Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fitinghoff, Laura - 2. Fitinghoff, Rosa - Fjæstad, Gustaf - Fjellner, se även Fjelner - Fjellner, Anders - Fjellstedt, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fitinghoff
522
Fjellstedt
Laura Fitinghoff.
domsböcker, bland vilka märkas "En
liten verld bland fjällen" (1885) samt
"Barnen från Frostmofjället" (1907);
den senare har översatts till åtta
språk. Hon framträdde även, dock
mera välment än lyckat, under pseud.
Eli Heiki mot den vita slavhandeln i
"Vid gränsen" (1906). — Gift 1871
med bruksägaren Conrad Bleekert
Fitinghoff. K. A., J. C.
2. Fitinghoff, Laura Mathilda
Edla Rosa, författarinna, f. 5 maj
1872 på Hammar i Ytterlännäs skn,
Västernorrl. län. Dotter till F. 1. —
F. har utgivit ett flertal romaner,
novellsamlingar, reseskildringar och
hundböcker (Murre-böckerna), och hon
vann 1929 första pris i en internat,
novellpristävling i Amerika. I hennes
författarskap, som ofta bygger på
norrländska motiv, märkas
novellsamlingen "Trollbunden och andra noveller"
(1932), barnboken "I tattarhänder"
(1925), romanerna "Skuggans
hemlighet" (1931), "Okända makter"
(1937), den sistnämnda en skildring
från den lappländska ödebygden, som
fått en fortsättning i "Bergtagen"
(1938),samt västkustskilaringen
"Annas trädgård" (1940). — Ogift. B. A.
Fjaestad, Gustaf Adolf
Christensen, målare, konsthantverkare, f.
22 dec. 186S i Stockholm. Föräldrar:
skomakaremästaren Peder
Christensen F. och Anna Kristina Törnblom.
■—- F. studerade vid Konstakad. 1891
—92 och därefter hos C. Larsson och
B. Liljefors. Han greps av den
nationella strömningen i 1890-talets sv.
måleri. År 1S98 slog han sig ned i
Arvika, där han alltsedan dess varit
bosatt, och där han blev den ledande
själen i den s. k. Arvikaskolan med
skildrandet av traktens natur som
program. Hans konst är likväl inte så
utpräglat provinsiell. Fastmera är den
bunden vid en viss motivkrets: snö
och rimfrost och glittrande vatten.
Med stor virtuositet skildrar han
ljusets oeh skuggornas spel på en
sol-eller månbelyst snöyta, en snötyngd
gren, en iskant vid ett strömdrag. I
sitt av impressionismen och
uppenbarligen även av japansk konst
påverkade måleri söker han en
ornamen-tal stilisering och en dekorativ
yt-effekt, samtidigt som han står helt på
verklighetens grund och når ett starkt
illusoriskt naturintryck och en
slående stoffverkan; gärna ger han ett
djärvt avskuret detalj motiv med t. ex.
ett nedhängande grenverk eller en
uppskjutande stängel i förgrunden. En rad
dylika motiv har han utarbetat som
mönster för textilier. Hans insatser på
konsthantverkets områden ha även
sträckt sig till trä- och metallkonsten.
Med förbluffande händighet och
fantasirikedom har han utfört lyktor och
lampor av järn och koppar och
egenhändigt snidat "stabbestolar" och
andra möbler i masur och fur. Prov
på såväl målningar som vävnader och
möbler finnas i Thielska galleriet.
För övrigt är han repr. i Nat. mus.
med "Aftonsol på förvintern" (1894),
"Vintermånsken" (1895) och
"Vinterafton vid en älv" (1907), i Göteborgs
mus. och i mus. i bl. a. Köpenhamn,
Wien, Rom och Chicago. Som ex. på
F:s måleri kunna nämnas "Klar
höstdag" (1897), "Rimfrost i månsken"
(1898), "Spår i snön" (1904),
"Vintermånsken" (1905), "Rimfrost i sol"
(köpt av Köpenhamns konstmus. 1906),
"Sol genom björkar på badande barn"
(utst. 1910). Han utställde första
gången i Göteborg 1896 och har
senare deltagit i Konstnärsförb:s
utställningar. — F. utövar tills, med
prof. L. Zetterquist tonförädling av
stråkinstrument. — F. var en av
1890-talets främsta sv. idrottsmän. På
cykel segrade han bl. a. i den första
tävlingen Mälaren runt 1»92 på 15 tim
56 min 4,8 sek liksom i ett inofficiellt
sv. "mästerskap" på 10 000 m s. å.,
oeh på skridsko vann han flera stora
tävlingar samt satte 1891
världsrekord på 1 eng. mil med 2 min 51,2
sek. Fyrtioårig deltog han 1909 i
Nordiska spelens oldboyslopp på
skridsko, där han segrade på 5 000 m med
10 min 8,4 sek och vann andra pris
på 500 m med 55,3 sek. F. har senare
frikostigt ställt medel till förfogande
för att möjliggöra yngre sv.
skridskolöpares träning. — Gift 1898 med
konstnärinnan Kerstin Maria (Maja)
F., f. Hallen (t. 1873); hon har
framträtt som skicklig landskaps^ och
porträttmålarinna och gjort sig känd
för sina vävnader efter sin mans och
sina egna mönster, varjämte hon
sysslat med träskulptur. Th. N., G. T.
Fjellner, se även Fjelner.
Fjellner, Anders, före 1805
Thomasson, präst, etnolog, f. 18 sept.
1795 på Rutfjället i Härjedalen, †
22 febr. 1876 i Sorsele skn, Västerb.
län. Föräldrarna voro lappar. —■ F.
genomgick Frösö skola och
Härnösands gymnasium och blev student i
Uppsala 1818, där han efter två år
avlade präsitex. Han blev missionär i
Jukkasjärvi och Karesuando i Torne
lappmark 1821, prästvigdes 1828 samt
blev kyrkoherde i Sorsele 1842. Han
var en nitisk samlare av lapska
kulturminnen och uppgav sig även ha
funnit en rad episka lapska
folkdikter från mycket tidigt datum, vilka
utgåvos bl. a. av G. von Duben i
"Om Lappland och Lapparne" (1873)
och av 0. Donner i "Lieder der
Lappen" (1876). Det har emellertid visat
sig, att de flesta av F:s
uppteckningar icke äro äkta och att han för
att bevisa lappkulturens värde och
höga ålder själv skrivit de dikter,
som han utgav vara prov på gammal
lapsk folkpoesi. Hans föreställning
om lapparnas historia var helt
"rud-beckiansk". — Gift 1838 med
Christina Päivadtj. — Litt.: K. B.
Wiklund, "Lapparnes sång och poesi"
(1906). R. A.
Fjellstedt, Peter, missionär och
missionsledare, f. 17 sept. 1802 på
Fjällane i Silleruds skn, Värml. län,
† 4 jan. 1881 i Uppsala. Föräldrar:
snickaren Lars Larsson oeh Catharina
Matsson. — F. blev 1823 student i
Lund. Under sina studieår kämpade
han ständigt mot fattigdom. Han
prästvigdes 1S28 och hade dessförinnan
som lärare vid en herrnhutisk skola i
Göteborg 1826—27 genomgått en
andlig kris, ur vilken han framgick med
beslutet att gå ut som missionär. Han
begav sig därför 1828 till
missions-inst. i Basel för att utbildas till sitt
kall. I det engelska
kyrkomissionssällskapets tjänst blev han 1831
utsänd till Sydindien, där han blev
ledare för missionsinst. i Palamcotta.
Gustaf Fjaestad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
