Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gyldén, Hugo - 2. Gyldén, Olof - Gyldenklou, Anders - Gyldenstolpe, ätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyldén
174
Gyldenstolpe
från Keplerska ellipser. På grund av
störningar ändras den Keplerska
ellipsens läge och form oavbrutet. Den
klassiska metoden går ut på att
genom successiva approximationer
bestämma den verkliga banans form. I
uttrycket för banan ingå emellertid
fortfarande s. k. sekulära termer, som
tillväxa med tiden, och himlakroppen
kommer således att alltmer avvika
från den beräknade banan. G. visade,
att man genom att omedelbart
inkorporera de viktigaste störningarna
kunde fastslå banan med tämligen
hög grad av säkerhet. Den så
beräknade banan kallade han den
"intermediära banan", vilken till skillnad
från de Keplerska ellipserna icke är
en sluten bana. Genom fortsatta
approximationer kunde man erhålla den
"absoluta banan", som enligt G. för
alla tider mycket nära bör ansluta sig
till kroppens verkliga bana. I
samband med dessa arbeten utvecklade
han även de matematiska metoderna
för banbestämning. G:s föreläsningar
över detta område samlade åhörare
från många länder. Hans viktigaste
resultat rörande banbestämningar
återfinnas i "Studien auf dem Gebiete
der Störungstheorie" (1, 1871), det
stora verket "Recueil de tables
conte-nant les développements numériques
à employer dans le calcul des
pertur-bations des comètes" (1877),
"Undersökningar af theorien för
himlakropparnas rörelser" (1—3, 1881—82),
"Theoretische Untersuchungen über
die intermediären Balinen der Cometen
in der Nähe eines störenden Körpers"
(1884), "Untersuchungen über die
Con-vergenz der Reihen, welche zur
Dar-stellung der Coordinaten der Planeten
angewendet werden" (1887),
"Nouvel-les recherches sur les séries employées
dans les théories des planètes" (1—2,
1891—92) och "Hülfstafeln zur
Be-rechnung der Hauptungleichheiten in
den absoluten Bewegungstlieorien der
kleinen Planeten" (1896). För
beräkningarna av de stora planeternas
banor med hjälp av sin metod erhöll G.
medel från ett av riksdagen åt Vet.
akad. givet anslag. Arbetet var icke
helt slutfört vid G:s död men
fullföljdes senare under ledning av O.
Backlund. Resultaten äro publicerade i G:s
huvudverk, det klassiska "Traité
ana-lytique des orbites absolues des huit
planètes principales" (1, 1893; 2,
1908). Dessa teoretiska arbeten väckte
uppmärksamhet i fackkretsar, och B.
Lindblad skriver, att de måste
"anses som en av de främsta
tankeprodukter någon svensk astronom
hittills skapat". — Även inom
stellar-astronomin räknas G. till
banbrytarna. Han liar matematiskt utarbetat
Zöllners teori rörande Ijusvariationer-
Olof Gyldén.
na lios de variabla stjärnorna i avh.
"Versuch einer mathematischen
Theo-rie zur Erklärung des Lichtwechsels
der veränderlichen Sterne" (1879);
den zöllnerska teorin är dock
numera övergiven. Därjämte har han
studerat ett flertal andra
stellar-astronomiska problem, ss. stjärnornas
egenrörelse. — Ur G:s övriga
produktion bör särskilt nämnas, att han
behandlat teorier rörande uppkomsten
av planeter och kometer m. m. — G.
författade den populära läroboken
"Framställning af astronomin i dess
historiska utveckling och på dess
nuvarande ståndpunkt" (1874). Under
hans ledning utgavs skriftserien
"Astronomiska iakttagelser och
undersökningar anställda på Stockholms
observatorium" (1—6, 1880—96). —
G. tillhörde sin tids främsta
astronomer, särskilt på det teoretiska
området, och han underhöll livliga
förbindelser med utländska vetenskapsmän.
