Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullberg, Hjalmar - Gullberg, släkt - 1. Gullberg, Gotthard - 2. Gullberg, Hjalmar - Gullbransson, se även Gulbranson - Gullbransson, Abela - Gullbring, Alf - Gullby, Folke - Gulleson, Håkan, träsnidare, målare, se Håkan Gulleson - Gullstrand, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gullberg
138
Gullstrand
och den inre världen. I stället för att
stegra uttrycken och använda
högpoetiska ord går diktaren sålunda ned
på en lägre skala än den vanliga och
påkallar därigenom uppmärksamhet.
Även andra metoder användas i
samma syfte: kända citat inflyttas i
oväntade sammanhang, anakronistiska
jämförelser företas, och avsiktligt
vågade rim begagnas. Denna teknik
bygger delvis på lundensisk
spextradition. Emellertid används
stilbrytningen av G. oftare som
stämnings-skapande än som stämningsbrytande
medel; den sammansmälts med ord
och uttryck av ädel valör till en högre
enhet med stark stämningsverkan;
det är den bärande melodin, som
möjliggör denna vanskliga förening av
motsatser. —- Ogift. — Litt.: L.
Göth-berg, "Hj. G. och hans värld" (1943);
K.-G. Hildebrand, "Bibeln i nutida sv.
lyrik" (1939); uppsatser av C.
Fehrman (i Lundagård 1940), I. Harrie
(i "Orientering", 1932), O. Holmberg
(i Ord och Bild 1938), S. Ahlgren (i
"Orfeus i folkhemmet", s. å.). Ö. L.
Gullberg, skånesläkt, vars äldste
kände stamfar, hemmansbrukaren
Lars Andersson, vid 1700-talets mitt
bodde i Näs (nu Trollenäs) skn,
Mal-möh. län. Släktnamnet G. antogs,
troligen efter byn Gullarp, av hans son,
husmannen och reservryttaren Ola
Larsson G. (f. 1769), far till
hovsla-gerimästaren vid Mörnerska
husarerna Nils G. (f. 1798, † 1843) och
häradsskrivaren i Oxie, Skytts och
Vemmenhögs härad Knut G. (f. 1813, †
1885), vilka blevo stamfäder för
släktens nu levande två grenar. Bland den
sistnämndes söner märkas
språkmannen, lektorn Gotthard G. (G. 1) och
statistikern Hjalmar G. (G. 2).
1. Gullberg, Gotthard Magnus,
språkman, lärare, f. 27 febr. 1845 i
Östra Grevie skn, Malmöh. län, † 17
dec. 1923 i Kalmar. Föräldrar:
häradsskrivaren Knut G. och Lovisa
Ulrika Ekström. — G. blev student i
Lund 1862, fil. kand. i Uppsala 1872
och fil. dr i Lund 1874. Han var 1876
-—1910 lektor i franska och engelska
vid Högre allm. läroverket i Kalmar.
G. utgav ett flertal kommenterade
franska texter för skolbruk, vilka fått
allmän användning. I samarbete med
E. Edström gjorde han sin främsta
insats genom utgivandet av "Fransk
skolgrammatik" (1895). — G. blev
1896 fransk konsularagent i Kalmar.
— Gift 1878 med Carolina (Lina)
Maria Kreuger. M. L.
2. Gullberg, Otto Hjalmar,
statistiker, f. 3 april 1847 i Östra Grevie
skn, Malmöh. län, † 22 jan. 1923 i
Stockholm. Bror till G. 1. — G. blev
student i Lund 1867 och fil. kand.
därstädes 1875 samt fil. dr i Uppsala s. å.
Alf Gullbring.
Han utnämndes 1885 till aktuarie i
Statistiska centralbyrån samt var
1891—1914 förste aktuarie och chef
för Kommerskollegii avd. för
näringsstatistik. Är 1905 blev han led.
av Statistiska kommittén. G. har
gjort en stor insats för den sv.
näringsstatistikens utveckling och
utgivit en rad arbeten, bl. a. "Statistisk
beskrifning öfver jordens länder"
(1881; text till Andrées stora atlas),
"Folkmängden och folkökningen i
Skandinavien 1815—80" (tills, med G.
Sundbärg, 1882), "Justitiematrikel"
(för åren 1902,1914 och 1920),
"Landsstatsmatrikel" (tills, med T. Uggla,
1903—04 och 1913) och "Svensk
biografisk kalender. 1. Malmöhus län"
(tills, med T. Uggla, 1919). — Gift
1895 med Alma Katarina Britzelli.
