Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gegerfelt, von, ätt - 1. Gegerfelt, Victor von - 2. Gegerfelt, Herman von - 3. Gegerfelt, Lotten von - 4. Gegerfelt, Wilhelm von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Gegerfelt
26
von Gegerfelt
ten Johan Fredrik von G. (f. 1746,
† 1823). De tre sistn. bröderna blevo
stamfader för var sin ännu levande
ättegren. — Till den äldsta av dessa
hörde Georg Samuel von G:s sonson,
juristen och politikern Herman von
G. (G. 2), och dennes kusin,
konstnärinnan Lotten von G. (G. 3). —
Till den första yngre grenen av ätten
hörde Carl Adolf von G:s söner,
a) överstelöjtnanten Georg Fredrik
von G. (f. 1778, f 1855), vars son,
stadsarkitekten Victor von G. (G. 1),
blev far till landskapsmålaren
Wilhelm von G. (G. 4), samt b)
generaladjutanten Carl Adolf von G. (f. 1779,
† 1837), farfar till översten Erie von
G. (G. 5). — Till den andra yngre
ättegrenen hör Johan Fredrik von G: s
sonsons son, publicisten Erie von G. (G. 6).
1. Gegerfelt, Carl Fredrik
Victor von, arkitekt, f. 6 maj 1817
i Jönköping, † 13 mars 1915 i
Torekov, Kristianst. län. Föräldrar:
överstelöjtnanten Georg Fredrik von
G. och Gustava Cecilia Anckarsvärd.
— G. blev 1835 underlöjtnant vid
Göta artillerireg. oeh 1843 löjtnant
vid Värmlands fältjägarereg. Han
tog avsked ur krigstjänsten 1845 för
att helt ägna sig åt den verksamhet
som arkitekt, vartill han förberett
sig genom studier i Berlin 1839—41.
Han bosatte sig i Göteborg, där han
var lärare i byggnadskonst vid
Chalmersska slöjdskolan 1868—76 och
stadsarkitekt 1872—96. Bland de
större arbeten, som G. där utförde,
märkas ritningar till Allm. och
Sahlgrenska sjukhuset (1850), hospitalet
på Hisingen (uppfört 1S68—72),
Chalmersska slöjdskolans byggnad
(invigd 1869), den originella
fiskhallen, Arbetarefören:s hus och
utställningsbyggnaderna vid 13 :e allmänna
lantbruksmötet i Göteborg. Han
ritade också en mängd bostadshus och
Victor von Gegerfelt. Målning (detalj) av
Anna Christina Nordgren 1874.
"Wilhelm von Gegerfelt.
privatvillor. — G. tillhörde den
falang av 1800-talsarkitekter, som i
mer eller mindre direkt beroende av
C. G. Brunius ivrade för en "nordisk"
stil i byggnadskonsten. Romanska och
gotiska stildetaljer återfinnas också
i hans byggnadsverk, men ban var
ingalunda någon slavisk efterbildare
utan en självständig och uppslagsrik
man med sinne för både proportioner
och traditioner. Så tog han t. ex. vid
byggandet av Sahlgrenska sjukhuset
upp det för Göteborg typiska gula
klinkerteglet. — Gift 1843 med
Harriet Johanna Damm. Th. N".
2. Gegerfelt, Ilerman Georg
v o n, jurist, politiker, f. 16 aug. 1817
i Göteborg, † 30 april 1886 i
Jönköping. Föräldrar: majoren Adolf
Fredrik von G. och Anna XJlrica
Gyllenhaal. Syssling till G. 1. — G. blev
student 1834, fil. mag. 1839 och jur.
kand. 1841, allt vid Uppsala univ.
