Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fischerström, Waloddi - 2. Fischerström, Nils - 3. Fischerström, Edith - 4. Fischerström, Iwan - Fischier, Per - Fitinghoff, ätt - 1. Fitinghoff, Laura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fischerström
521
Fitinghoff
chefstid på Strömsholm förekom så
gott som ingen terräng- och
fältrid-ning. Utbildningen skedde nästan
uteslutande i ridhuset. Men när friskare
vindar började blåsa och yngre lärare
började införa fält- och
terrängrid-ning, gav F. dem fria händer, ehuru
ibland motvilligt. — Gift 1860 med
Emilia Ida Aminoff. F. M.
2. Fischerström, Nils,
arméofficer, f. 8 nov. 1865 i Högseröds skn,
Malmöh. län, † 10 okt. 1926 i
Stockholm. Föräldrar: ryttmästaren
Alexander Otto Ilugo F. och grevinnan
Ebba Emilia Sparre af Söfdeborg.
Brorson till F. 1. — F. blev
underlöjtnant vid Skånska dragonreg. 1885,
var andre lärare i ridning vid
Ridskolan å Strömsholm 1903—04, förste
lärare där 1904—06, bedrev studier
vid ridskolorna i Hannover och
Sau-mur och följ de övningarna vid Militair
Reitlehrer-Inst. i Wien Holics 1904.
Han var kommenderad till
tjänstgöring vid österrikiska kavalleriet
1912, blev major i armén s. å., major
vid Skånska dragonreg. 1913,
överstelöjtnant vid fördelningskavalleriet
1915 och var chef för Ridskolan 1915
-—21. Samtidigt förordnades lian till
chef för Strömsholms hingstdepå och
innehade denna befattning till sin död.
Han utnämndes till överste i armén
1921. — F. var på 1890-talet en av
Sveriges bästa kapplöpningsryttare
och till sin död en orädd och flott
jaktryttare. Dressyrridningen ägnade han
stort intresse och red elegant ocli
känsligt. Han var en ovanligt god
bedömare av ridning och hyllade klara och
sunda grundsatser, baserade på
omfattande och grundliga kunskaper i
ridkonstens teori. Som människa var F.
fin, försynt och tystlåten, men under
den stilla ytan dolde sig viljekraft och
ihärdighet. Tills, med Frank Martin
utgav han "Ridskolan å Strömsholm,
50 år den 4 juli 191S" (1918). — Gift
1899 med Alma Maria (Maja) Sara
Sofia Adelsköld. F. M.
3. Fischerström, Edith Maria,
porträtt- och landskapsmålarinna,
grafiker, f. 24 sept. 18S1 i Stockholm.
Föräldrar: brukspatronen och
arkitekten Carl August Olsson och Elvira
Woelner. —- F. studerade vid
Konstakad. 1901—03 och fortsatte sin
utbildning under resor i Frankrike,
Spanien, Italien, Holland och Tyskland.
Åren 1904—06 var hon
teckningslärarinna vid Sollefteå samskola. Hennes
bästa porträtt, ss. "En kamrat",
bilden av konstnärinnan Annie
Frykholm (i Nat. mus.) och "Ung flicka",
präglas av mänsklig värme och fin
psykologisk blick. F. har också utfört
en rad landskapsbilder från olika
länder och har på senare tid blivit en
flitig stockholmsskildrare. Denna mo-
tivkrets liar hon även behandlat i
grafiska blad, av vilka hon samlat några
träsnitt i en särskild portfölj, som
publicerades 1929. F. har utställt
separat på Konstnärshuset i Stockholm
1935 och 1938 samt i flera
landsortsstäder. Hon är repr. i Nat. mus.,
Göteborgs, Västerås och Sundsvalls mus.
— Gift 1905 med ryttmästaren Carl
Ludvig Iwan Philip Fischerström.
Th. N.
