Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hammar, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hammar 2S1 Hammar
Hugo Hammar.
verkstads ab. i Göteborg, vars chef var
dir. Sven A. Almqvist. År 1906 följde
han Almqvist över till Göteborgs nya
verkstads ab., som då övertog det 1841
grundade Göteborgs mekaniska
verk-stadsab. (Keillers). Denna firma hade
drivit en typisk verkstadsrörelse, i
vilken skeppsbyggeriet icke varit
särskilt framträdande. Skulle man, som
avsikten med det nva bolaget var,
kunna bygga upp ett sv. storvarv,
gällde det alltså att specialisera
driften och nyskapa metoderna. Med
rivande energi grepo sig Almqvist och
H. verket an, biträdda av erfarna och
skickliga medarbetare, bland vilka
främst märktes Ernst A. Hedén.
Motigheter uteblevo inte, men de
besegrades av målmedvetet arbete och
verklighetstrogen optimism. Almqvist
avgick 1910 som verkst. dir. och
efterträddes av H. År 1916 ändrades
firmanamnet till ab. Götaverken. Under
H:s tjuguåttaåriga chefskap
utvecklades företaget till vårt lands främsta
storvarv och nådde internationella
mått och internationellt anseende. Var-
vets produktionsförmåga har ständigt
ökats. Redan tidigt insåg H.
förbränningsmotorernas alltmer ökade
betydelse för fartygsdriften. Sedan 1915
ha vid Götaverken Burmeister &
Wains dieselmotorer byggts på licens.
Från 1936 tillverkar företaget
motorer av egen typ, konstruerade under
ledning av ingenjör John Olsson. Den
väsentligaste delen av tillverkningen
vid Götaverken utgöres av
fartygsbyggnader. Bland de större
fartygsleveranserna må nämnas
pansarskeppen Sverige (1915) och Drottning
Victoria (1917), ett flertal jagare och
torpedbåtar, Nobels motortankfartyg
Var jag, urtypen för det
milliontonnage av tankfartyg, som Sverige
exporterat efter första världskriget,
turistfartyget Stella Polaris,
fruktbåtar för olika länder, flera
isbrytare, bl. a. 1911 Rigaisbrytaren Peter
den store, och ett otal fartyg för sv.
rederier. En kraftig utveckling har
vid Götaverken skett också inom
andra tillverkningsgrenar:
ångpannor, turbokompressorer enligt E. Jo-
hanssons konstruktion,
värmeledningspannor och radiatorer, stålfönster (de
s. k. Perrofönstren), takstolar,
brobyggnader m. m. Efter sin avgång
från dir.-posten 1938 är H. v. ordf. i
ab. Götaverkens styr. Inte minst
betydelsefulla blevo hans vid företaget
genomförda sociala anordningar. Han
strävade efter att skapa samarbete
mellan de anställda: ledningen, en
skicklig ingenjörsstab och kunniga
arbetare. Ett särskilt intresse har H.
ägnat den högre tekniska
undervisningen i skeppsbyggnadskonst. Han
medverkade kraftigt till att denna
undervisning koncentrerades till
Chalmers tekn. högskola, och han
genomdrev och ledde byggandet där av
Statens skeppsprovningsanstalt för
forskning och undervisning till sjöfartens
tjänst. H. har tagits i anspråk mer
än de flesta för olika uppdrag.
Sålunda var H. bl. a. sakkunnig hos
kommittén för ordnandet av
ångfärjeför-bindelse med Tyskland 1908 och hos
kommittén för ordnandet av
tillförsel av valsverksprodukter för den sv.
varvsindustrin 1916—20 samt av
finska staten 1922 tillkallad
sakkunnig i isbrvtarfrågor. Han har varit
led. i talrika kommittéer, ss. ang.
modernisering och utvidgning av flottans
varv i Karlskrona 1914, ang.
flottstation i Stockholms skärgård 1917, ang.
Chalmers tekn. inst:s omorganisation
1919, ang. industriell demokrati 1920,
ang. örlogsvarvens organisation 1929,
ang. förflyttning av flottans station
i Stockholm 1930, ang. långfristig
kreditgivning åt företag inom
näringslivet 1934 och ang. den högre
tekniska undervisningens ordnande
1934—35 samt ordf. i kommittén ang.
studentex. 1936. Han var även led. av
Statens industrikommission 1914—19.
Han var stadsfullmäktig i Göteborg
1914—19, led. av styr. och
arbetsutskottet för 1923 års
jubileumsutställning i Göteborg, var ordf. i dess
sjöfarts- ocli exportutskott, led. av
Göteborgs handelskammare och dess
industrikammare, led. av styr. för
Chalmers tekn. inst. (högskola) 1921—43
ocli är ordf. i dess byggnadskommitté
sedan 1937, är led. av styr. för
Göteborgs navigationsskola från 1914 (v.
ordf. 1930—40 ocli ordf. från 1940)
samt var ordf. i styr. för Tekn.
samfundet i Göteborg 1910—11 och 1922
—23. Åt det industriella föreningslivet
har H. ägnat stort intresse. Han har
varit ordf. i styr. för Sveriges
maskin-industrifören. 1920—25. för Sveriges
varvsindustrifören. 1922—40 och för
Sveriges industriförb. 1927—29
(stvr.-led. 1911—35) samt v. ordf. i
överstyr. för Sveriges verkstadsfören. 1923
—40 och styr.-led. i Sveriges allm.
exportfören. 1911—34. H. blev led. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
