Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd, Hugo - Gadd, Pehr Adrian - Gadd, Sture, arméofficer, se denna sidas högra spalt - Gadd, släkt - 1. Gadd, Hemming - 2. Gadd, Sture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gadd
4
Gadd
ralstabens organisationsavd. och 1932
—35 souschef i Lantförsvarets
kommandoexpedition. G. liar medarbetat i
den militära fackpressen. Han blev led.
av Krigsvet. akad. 1930. — Gift 191G
med Margot Hill-Lindquist. F. M.
Gadd, Pehr Adrian, kemist,
ekonom, f. 12 april 1727 i Birkkala
skn, Tavastehus län, Finland, † 11
aug. 1797 i Åbo. Föräldrar:
kronofogden Jakob G. och Sara Gottlcben.
— G. blev 1748 mag. och 1750 docent
i naturalhistoria och ekonomi vid
Åbo akad. Han företog 1753—55
ekonomiska och naturalhistoriska
undersökningar i Åbo och Björneborgs
skärgård. Under de följ. åren
innehade han flera ekonomiska uppdrag;
sålunda blev lian 1755 inspektör för
salpetersjuderierna i Åbo och
Björneborgs län, och 1756 erhöll han, med
ekonomidir:s titel, uppsikten över
schäferierna. Han blev 1758 e. o. prof.
i kemi, fysik och ekonomi vid Åbo
akad. och utnämndes 1761 till den
förste ord. innehavaren av
professuren i kemi där. — G. var en
framträdande repr. för tidens strävan att
praktiskt ekonomiskt utnyttja
naturforskningens landvinningar. Han
arbetade ivrigt för att i landet införa
odling av utländska gagn- och
trädgårdsväxter, varom han lämnade låd
i skriftserien "Upmuntran och
underrättelse til nyttiga plantagers
vidtagande i Finland" (1—12, 1763—
78). Även det egentliga jordbruket
sökte lian befordra, bl. a. genom
skrifterna "Åkerbrukets chemiska
grunder" (1—4, 1761—64) och "Försök
til en systematisk inledning i
swens-ka landt-skötselen" (1—3, 1773—77),
vilken senare utgör en allmän
jordbrukslära men också är rik pä spec.
uppgifter om Finlands jordbruk. Till
den under frihetstiden populära
ortsbeskrivningen har G. lämnat flera
bidrag, bl. a. "Försök til en
cccono-misk beskrifning öfwer Satacunda
häraders norra del" (1751) och
"Undersökning om Nyland och
Tavastehus län" (17S9). Inom kemin och
mineralogin voro G:s insatser mindre
betydande. G. var en framstående
vältalare på både vers och prosa, och
ban ivrade för språkets rykt och ans
bl. a. med skriften "Om inhemskt
språks förakt" (1770). Hans
verksamhet gjorde honom internationellt
berömd, och lian erhöll vid flera
tillfällen kallelse till utländska
lärostolar. Han blev 1759 led. av Vet. akad.
— Gift 1759 med Brita Sidonia
Fah-lenius. — Litt.: A. Hultin, "P. A.
G." (Finsk tidskr. 102, 1927). B. B.
Gadd, Sture, arméofficer, se
denna sidas högra spalt.
Gadd, släkt från Skåne. Den är
med all sannolikhet en gren av präst-
Homming Gadd.
släkten G. i Södermanland, vars äldste
med visshet kände stamfar Anders,
som levde mot slutet av 1500-talet,
blev farfar till rektorn i Nyköping
och prosten i Bälinge ocli Tystberga
i Södermanland Lucas Olofsson G.
(f. 1615, † 1680). Sonson till denne var
sannolikt klockaren i Norra Åkarp
i Skåne Lucas Johansson G. (f. omkr.
1679, † 1757), farfar till rektorn i
Landskrona och prosten i Gladsax
och Tommarp i Skåne fil. mag. Lucas
G. (f. 1755, † 1S11). Dennes sonson,
generalen Hemming G. (G. 1), blev far
till generalmajoren Sture G. (G. 2).
