Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönblad, Carl - Gröndal, Gustaf - Gröné, Otto - 1. Grönfors, Gustaf - 2. Grönfors, Thorsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gröndal
129
Grönfors
Gustaf Gröndal.
handlanden Carl Olivier G. och
troligen Johanna Linnell. — Efter
mo-genhetsex. i Jönköping 1885 bedrev G.
studier vid Uppsala univ. Åren 1898—
1900 var han amanuens vid Uppsala
univ.-bibl., och 1901 blev han förste
amanuens vid det då, nygrundade Sv.
akad:s Nobelbibl., vars chef han var
1909—34. G., som var en mångsidigt
bildad man, kan med rätta betraktas
som skaparen av detta bibi. Han hade
även ett stort intresse för
folkbibl.-rörelsen och var 1910—12 medl. av
Stockholms stadsfullmäktiges
central-bibl.-kommitté samt 1913—17
inspektör för folkbibi. i Stockholm. G. var
en utomordentligt lärd man.
Personligen var lian ytterst tillbakadragen,
men hans tillmötesgående som
biblioteksman var obegränsat, och många
forskare, särskilt på det
litteraturhistoriska området, lia haft honom
att tacka för värdefulla råd och
hänvisningar. — Ogift, C. B.
Gröndal, Johan Gustaf,
uppfinnare, industriman, f. 11 febr. 1859 i
Fröslunda skn, Uppsala län, † 16
mars 1932 i Stockholm. Föräldrar:
disponenten Jan Gustaf G. och Sophie
Jack. — G. genomgick Falu
bergsskola 1878—79 och var kort tid anställd
som kemist vid Falu kopparverk, där
han lärde sig kopparframställningens
teknik. Åren 1880—1900 var han
anställd vid Pitkäranta koppar- och
tennverk i Karelen i Finland, från
1884 som överingenjör och från 1S94
som disponent. Samtidigt var han dir.
för Alexandrowski-stålverken i S:t
Petersburg, som ägde
Pitkärantaver-ken. År 1900 flyttade G. till Sverige,
där ban vistades till sin död. Under
pitkärantatiden utexperimenterade
han sina senare patenterade metoder
för magnetisk anrikning av järnmalm,
för brikettering i ugn av
järnmalms-slig utan bindemedel, för kontinuerlig
kolning av ved i ugn samt ugnskon-
struktioner för klorerande röstning
av tennmalm. G:s anriknings- och
bri-ketteringsmetoder ha haft stor
ekonomisk betydelse för vårt land, då de
möjliggjorde ökad användning av
malmer med lägre järnhalt, vilka
tidigare ej kunnat effektivt utnyttjas.
Även glasfabrikationen ocli den
ke-misk-tekniska produktionen ägnade
lian under finlandstiden intresse. Efter
G:s återkomst till Sverige bildades
patentbolag för att exploatera hans
uppfinningar. Han var verksam 1904
—09 i Metallurgiska patent ab. och
från 1909 i ab. Gröndals patenter, som
1922 uppgick i Patentab.
Gröndal-Ramén. G:s metoder ha införts i en
mängd europeiska och amerikanska
industriverk. Bland sv. industriella
företag, där G. var intresserad, kunna
nämnas Herrängs gruvab. och Luleå
järnverksab. Under sina senare år
ägnade han stort intresse åt problemet
att framställa olja ur de bituminösa
oljeskiffrarna i Estland och lämnade
värdefulla bidrag vid utformandet av
den härför lämpliga ugnstypen. En
större destillationsanläggning, som
på sv. initiativ uppfördes vid Sillamäe
nära Karva, blev en stor teknisk
framgång. — G. nådde världsrykte i
1900-talets början med sina många
uppfinningar inom malmförädling och
bränsleteknik. Han promoverades till
fil. hedersdr vid Uppsala univ. 1907
och kallades till led. av Vet. akad.
1908 och av Ing. vet. akad. 1919
(hedersled. där 1924). — Gift 1884 med
Frankiska (Fränze) Fredrika
Trii-stedt. — Litt.: biografi av H. Kreüger
i Vet. akad:s årsbok 1933. S. R., F. C.
Gröné, Otto Henrik, obstetriker
och gynekolog, f. 4 dec. 1872 i Grönby
skn, Malmöh. län. Föräldrar:
lantbrukaren Ola Nilsson och Karna
Mårtensson. — G. blev student 1893, med.
kand. 1898, med. lic. 1901 och med.
hedersdr 1918, allt i Lund. Efter
förordnanden i anatomi, kirurgi och
gyne-kologi, därav ss. underläkare vid
Malmö allm. sjukhus 1902—06, blev
G. läkare vid dess barnbördsavd. 1907
samt var lasarettsläkare vid Malmö
allm. sjukhus avd. för förlossningar
och kvinnosjukdomar 1909—37;
sjukhusets styresman var han 1917—30.
G. har erhållit talrika allmänna
och enskilda förtroendeuppdrag och
bl. a. varit stadsfullmäktig i Malmö
1919—34 (därav förste v. ordf. 1929—
34). Han liar företagit talrika
utländska studieresor och deltagit i många
in- och utländska fackkongresser; ett
stort antal skrifter av hans hand
behandlar särskilt obstetriska ämnen.—
Gift 1903 med Ida Sally Fransdotter
Sjöstedt. P. H. T.
1. Grönfors, Gustaf Bernhard
Victor, tidningsekonom, f. 27 sept.
Otto Gröné.
1861 i Höganäs, † 2 juni 1930 i
Stockholm. Föräldrar: postmästaren Göran
Magnus G. och Hilda Henning. —
Efter skolgång i Hälsingborg och Lund
blev G. tjänsteman i Skånes enskilda
bank 1882 samt kamrer vid Klippans
pappersbruk 1883, i Skånska
städernas brandstodsfören. i Lund 1888 ocli
i Brandförsäkringsab. Victoria i
Stockholm 1899. År 1900 utsågs han
till ekonomichef och v. verkst. dir. i
Sv. Dagbladets ab., vilken befattning
han innehade till sin död. Hans
krafter togos flitigt i anspråk för olika
uppdrag inom tidningsutgivarnas
organisationer. Han var ordf. i Sv.
tid-ningsutgivarefören. 1916—20, i
Pressens förtroenderåd 1917—23 och i
Stockholmstidn :nas ekonomiska fören.
under de år, 1920—26, denna
existerade. Kommunalt intresserad
innehade lian även många andra uppdrag,
främst inom Adolf Fredriks förs. —
Gift 1S87 med Anna Katharina
Lundgren. H. ö.
2. Grönfors, Thorsten Gustav
Magnus Henning, advokat,
idrottsman, f. 8 aug. 1888 i Lund. Son till G.
1. — G. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1907 och blev jur. kand. där
1917. Efter anställning på privata
advokatbyråer startade lian 1925 egen
advokatbyrå i Stockholm med
trafik-och skadeståndsärenden samt
brottmål som specialitet. Åren 1926—34
var lian K. automobil klubbens jurist.
—- G. var på 1910-talet en av Sveriges
främsta tennisspelare, som bl. a.
upprepade gånger vann sv. mästerskapet
i både singel och dubbel inomhus. Han
var en ovanligt snabb
allroundspela-re, som hade sin styrka i volley och
smash; tills, med F. Möller bildade
lian ett av Sveriges bästa dubbelpar.
Han tillhör eller liar tillhört styr. i
flera ledande tennisorganisationer. —
Gift 1923 med Eleonora (Nora) Sofia
Fredrika Hamberg. G. T.
9 Svenska män och kvinnor III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
