Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Fryxell, Karl Axel - Fränckel, se även Fraenckel, Frænkel, Frenckell - 1. Fränckel, Eduard - 2. Fränckel, Gustaf - Frändén, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fränckel
C30
Fränden
Karl Axel Fryxell.
tuberkulos 1905—10 ocli i kommittén
för Kommerskollegiums
omorganisation 1908—10, ordf. i
sackarinlagstift-ningskommittén 1913—15 och i
norrländska malmkommittén 1916—23
samt led. av Statens
livsmedelskommission 1914 och v. ordf. i Statens
handelskommission 1915—19. F.
deltog vidare i utarbetandet av
invandringslagen ocli var en av
initiativtagarna till Nationalfören. mot
emigration (1907) samt verkade för
förbättrade sjöfartsförbindelser med
England och Finland och utvidgat
varuutbyte och ekonomiskt samarbete med
Danmark och Norge. Han var ordf. i
tull- och traktatkommittén 1920—
23, handelspolitisk expert vid
Genuakonferensen 1922, ordf. i fören.
Norden 1925—28, ledare av
traktatför-liandl. med Tyskland 1925—26 och
ined Frankrike 1927—30 samt blev v.
ordf. i Rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap 1928. Han var
dessutom ordf. i 1931 års
sjömans-utredning och i 1932 års kommitté för
utredandet av handelspolitiken och
den sv. exporten. Även inom
försäkringsväsendet innehade F. viktiga
uppdrag. Han blev 1919 förste
hedersled. av Ing. vet. akad. — Gift
1904 med Elsa Charlotta Öberg. R. A.
Fränckel, se även Fraenckel,
Fræn-kel, Frenckell.
1. Fränckel, Eduard,
industriman, kommunalman, politiker, f. 17
dec. 1836 i Göteborg, † 4 febr. 1912 i
Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Moses F. och Sally Delbaneo. —
F. genomgick 1850—52 Chalmersska
slöjdskolan i Göteborg, varefter lian
fortsatte sin utbildning vid
Polytech-nisclies Institut i Hannover 1854 och
Technische Hochschule i Karlsruhe
1855. Efter praktik i London
anställdes han s. å. som nivellör vid Statens
järnvägar, arbetade sedan som
linjeingenjör och praktiserade två år i
Manchester. Vid återkomsten till
Sverige blev lian maskiningenjör 1861
och ledde anläggningen av statens
stora materielreparationsverkstad i
Göteborg. Sedan Västra stambanan
öppnats, blev F. 1863 maskindir. i
Göteborg för andra distriktet av
Statens järnvägar. Vid denna tidpunkt
påbörjades tillverkningen av
järnvägsmateriel i Sverige, och F. blev
rådgivare åt de sv. verkstäderna. Han
företog studieresor i Tyskland ocli
England och var sv.
statsjärnvägarnas ombud vid de stora
järnvägsmötena i Dresden 1865, i München 1868
och i Hamburg 1871. Ären 1870—73
var han maskindir. i Stockholm, där
han fullbordade järnvägsverkstaden
vid Liljeholmen. Han tillhörde 1871
kommittén för organisering av
Statens järnvägars pensionsinrättningar
och var led. av deras direktion. Är
1873 lämnade F. statstjänsten och
blev verkst. dir. och disponent för det
av honom s. å. grundade ab. Atlas i
Stockholm, vars mekaniska
verkstäder tillverkade järnvägsvagnar,
brobyggnader, lokomotiv m. m. F., som
1887 lämnade ledningen av ab. Atlas,
utnämndes 1888 till
österrikisk-ungersk generalkonsul i Stockholm. —
F. var en framstående kommunalman
och tillhörde 1878—1912 Stockholms
stadsfullmäktige, där han innehade
flera förtroendeposter. Är 1870
framlade F. det första förslaget till
anläggande av spårvägar i Stockholm.
Han deltog i bildandet av
Stockholms nya spårvägsab. 1876 och var
led. av dess styr. ■—- F. tillhörde
Första K. 1889—1911, var led.
av-statsutskottet 1894—1909 och av
bankoutskottet 1910—11. Till sin
åskådning var han konservativ och
ivrig protektionist. Han tjänstgjorde
1891—93 som statsrevisor och
tillhörde ett flertal kommittéer, bl. a,
den s. k. ekonomiska kommittén 1886
—87 och arbetarförsäkringskommit-
tén 1884—89. Under sina senare
levnadsår var F. en av innehavarna av
Blänks oljeimportbolag i Stockholm
och 1900—12 ordf. i styr. för
Bult-fabriksab. Hallstahammar. I Mosaiska
förs. i Stockholm var han en betrodd
och inflytelserik medl. — Gift 1862
med Betty Davidson. S. R.
2. Fränckel, Gu st a †,
restaurangman, donator, f. 21 sept. 1S68 i
Göteborg, † 25 jan. 1931 i Stockholm.
Son till F. 1. — Efter mogenhetsex.
1886 genomgick F. utbildning i
restaurangyrket på Hasselbacken i
Stockholm, som innehades av hans
morbröder Manne och Ernst Davidson ocli
där han 1896 blev delägare. Sedan
Hasselbacken efter M. Davidsons död
1910 ombildats till ab., var F. dess
verkst. dir. och chef för restaurangen
till 1915. Han ägnade sig senare åt
skötseln av ab. Berns salonger i
Stockholm, där han varit styr.-led. sedan
1907 och som han under sin chefstid
upparbetade till ett mönsterföretag.
Även vid restaurang Kastenhof i
Stockholm hade han överinseendet och
var dessutom verksam vid
moderniseringen av Mosebackes (i Stockholm)
och Saltsjöbadens restauranger. F. var
en av Sveriges skickligaste
restaurangmän. Med förfinad smak och
utpräglat kvalitetssinne förenade han
stor organisationsförmåga,
ledaregenskaper och sinne för disciplin.
Kulinariskt torde ingen restaurang norr
om Paris ha stått högre än
Hasselbacken på lians tid. Av sin
kvarlåtenskap donerade han 400 000 kr. till
Gustaf Fränckels understödsfond för
restauranganställda, 200 000 kr. till
Gustaf Fränckels understödsfond för
musiker och 200 000 kr. till Höstsol.
F., som var mycket intresserad av
musik, stödde musiklivet i Stockholm
på flera sätt. — Ogift. F. M. .
Frändén, Anders Olof,
hemmansägare, politiker, f. 19 dec. 1866 i
Hällesjö skn, Jämtl. län. Föräldrar:
hemmansägaren Anders Jonsson F.
och Ingrid Brita Jonsdotter. — F.
började vid unga är som jordbrukare ocli
har senare även ägnat sig åt affärer
med bl. a. skog och egendom. Han
liar upprättat mindre industrier och
kraftverk främst i Kälarne i
Jämtland, där ban är hemmansägare. Tidigt
togs lian i anspråk för kommunala
angelägenheter i hemorten. Som
högerman tillhörde lian 1909—42 Jämtl.
läns landsting och 1918—40 Första
K., där lian 1927—36 var led. av
andra lagutskottet. Ären 1924—27 var
lian statsrevisor. En mycket känd ocli
även omstridd insats har F. gjort på
den norrländska arbetsmarknadens
område som initiativtagare 1922 till
fören. Arbetets frihet, där han 1922—
36 var ordf.; denna sammanslutning
Eduard Fränckel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