1. Gadd, Hemming,
arméofficer, f. 6 nov. 1S37 i Harlösa skn,
Malmöh. län, † 14 jan. 1915 i
Stockholm. Föräldrar: prosten och
hovpredikanten fil. mag. Johan Niclas
G. och Sophia Regina Dahlberg. — G.
blev underlöjtnant vid Norra skånska
infanterireg. 1858, utexaminerades
1861 från Högre artilleriläroverket
på Marieberg och blev 1865
generalstabsofficer med tjänstgöring i första
militärdistriktets stab till 1871. Efter
tjänstgöring i Generalstabens
statistiska avd. utnämndes han 1S73 till
kapten vid den s. å. omorganiserade
Generalstaben och tjänstgjorde som
stabschef vid första militärdistriktet
till 1878. Åren 1S79—83 var lian
lärare i krigskonst ocli krigshistoria vid
Krigshögskolan. Han utnämndes 1880
till major vid Generalstaben, var
18SC—83 souschef i
Lantförsvars-dep:s kommandoexpedition samt
utnämndes sistn. år till överstelöjtnant
vid Norra skånska infanterireg. och
chef för Krigshögskolan. År 1S86 blev
ban överstelöjtnant vid Generalstaben
och chef för Lantförsvarsdep:s
kommandoexpedition. Han utnämndes
1888 till överste ocli chef för Andra
livgrenadjärreg. och 1892 till
sekundchef för Svea livgarde och till
generalmajor i armén. Utnämnd till chef
för Fjärde arméfördelningen 1S96
befordrades lian 1902 till
generallöjtnant och 1905, då han avgick ur aktiv
tjänst, till general. — G. deltog i
fält-ocli fälttjänstövningar i bl. a.
Preussen 1869 och Hannover 1874 samt i
höstövningarna i Tyskland 1877. Åren
1S75—76 gjorde lian som
Generalstabens stipendiat en studieresa i
Tyskland. Han var under sin
tjänstetid led, av bl. a. kommittén för
utarbetande av förslag till
exercisreglemente för infanteriet 1893—94,
kommittén för utredning rörande landets
fasta försvar 1897—98, kommittén
för utarbetande av
fälttjänstregle-mente 1899—1901, kommittén för
granskning av förslag till ny
härordning 1900 och kommittén för
omarbetande av reglemente och instruktioner
för infanteriets utbildning 1902—04.
År 1881 utnämnd till adjutant hos
konung Oscar II blev han 1905 chef
för konungens stab. Han var ordf.
bl. a. i Gymnastiska eentralinst:s
direktion 1894—1909 och i
Krigshovrätten 1903—10. — G. var en ovanligt
framstående militär; lian ansågs
redan från kompaniofficersåren som en
av Sveriges främsta officerare. Klart
förstånd, snabb uppfattning,
beslutsamhet och blick för det väsentliga
kännetecknade honom, samtidigt som
ban genom sin älskvärda och humana
personlighet gjorde sig avhållen av
hög och låg. Han blev led. av
Krigs-vet. akad. 1880 och serafimerriddare
1905. — Gift 1877 med Ida Pauline
Benedicks. F. M.
2. Gadd, Sture Hemming,
arméofficer, f. 1 aug. 1880 i Stockholm.
Son till G. 1. — G. blev underlöjtnant
vid Svea artillerireg. 1900, genomgick
Artilleri- ocli ingenjörhögskolan 1902
—04 och Krigshögskolan 1905—07 och
utnämndes till löjtnant vid
Generalstaben 1912 samt till major i
Generalstaben 1920. Han blev major vid
Göta artillerireg. 1924,
överstelöjtnant i armén 1926, överste 1929 ocli
generalmajor 1937. Åren 1920—24
var han avd.-chef vid Generalstabens
utrikesavd. och 1924—28
militärattaché i Paris. Hemkommen
därifrån blev han efter tjänstgöring som
överstelöjtnant vid Svea artillerireg.
tf. chef för Krigshögskolan 1929 och
chef där 1930. År 1932 förflyttades
lian som chef till Vendes artillerireg.,
ocli 1935 fick ban chefskapet vid Svea
artillerireg. i Stockholm, som han
innehade till 1937. Sistn. år
utnämndes lian till inspektör för artilleriet
och till chef för Artilleristabskåren.
Han tog avsked ur aktiv tjänst 1941.
G. var krigskorrespondent vid
öster-rikisk-ungerska arméns högkvarter
1915, biträde till Sveriges repr. i
Nationernas Förbunds ständiga rådgi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
