Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Fleming, Erik - Flensburg, släkt - 1. Flensburg, Wilhelm - 2. Flensburg, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flensburg
533
Flensburg
Borgila i Stockholm, som 1931
ombildades till ab. På kort tid nådde
denna silversmedja och dess kunnige
ledare ett snabbt växande rykte. I
tydlig opposition mot det förfall, som
under en lång tid präglat
silversmi-det, inriktade F. sin produktion på
uppdriven hantverksskicklighet, hög
kvalitet och ren, enkel form ocli
åstadkom därigenom redan från början en
kraftig insats för höjande av
silver-smidets anseende. Teknisk kunnighet
och självständig, sober formgivning,
saklig och på samma gång elegant,
känneteckna hans arbeten. Den
personliga stil, som F. nått fram till,
liar även verkat inspirerande på
andra sv. silverkonstnärers produktion.
Bland hans förnämsta arbeten
märkas biskopskräkla till Strängnäs
domkyrka (1929), den till 811 pjäser
uppgående s. k. riksbröllopsgåvan till
prins Gustaf Adolf ocli prinsessan
Sibylla (1932—33), ljusstakar och
al-tarvaser till Jakobs kyrka i
Stockholm (1941) och biskopskräkla till
Stockholms biskop (1942). F. är repr.
i Nat. mus. ocli Metropolitan
Museum. — F. är initiativtagare till och
ordf. i Stockholms
guldsmedsmästare-fören., ordf. i Konsthantverkarnas
gille och styr.-led. i Sv. slöjdfören.,
Tekn. skolan i Stockholm m. m. Han
liar skrivit bl. a. prögramuppsatsen
"Om silver" i Form, Sv. slöjdfören:s
tidskr. 1934. År 1933 utnämndes han
till konungens hovsilversmed. — Gift
1) 1926—36 med Ruth Lovisa Bwärd;
2) 1937 med Kerstin Maria
Lalan-der. Th. N., F. M.
Flensburg, släkt, härstammande
från borgaren i staden Flensburg i
Slesvig Hans Gredersen († 1618),
vars son Johan Hansson († 1693)
överflyttade till Skåne. Han blev
skomakareålderman i Malmö och antog
släktnamnet F. efter födelsestaden.
En sonson till honom, rådmannen i
Malmö Wilhelm F. (f. 1695, † 1755),
Wilhelm Flensburg.
blev far till prosten i S. Rörum i
Malmöh. län och Häglinge i
Kris-tianst. län Petter F. (f. 1736, † 1791).
En äldre son till denne var prosten i
Vellinge, Malmöh. län, Nils Johan F.
(f. 1777, † 1857). Dennes son, biskopen
Wilhelm F. (F. 1), blev far till
språkforskaren Nils F. (F. 2), förste
livmedikus med. dr Carl Axel Wilhelm F.
(f. 1856, † 1919) och rådmannen i
Stockholm Ebbe Gustaf F. (f. 1859,
† 1919), som utgav flera lageditioner
och -kommentarer. Prosten Petter F:s
yngre son, handlanden i Malmö
Mathias F. (f. 1779, † 1851), etablerade
1805 spannmålsfirman M. Flensburg i
Malmö. Han exporterade i stor skala
spannmål till England och
importerade därifrån kolonialvaror för de
skånska lantbrukarnas behov. Sedan han
1839 resp. 1847 upptagit sina söner
Per August F. (f. 1811, f 1861) och
Niclas Theodor F. (f. 1822, † 1898) ss.
delägare i firman, drog
grundläggaren sig tillbaka, och firmanamnet
ändrades till M. Flensburg söner.
Efter Per August F:s död blev Niclas
Theodor F:s son, grosshandlaren
Peter Mathias F. (f. 1848, † 1926),
delägare i firman, som 1914 ombildades
till ab. med Peter Mathias F. ss. ordf.
i styr.
1. Flensburg, Wilhelm, biskop,
f. 3 aug. 1819 i S. Rörums skn,
Malmöh. län, † 31 okt. 1897 i Lund.
Föräldrar: prosten Nils Johan F. och
Elsa Christina Boman. •—- F. blev
student i Lund 1834, magister 1841,
e. o. amanuens vid univ.-bibl. i Lund
1842 och docent i systematisk teologi
där 1847. Han blev teol. adjunkt och
pastor i Stångby prebendepastorat
1849 och prost i Kärrstorp 1852.
Under flera perioder åren 1847—5S var
F. tf. prof. i olika teologiska ämnen
och utnämndes sistn. år till ord. prof.
i dogmatik och moralteologi, allt i
Lund. Han blev biskop i Lunds stift
och prokansler för univ. där 1865. —
Som systematisk teolog försökte F.
förena teologiskt och filosofiskt
tänkande. Han utvecklade stort
skarpsinne för att nå denna syntes i skrifter
som "Om Guds allestädes närvarelse"
(1847) och "Om den naturliga viljans
förmåga i andligt avseende" (1868).
Under sin prof.-tid tillhörde lian den
s. k. "stora fakulteten" i Lund och
utgav jämte kollegerna E. G. Bring och
A. N. Sundberg Sv. kyrkotidn. (1855
—63), en programtidn. för
liögkyrk-liga idéer, där kyrkans karaktär av
nådesinstitut och prästerskapets
därav följande höghet som nådemedlens
förvaltare propagerades mot den
frambrytande folkväckelsens
individualism och lekmannaförkunnelse.
Som biskop intog F. en mera
medlande ståndpunkt mellan olika kyrkliga
riktningar och sökte samla dem till
gemensamma uppgifter. Bl. a. ivrade
han för prästernas fortsatta studier
och bildning. Han införde årliga
prästsällskapsmöten i stiftet, F. var
överhuvudtaget en mycket
framstående och dugande stiftschef, som
uppbar sin värdighet som biskop och
prokansler med auktoritet ocli pondus.
Han var också mycket omtyckt av
stiftets präster, som enhälligt hade
kallat honom till sin chef. Hans tal
och predikningar utkommo efter hans
död under titeln "Kyrkliga tal" (1897
—98). — Gift 1854 med Constantia
Carolina Nyström. E. B—n.
2. Flensburg, Nils Olof Mathias,
språkforskare, f. 22 april 1855 i Lund,
† 7 april 1926 därstädes. Son till F. 1.
— Efter mogenhetsex. 1873 blev F.
fil. kand. 1880, fil. lic. 1886 och fil.
dr 1888, allt i Lund. Han blev docent
i sanskrit vid Lunds univ. 1888 och
förestod professuren i österländska
språk 1889—91 och 1892—95. År 1898
blev han e. o. prof. och 1909 prof. i
sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning. Efter drsavhandl.
Erik Fleming.
Nils Flensburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
