Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. d’Ohsson, Abraham Constantin - Domö, Fritiof - Donnér, Iwar - Dorothea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Domö
270
Dorothea
Abraham Constantin D’Ohsson. Akvarellerad
teckning av Rosny 1844
(Vetenskapsakademien).
från katolska läran till den lutherska
och utnämndes 1816 till minister i
Haag. År 1828 upphöjdes D. i
friherrligt stånd. Åren 1834—50 var han
minister i Berlin. Han ansågs vara
en av sin tids främsta sv. diplomater,
känd för gott omdöme och stilistisk
talang. D. odlade även vidsträckta
naturvetenskapliga och historiska
intressen. Han stod Berzelius nära och
vann dennes uppskattning för sina
mineralanalyser. Än mera känd är
emellertid D. som orientalist.
Särskilt under sina uppehåll i Paris
samlade han omfattande material till
Orientens historia. År 1821 utgav D.
del 3 av faderns verk "Tableau
géné-ral de 1’Empire Othoman" och 1824
"Histoire des Mongols" (2:a uppl.
1834—35). Han blev led. av Vet.
akad. 1817 och hedersled, av Vitt.
akad. 1825. — Gift 1833 med
friherrinnan Lovisa Sidonia Sirtema van
Grovestins. B. B—é.
Domö, Johan Fritiof Gustafson,
politiker, statsråd, godsägare, f. 30
aug. 1889 i Hakarps skn, Jönköp. län.
Föräldrar: riksdagsmannen Karl
Johan Gustafsson i Stensholm och
Augusta Johansson. — Efter att ha
genomgått Högre folkskolan i Huskvarna
praktiserade D. på olika lantgårdar
och bedrev samtidigt vittgående
självstudier. Han liar fr. o. m. 1913 varit
självständig jordbrukare, först i Åsen
utanför Jönköping till 1918, därefter
i Domö till 1937 och numera (1943) i
Foxerna, de bägge sistn. egendomarna
i Skarab. län. Fr. o. m. 1917 har D.
i sin bygd intagit en bemärkt
ställning i det kommunala livet och än
mer i jordbrukarnas fören.-rörelse.
Han var under en lång följd av år
led. av Skarab. läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott och blev
1935 led. av Lantbruksakad. Utan att
tidigare ha tagit nämnvärd del i det
politiska livet inträdde D. 1928 på
skaraborgsbänken i Första K. ss.
hö-gerrepr. Han tillvann sig mycket
snabbt uppmärksamhet som
jordbrukssakkunnig, och han kom både
som uppslagsrik motionär och som
förhandlingsskicklig utskottsman att
ta livlig del i jordbruksregleringens
successiva uppbyggande i början av
1930-talet, Han spelade därvid
ungefär samma roll inom högern som P.
E. Sköld, B. von Stockenström och A.
Pehrsson-Bramstorp i sina resp.
partier. Så småningom, och särskilt
sedan han 1933 varit suppleant i det
s. k. välfärdsutskottet, började D.
framträda som en av
förstakammar-högerns insiktsfullaste män i
ekonomiska och sociala frågor. Han
insattes som led. av Statens
spannmålsnämnd, 1934 års margarinutredning
och 1938 års jordbruksutredning. År
1935 valdes han till andre v. ordf. i
högerns riksorganisation och blev
1936 ledare för
förstakammargrup-pen. Han var led. av utrikesnämnden
1938—39, led. av 1936 års
försvarsutskott, 1937 års
arbetslöshetsutredning och 1937 års domsagoutredning.
I den nationella samlingsregering,
som bildades 13 dec. 1939, inträdde
han som handelsminister. Han är
sedan mars 1941 konsultativt statsråd
med särskild uppgift att handlägga
bränslefrågorna. Som handelsminister
hade D. att slutföra arbetet med bl. a.
krigsförsäkringsberedskapen,
fritidslivets organiserande och Norrbottens
järnverks ab. Av hans
regeringsinitiativ kunna nämnas byggandet av
Falsterboleden, planerandet av
skiffer-oljetillverkning i Närke och
tillsättandet av uppfinnarenämnden; vidare
igångsatte han utredningar ang. den
tekniska forskningen och
småindustrin. Under finsk-ryska kriget 1939
—40 tilldrogo sig några föredrag av
D. stor uppmärksamhet. Som politi-
ker är D. utpräglat positivt och
praktiskt lagd med allsidiga insikter och
ihärdig arbetsförmåga; som talare är
han, utan att vara någon folktalare,
känd för sin formuleringsskicklighet
och polemiska skärpa. — Gift 1915
med Ellen Carlsson. E. H—d.
Donnér, Nils Olof Iwar, tecknare,
landskapsmålare, f. 31 mars 1884 i
Sölvesborg. Föräldrar: borgmästaren
August D. och Alma Lundgren. — D.
började sina konststudier på Valand
i Göteborg för C. Wilhelmson. Han
vistades 1910—20 i Köpenhamn och
1920—22 i Paris, där han studerade
för A. L’hote och Arogeau. Senare
besökte han Paris 1924—26 samt 1931
och företog 1927—28 en studieresa i
Medelhavsländerna, varifrån han s. å.
publicerade två planschverk i
litografi. Han har också vistats i Norge
för studier och hade där i Skien sin
första separatutställning. Senare har
han utställt i Stockholm 1940, i
öre-bro 1941 samt i Norrköping och
Västerås 1942. Han är repr. i
Norrköpings och Kalmar mus. samt i
Statens hist. mus. och prins Eugens
samling på Valdemarsudde. — Under
Köpenhamnstiden gjorde sig D. känd
som en skicklig tecknare och
medarbetade bl. a. i Politiken. Han har
sedermera medarbetat både som tecknare
ocli skribent i norska och sv. tidn.,
bl. a. Dagens nyheter och
Stockholms-tidn. Hans teckningar kännetecknas
av humor i uppfattningen av det
mänskliga och klar blick för det
karakteristiska i landskapet. Sedan
omkr. 1919 har D. alltmera ägnat sig
åt måleriet, framför allt
landskapsmålning med motiv från Stockholm,
Stockholms skärgård ocli Christiansö
vid Bornholm. Han skildrar naturen
med rättfram realism och når stundom
fina stämningar. D. har även
framträtt med karaktärsfulla porträtt.
Bland hans målningar kunna nämnas
"Stormväder, Christiansö",
"Utklip-pan lossar", "Sjöbodar, Möja",
"Mulen höstdag över Strömmen" och
"Gatuparti i Sölvesborg". — Gift 1)
1915 med Cätschen Looft; 2) 1930—
38 med Astrid Cassel. Th. N.
Dorothea, svensk-dansk-norsk
drottning, f. omkr. 1430, † 10 nov.
1495 i Kalundborg i Danmark.
Föräldrar: markgreve Hans (Johan) av
Brandenburg och Barbara av
Sachsen. Om D:s ätt se Oldenburgska
ätten. — D. blev drottning i Sverige
genom sitt giftermål med konung
Kristofer 1445. Detta äktenskap upplöstes
redan efter tre år genom Kristofers
hastiga död 1448, och D. gifte följ. år
om sig med den danske konungen
Kristian I. Då Sverige mot danskarnas
förmodan valde en egen konung i Karl
Knutsson, ledde detta även till den
Fritiof Domö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