År 1S42 inträdde han i Göta hovrätt,
där lian blev assessor 1853 och
hovrättsråd 1869 samt var president
1S78—83. G. bevistade
ståndsriksdagarna 1850—51, 1856—58 och 1865
—66 och var vid den sistnämnda ordf.
i expeditionsutskottet. Han tillhörde
Första K. som repr. för Jönköp. län
1866—79, var led. av
konstitutionsutskottet 1871—72 ocli av
lagutskottet 1867—70 och 1873—79 samt var
sistn. utskotts ordf. 1873, 1878 och
1879. G. innehade ett flertal statliga
kommittéuppdrag, bl. a. rörande
häradsrätternas arbetssätt 1867—68
samt rörande lagstiftningen om
mantalsskrivning 1872 och om
patentskydd 1877—78. Han blev jur.
heders-dr i Uppsala 1877. — Ogift. T. D.
3. Gegerfelt, Anna Charlotta
(Lotten) Maria Aurora von,
genre- och porträttmålarinna, f. 14
juni 1834 i Göteborg, † 22 maj 1915
på Cliarlottenberg i Eda skn, Värml.
län. Föräldrar: kommendören Georg
Samuel von G. och Eva Fredrika
Ehrenstam. Kusin till G. 2. —- G. fick
sin utbildning dels i Stockholm hos
J. G. Köhler, dels i hemstaden, där
lion studerade för G. Saloman, G.
Brusewitz och F. Wohlfart. Hon
målade nätta och smålustiga genrescener
i tidens smak, ss. "I morgonstund"
(18S1) och "Hvad heter han?" (1883),
samt rediga och karaktärsfulla
porträtt av stadens mera bemärkta män,
t. ex. grosshandlaren Th. Trancliell
(1878) och kapten Palander
planterande korset på en klippa i Ishavet.
Endast porträttet är emellertid
utfört av G., bakgrunden av Karl
Adelsköld. — G. öppnade 18S4 målarskola
i Göteborg. —- Gift 1862 med
sjökaptenen Georg Adolf von Gegerfelt.
Th. N.
4. Gegerfelt, Wilhelm von,
landskapsmålare, f. 9 nov. 1844 i
Göteborg, † 2 april 1920 i Torekov,
Kristianst. län. Son till G. 1. — Efter
akademistudier i Köpenhamn 1861—
63 och Stockholm 1S64—67 for G.
till Düsseldorf, där han vistades till
1872. Sistn. år bosatte lian sig i Paris,
varifrån lian gjorde studieresor till
den nordfranska kusten, till Venedig,
Holland och Skagen i Danmark samt
till Sverige, där han 1888 slog sig
till ro först i Göteborg, slutligen
på Hallands Väderö och i Torekov.
Kustbilder ugöra ett väsentligt
inslag i G:s produktion, och det torde
inte finnas många tavlor av hans
hand, där inte vattnet spelar en
viktig roll som stämningsbildande
faktor. Ibland får också månskenet eller
skymningsdagern bidraga till att
framkalla stämningen över
landskapet, och G. fullföljer därvidlag
traditionen från äldre sv. landskapskonst
alltifrån C. J. Fahlcrantz. Om han
likväl snarast räknas till förnyarna
inom vårt måleri, beror det på att
lian tidigt bröt med den akademiska
stilen och düsseldorfarnas
brunmåleri. Han var samtidigt med A.
Wahlberg i Paris och nämnes närmast efter
denne och H. Salmson som repr. för
det franskt skolade friluftsmåleriet.
Redan på 1870-talet gjorde han sig
fri från den smutsiga paletten ocli
målade med ljusa färger och kraftiga
isättningar. Denna frigjordhet från
äldre schabloner gör sig tydligt
märkbar i hans målningar med italienska
motiv, där han i motsats till
föregångarna sveper in konturerna i ett
milt dis och fångar atmosfären över
kanalerna i Venedig i stället för
arkitekturens pittoreska detaljer. Han
ser med nya friska ögon, och även
det småfiguriga düsseldorfska
staffaget utgör i hans tavlor snarare
levande färgfläckar än
anekdotframställning i stildräkt. Utom i olja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