Om hans ställning inom sitt ämne
vittnar, att han 1889—96 var ordf. i
det internationella Astronomische
Ge-sellschaft. — G. hade starka sociala
intressen. Han var led. av flera
kommittéer för pensionsväsendets
ordnande. År 1872 deltog han i grundandet
av Lifförsäkringsab. Thule, där han
från 1873 tillhörde styr., från 1879
som dess ordf.; han var under många
år även bolagets matematiker och
utredde bl. a. vinstandelssystemet. För
Stockholms arbetareinst. var han
inspektor 1881—88. — G. blev led. av
Vet. akad. 1872 och av franska
veten-skapsakad. 1879. — Gift 1865 med
Amalie Henriette Therese von Knebel.
— Litt.: biografi av B. Lindblad i Vet.
akad:s årsbok 1939. B. S., S. L.
2. Gyldén, Hans Olof Fredrik,
sjöofficer, diplomat, f. 7 nov. 1867 i
Jena, Tyskland, † 13 juli 1943 i
Stockholm. Son till G. 1. — G. blev
underlöjtnant vid flottan 1S87, genomgick
navigationskursen vid Deutsche
See-warte i Hamburg 1891, tjänstgjorde
i flottans stab 1891—95 samt blev
kapten IS98, kommendörkapten av
andra graden i flottans reserv 1909
ooh av första graden 1915. Åren 1897
—1903 var han lärare i navigation
m. m. vid Sjökrigsskolan. Han deltog
i den sv.-ryska
gradmätningsexpeditionen till Norra Spetsbergen 1901,
och han ledde den sv. expedition, som
1903—04 undsatte O. Nordenskjölds
nödställda sydpolsexpedition, vars
fartyg Antarctic krossats i isen på väg
till Snovvhill. Åren 1906—10 var G.
sv. ministerresident och generalkonsul
i Buenos Aires. Efter hemkomsten var
han under ett par år anställd hos
Rederiab. Nordstjernan, återinträdde
i militärtjänst 1913 ooh var bl. a. tf.
chef för Sjökrigsskolan 1914—15. Han
var led. av 1905—06 års
navigationsskolekommitté och av 1916—17 års
flottstationskommitté. Efter sin
avgång ur reserven 1922 var G. knuten
till olika affärsföretag och v. ordf. i
franska handelskammaren i Sverige.
Han har utgivit "Kortfattad
tidvattenslära jämte tidvattenskartor öfver
Engelska kanalen, Nordsjön och
Irländska sjön" (1894). År 1899 blev
lian led. av örlogsmannasällskapet. —
Gift 1894 med Yvonne Hédal. A. G.
Gy Idenklou, Anders, fore
adlandet O-ylle, diplomat, lärd, f. 20 dec.
1602 på Slomarp i Högby skn,
öster-götl. län, † 10 jan. 1665 på
Skånelaholm, Skånela skn, Stockholms län.
Son till kamreraren Måns Pedersson.
— G. blev student i Uppsala 1622
samt efter studier i Tyskland lektor i
historia och filosofi vid Linköpings
gymnasium 1628. År 1630 följde han
som kanslitjänsteman GustavII Adolf
till Tyskland, led skeppsbrott och
återvände 1631 till Sverige, där han
s. å. blev prof. i poetik vid Uppsala
univ. År 1635 blev han sekr. vid
hovkansliet, 1645 statssekr. oeh 1657
president i regeringen och hovrätten över
Pommern. Han var 1657—60 legat vid
fredsförhandlingarna med Polen i
Elbing ooh Olivia, och han synes i hög
grad ha åtnjutit Karl X Gustavs
förtroende vid dessa förhandlingar. Han
förhindrades av sjukdom att deltaga
i ambassaden till Polen efter freden
oeh tog avsked ur statstjänst 1661.
Han adlades 1639 med namnet G.
—-G. var en framstående diplomat och
lärd, känd även som myntsamlare.
Han tillhörde under Kristinas regering
Axel Oxenstiernas anhängare. •— Gift
1) 1628 med Maria Rijk, † 1631; 2)
1635 med Anna Burea. B. B.
Gyldenstolpe, adliga och grevliga
ätter, vilkas äldste kände stamfar
Olof under 1500-talets senare hälft
var bonde i Ångermanland. Hans son-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