B. B.
Gullbransson, se även Gulbranson.
Gullbransson, Abela Maria,
författarinna, f. 18 mars 1775 i Varberg,
† 17 nov. 1822 därstädes. Föräldrar:
handlanden Sven Berglund och
Johanna Christina Brunius. —- Efter att
ha genomgått en omvändelse verkade
G. under många år som religiös
förkunnare i Varberg och dess
grannskap. Hennes inflytande var mycket
stort, och hennes "andliga bref"
betecknade otvivelaktigt ett viktigt
inslag i västkustens
väckelsereligiositet. G. framträdde gärna som
"kyrko-kristen", men hennes religiösa
åskådning var främst influerad av
pietis-men och herrnhutismen. I sin tids
religiösa liv omfattade hon därför
ungefär samma idéer som Schartau
och J. O. Hoof. G:s "Uppbyggliga
sånger oeh böner vid åtskilliga
tillfällen" utgåvos postumt (1823; 10:e
uppl. 1895). En betraktelsesamling,
byggd på hennes brev, utgavs av C. S.
Lindblad under titeln "För hemmets
stilla stunder" (1923). — Gift 1795
med handlanden Laurentius Gull-
bransson. — Litt.: C. S. Lindblad,
"Från sista seklets gryning i
Göteborgs stift" (1922). R. A.
Gullbring, Alf Gunnar, läkare, f.
25 maj 1881 i Gullholmens skn, Göteb.
län. Föräldrar: kyrkoherden Johan
Alfred (Alf) G. och Ebba Charlotta
Flinek. —• G. avlade mogenhetsex. i
Göteborg 1901 och blev i Uppsala
med. kand. 1906 och med. lic. 1911
samt i Stockholm med. dr 1913. Efter
förordnanden i kemi, internmedicin
och pediatrik blev han amanuens vid
S:t Görans sjukhus avd. för
lungtuberkulos 1911, tf. avd.-läkare där 1913,
bitr. överläkare vid Söderby sjukhus
1914 samt överläkare och dir. där 1916.
Han var därjämte militärläkare 1908
■—12 och blev 1914 bitr. läkare i
Riksförsäkringsanstalten. Han är en av
huvudmännen i Sv. nationalfören. mot
tuberkulos sedan 1931 och i Konung
Oscar II :s jubileumsfond sedan 1933,
har innehaft flera statliga och
kommunala uppdrag samt företagit
många utländska studieresor. G., som
räknas till vårt lands ledande
sanatorieläkare, har skrivit ett mycket
stort antal vetenskapliga arbeten,
främst från lungtuberkulosens
område. — Gift 1916 med Dagmar Svan.
P. H. T.
Gullby, Karl Johan F o l k e, etsare,
f. 25 maj 1912 i Gärdserums skn,
Kalmar län. Föräldrar: kyrkovärden och
hemmansägaren Nils Johan Martin
Svensson och Gärda Maria
Salomons-son. •—- G. hade länge på egen hand
sökt finna utlopp för sina konstnärliga
anlag, när han 1929 började sina
studier vid en målarskola i Stockholm.
År 1935 kom han in vid Konstakad:s
etsarskola, där han arbetade ett par
år under E. Johanson-Thors ledning.
Han återvände därefter till
hemtrakten. Starkt Rembrandtpåverkad
sysslade han till en början med
pastisch-artade framställningar men synes
senare ha funnit en egen linje, på en
gång sakligt sträng och poetiskt
inspirerad med dragning mot
klärobsky-ren. Han utför vanligen sina etsningar
direkt på plåten i syrebadet, en
metod, som förutsätter säker
behärskning av både teknik och
uttrycksmedel. Bland hans blad, som i regel
endast äro tryckta i ett fåtal ex., kunna
framhållas "Självporträtt" (1942)
och "Marskväll" (s. å). — Ogift.
Th. N.
Gulleson, Håkan, träsnidare,
målare, se Håkan Gulleson.
Gullstrand, släkt, vars äldste
kände stamfar, trädgårdsmästaren vid
Sjöberg i Björsäters skn, Skarab. län,
Nils Olofsson, levde under 1700-talets
förra hälft. Hans sonson Per
Olofsson († 1793) ägde gården Gullsäter i
Björsäters skn. Dennes son Olof (f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
