Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gabrielsson, Assar - 2. Gabrielsson, Börje - Gabrielsson, Karl - Gabrielsson, Samuel - Gad (Gadd), Hemming, kyrkoman, politiker, se Gadh - Gadd, Hemming, arméofficer, se s. 4 - Gadd, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gabrielsson
3
Gadd
och Spanien. Åren 1937—39 var G. led.
av Rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap. Han erhöll 1929
Ing. vet. akad:s de Laval-medalj och
1942 Clarence von Rosen-medaljen. —
Gift 1916 med Anna Theresia
(Thes-san) Andréasson. S. R., H. N—m.
2. Gabrielsson, Börje Johan
Gabriel, industriman, f. 20 juni 1896 i
Ivyrkefalla skn, Skarab. län. Bror till
G. 1. —- Efter studentex. i Stockholm
1915 blev G. fänrik i Göta livgardes
reserv 1917 och löjtnant 1921 samt tog
avsked 1928. Åren 1919—21
genomgick han Handelshögskolan i
Stockholm, 1921—23 vistades han i
Frankrike, 1923—24 var lian anställd vid ab.
Vaporackumulator i Stockholm, 1924
—27 drev han en mindre kvarn i
Västerås, och sedan 1927 är han verkst.
dir. i ab. Astra, Apotekarnas kemiska
fabriker, Södertälje. Astra har under
lians ledning utvecklats till landets
främsta läkemedelsföretag med en
ständigt höjd teknisk och vetenskaplig
standard. Genom flera dotterföretag
har det vunnit insteg på den
internationella marknaden. År 1943 tillkom
Astras centrallaboratorium, Sveriges
dittills största kemiska
forskningslaboratorium. — Gift 1929 med
Ingegerd Thulstrup. T. D.
Gabrielsson, Karl Johan,
författare, tidningsman, f. 26 juni 1861 i
Fredsbergs skn, Skarab. län, † 31
okt, 1901 i Stockholm. Föräldrar:
rallaren Olaus G. och Stina Kajsa
Eriksdotter. — G. började som rallare och
grovarbetare och organiserade sig
fackligt och politiskt i
arbetarrörelsen 1889. Åren 1891—94 var han
ordf. i Stockholms allm.
grovarbetare-fören., där han nedlade ett mycket
förtjänstfullt arbete. På det
socialdemokratiska partiets kongresser
under 1890-talet var lian repr. för sin
fackorganisation, och vid
Landsorganisationens bildande 1898 valdes han
till förste sekr. Han var led. av den
socialdemokratiska partistyr. från
1894 till sin död. — År 1892 blev G.
medarb. i Social-Demokraten och två
år senare red. och ansvarig utgivare
av den socialdemokratiska veckotidn.
Folkbladet, som lian redigerade till
sin död och i vilken han bl. a. som
följetong införde en av honom själv
utförd prosaövers, av Lessings drama
"Nathan den vise". Ännu större
betydelse än som arbetarjournalist fick
lian dock som skald; lian liar t. o. m.
betecknats som "Sveriges mest
genuine proletärdiktare" (Ture
Nerman). Under sign. Karolus skrev lian
ett flertal tillfällighetsdikter och
agitatoriska kampsånger, ofta
knaggliga i formen men burna av äkta
patos, framtidstro och solidaritet med
de fattiga. Mest berömd blev lian ge-
Karl Gabrielsson.
nom sin dikt "Skulle jag glömma,
jag?", men även "Murareflickan" och
flera av lians maj dikter vunno stor
popularitet. Ett urval "Dikter" utgavs
1903 av G. Magnusson. G. var under
1S90-talet en av arbetarrörelsens
ledande män. Hans socialistiska
åskådning var teoretiskt grundad genom
trägna självstudier, men den
förnämsta drivkraften i hans verksamhet var
lians varma människokärlek ocli
idealitet. — Gift 1S90 med Klara Maria
Karlsdotter. — Litt.: T. Nerman, "K.
J. G." (1942). R. A., B—z.
Gabrielsson, Samuel, präst,
skald, f. 29 okt. 1881 i Mora skn,
Kopparb. län. Föräldrar:
kyrkoherden Johan G. och Adolfina Augusta
Elisabet Adde. — G. avlade
mogen-hetsex. i Falun 1899, blev i Uppsala
fil. kand. 1902 och teol. kand. 1905
samt prästvigdes 1906. Han blev
kaplan i Älvdalen i Dalarna 1914,
kyrkoherde i Söderbärke 1924 ocli i Rättvik
1932 samt kontraktsprost där 1940.
— En studieresa till England 1908—
09 som Olaus Petristipendiat
redovisade G. för i "Kyrkostudier från
långfärd och bokvärld" (1910). —
Alltifrån studentåren en stridbar
oppositionsman mot kulturradikalism
likaväl som mot kyrklig byråkratism liar
G. som präst i Dalarna blivit en
myndig företrädare i provinsiell dräkt
för sin generations folkkyrkotanke.
Liksom sin lärare Nathan Söderblom
en älskare av det ursprungliga ocli
äkta är G. i hög grad en hembygdens
son. Han liar givit ut några
diktsamlingar, bl. a, "Sånger till cittra och
psalmodikon" (1929) och "Kväden
från hembygdens dal" (1933). Där
besjunger lian, ofta till kända
melodier, sin hembygds natur och allmoge
med förkärlek för det provinsiella
och gammalmodigt fromma ocli med
tonvikt på hembygdens kristna
gemenskap. Senare, fram emot tiden för
psalmboksfrågans avgörande 1936—
37, framträdde lian som en av de
mest uppmärksammade psalmförf.
ocli den mest frigjort originelle, bl. a.
genom lusten att anknyta psalmen
till moderna folkrörelser, särskilt
idrotten. Endast tre av G:s psalmer
togos med i den nva psalmboken 1937
(nr 150, 177 och 202). S. à.
presiderade han vid prästmötet i Västerås
med sin avh. "Svenska Psalmbokens
förnyelse", där lian exemplifierade
sina teser med ett stort antal egna
psalmer. Energiska till form ocli
innehåll och ofta författade till
välkända koraler, framhäva de först och
främst det kristna
gemensamhetsli-vet. — G. redigerade 1920—25
"Julbok för Västerås stift". — Gift 1914
med Jenny Maria Beer. T. D.
Gad (Gadd), B e m m i n g,
kyrkonian, politiker, se Gadh.
Gadd, Hemming, arméofficer,
se s. 4.
Gadd, I1u g o Adolf Magnus
Christoffer, arméofficer, f. 13 mars 1885
i Malmö. Föräldrar: grosshandlaren
Christoffer G. ocli Augusta Lammers.
— G. blev underlöjtnant vid Göta
artillerireg. 1906 samt genomgick
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1908
—09 och Krigshögskolan 1913—14.
Han var aspirant vid Generalstaben
1916—18, utnämndes 1920 till kapten
vid Generalstaben, 1928 till major och
1932 till överstelöjtnant där. År 1935
blev lian överste och chef för Vendes
artillerireg. och 1941
ställföreträdande arméfördelningschef vid Första
arméfördelningen samt erhöll 1942
den motsvarande posten som
ställföreträdande militärbefälhavare i
Första militärområdet. Han
utnämndes 1942 till generalmajor ocli var
1943—46 chef för Generalstabskåren
ocli Arniéstaben, varefter lian erhöll
avsked. — Åren 1920—28 var G.
lärare vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan, 192S—32 avd.-clief vid Gene-
Hugo Gadd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
