thisbe i Hugos
"Angelo Malipieri", Fadette i
Birch-Pfeiffer-Sands "Syrsan" och Ebba
Reutercrona i Topelius-’ "Efter femtio
år". Vid K. teatern blev hon flitigt
använd, och utom sina gamla roller
tolkade hon där Friherrinnan Hjelm
i F. Hedbergs "Blommor i drivbänk",
Lady Deborah i Langlés "Richard
Sheridan" och Mrs Harleigli i
Birch-Pfeiffers "Jane Eyre". — Hennes
egentliga fack var
karaktärsframställningen ; hennes utseende var icke
vackert, men denna brist ersatte hon
med scenisk auktoritet, varjämte hon
hyllades för sin utmärkta talteknik
och natursanningen i sitt spel. Hon
kom därför att vinna sina största
framgångar i den under hennes tid
populära franska intrig- och
karaktärskomedin. S. T.

7. Deland, Fredrik,
skådespelare, teaterdirektör, f. 1 jan. 1812 i
Stockholm, † 11 jan. 1894 i
östhammar. Bror till D. 5. — D. blev faderlös
vid sex års ålder och uppfostrades lios
en hovmästare Edlund, som senare
skaffade honom anställning vid Karl
XIV Johans ekonomikontor. Sedan
modern dött, tog D. emellertid
engagemang vid Chr. Svanbergs sällskap,
där han debuterade 1830. År 1834

övergick D. till O. U. Torsslows och
P. J. Delands sällskap, där han
grundlade sitt blivande rykte; sin första
framgång hade han där som Lorenzo
i Scribes "Strozzi och Martino". När
Torsslow 1843 lämnade
Djurgårdsteatern, övertog D. denna, och under de
följ. åren trädde hans konstnärskap
i full blom. Ett avgörande moment
var kontakten med A. Blanche, vilken
säkerligen skrev flera roller direkt för
honom, t. ex. titelrollen i "Magister
Blackstadius", Job Kurk i "Rika
morbror", Filman i "Järnbäraren" och
framför allt Konjander i
"Hittebarnet". Han blev i dessa rollskapelser
publikens gunstling, och inte minst ha
dessa stycken honom att tacka för den
seglivade popularitet, som de
åtnjutit inom sv. teater. D. hade en kantig,
torr humor, som tills, med hans figur
betingade hans framgång som
komiker. I grunden var han allvarlig,
nästan butter, men det var just i tecknet
av denna buttra komik han segrade.
Han spelade aldrig för publiken på
det tidigare så vanliga sättet utan
identifierade sig fullständigt med
rollen och föreföll ibland omedveten om
att lian var rolig. Sin komiska teknik
varierade han ej mycket utan tycks
främst ha spelat på sin typ, även om
lian med många smådrag höll rollerna
isär från varandra. Särskilt lyckades
lian i framställningen av brackiga
småborgartyper, och säkert har
uppfattningen av stockholmskt
borgerskap under 1800-talet i stor
utsträckning modellerats efter sådana av hans
rollskapelser som Konjander. — Efter
stora ekonomiska och konstnärliga
framgångar drog sig D. 1848 tillbaka
och slog sig ned som lantbrukare på
egendomen Aludden intill Sigtuna.
Vid detta beslut torde ha medverkat
hans olyckliga första äktenskap, som
säkerligen väsentligt bidrog till att
framkalla bitterheten i hans natur.
Hans hustrus otrohet och rykten om
giftmordsförsök mot honom förde till
en pinsam process, och under de följ.
åren uppträdde han blott vid enstaka
tillfällen som gäst på scenen. Efter
hustruns död 1854 återvände han dock
på allvar till teatern och upplevde nu
en ny period av skaparkraft med stora
framgångar. Åren 1854—62 var han
anställd hos E. Stjernström vid
Mindre teatern; under de följ. åren
uppträdde han vid skilda teatrar, bl. a.
i flera omgångar vid Dramatiska
teatern samt 1S75—79 vid E.
Stjern-ströms nyöppnade Nva teatern. Han
företog även flera gästspel, bl. a. i
Göteborg ocli Kristiania. Sitt avsked
från scenen tog lian 1SS6. Under dessa
senare perioder skapade han många
nya berömda karaktärsroller, ss. Per
klockare i Holbergs "Erasmus Mon-

Fredrik Deland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free