4. Fischerström, Karl Per Iwan
Waloddi, bokkonstnär, f. 18 nov. 1906
i Sollefteå. Son till F. 3. — Efter
läroverksstudier i Stockholm bedrev
F. språkstudier i Greifswald 1926 och
studerade boktryckarkonst i Wien
och Prag 1927 samt vid
Polygra-pliische Hochschule i München ocli vid
univ. där 1927—30. Han var
avd.-chef ocli red. hos Åhlén & Åkerlunds
förlag 1932—41 och är konstnärlig
ledare vid Albert Bonniers
förlags-tryckeri sedan sistn. är. Vid skilda
yrkesskolor för bokhantverk i
Stockholm var han lärare 1934—39. —- F.
har gjort sig känd som en mycket
framstående expert på grafisk konst
och bokutsmyckning. Han liar utgivit
"Typografisk skisseringsteknik"
(lärobok, 1935) och "Giambattista
Bo-doni" (1941) samt flitigt medarbetat
i fackpressen. — Gift 1932 med Ingrid
Hanna Hammarström. N. B.
Fischier[-ië], P er Edvard Magnus,
folkbildningsman, skolman, f. 18 mars
1852 i Stockholm, † 6 maj 1934
därstädes. Föräldrar: köpmannen August
F. och Amanda Hörlander. — Efter
mogenhetsex. 1870 i Stockholm
avlade F. i Uppsala teoretisk teologisk
ex. 1872 och praktisk teologisk ex.
1873 samt tjänstgjorde som
pastorsadjunkt i Stockholm 1874—77 och
var samtidigt lärare vid olika
läroanstalter i huvudstaden, tills han
1880 blev rektor för Grevesmühlska
samskolan där. En betydande insats
gjorde han som rektor för Stockholms
borgarskola 1880—1925, i vars
historia lian intar den främsta platsen.
Vid läroanstalten, som enligt F. borde
bli ett folkuniv., utvidgades under
hans tid framför allt
föreläsningslinjen, vars ledare han förblev till 1931,
men han verkade också energiskt för
den musikaliska folkbildningens
höjande och blev 1906 verkst. led. i styr.
för Folkkonsertförb., till vilket han
var den egentlige initiativtagaren.
Han utgav flera läroböcker,
redigerade bl. a. "Enhvar sin egen lärare"
(1892—93), översatte religiösa
arbeten och ungdomsböcker samt var led.
i kommittéerna för den lägre
handelsundervisningens ordnande 1908—10
och 1913. —■ F. erhöll Illis quorum
1911; han blev led. i Skådebanans
styr. 1916. — Gift 1873 med
Fredrika Pettersson. R. A.
Fitinghoff, ätt, härstammande
från en redan på 1300-talet i
Westfalen känd tysk ätt, som tagit
namnet Vietinglioff efter sitamslottet vid
Essen. En gren överflyttade till
östersjöprovinserna, där den
introducerades på riddarhusen. Till denna
gren hörde Johan von Vietinglioff (f.
1580 eller 1589, † 1685), som 1613
gick i sv. krigstjänst ocli blev
generalmajor 1674. Hans barn
introducerades 1634 under namnet F., och lian
själv naturaliserades och
introducerades på deras nummer 1638. En av
hans söner, generallöjtnanten Erik
Göran F. (f. 1661, † 1736), upphöjdes
1719 i friherrligt stånd och slöt själv
sin ätt. Även övriga söner dogo
barnlösa. Vid mitten av 1700-talet intogs
den lediga platsen på Riddarhuset av
en annan och senare till Sverige
inflyttad ättegren, den Sandelska,
uppkallad efter godset Sandel på Ösel. Till
denna gren hörde livdrabanten Otto
Georg F. († 1721 i rysk fångenskap),
stamfar för den nu levande sv. ätten
F. En sonsons sonson till honom,
bruksägaren och flottningschefen vid
Ångermanälven Conrad Bleckert F. (f.
1804, † 1892), var gift med förf.
Laura F., f. Runsten (F. 1). Dotter
till dem är förf. Rosa F. (F. 2).
1. Fitinghoff, Laura Mathilda
Bernhardina, författarinna, f. 14 mars
1848 i Sollefteå, † 17 aug. 1908 i
Stocksund, Danderyds skn,
Stockholms län. Föräldrar:
kontraktsprosten Jonas Bernhard Runsten och
Ottilia Matilda Löf vänder. —• F. blev som
förf. livligt uppskattad för sina varma
och ofta kulturellt värdefulla
romaner och berättelser, där den friska
naturskildringen tilldrog sig
uppmärksamhet. Särskilt märkas
"Gamla Näset" (1895), "I fjälluft" (1899)
och "Skisser och berättelser" (1—2,
1901—04). Varaktigare betydelse liar
hon haft som förf. av barn- och ung-
Per Fischier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
