Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmberg, släkt - 1. Holmberg, Lars Paulus - 2. Holmberg, Carl - 3. Holmberg, Teodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmberg
506
Holmberg
mästare på Svenstorp oeh sedermera
inspektor på Tullesbo i Öveds skn,
Malmöh. län. Dennes son, prosten och
riksdagsmannen Lars Paulus H. (H.
1), blev far till a) direktören vid
Tärna folkhögskola Teodor H. (H. 3),
gift med förf. Cecilia Bååth-H. (H.
4), b) förf. Emma H., gift Bendz (H.
5), och c) amiralitetspastorn i
Karlskrona Ernst Alfred Waldemar H. (f.
1S64, † 1940), som var en stor
kännare av Karlskrona personhistoria. —
Sadelmakaren Nils H. hade bl. a.
sönerna a) smeden Per H. (f. 1790, †
1839), farfars far till bröderna
majoren och gymnastikläraren Oswald H.
{H. 6) samt rådmannen i Västervik
Folke Henning Gustaf H. (f. 1888),
och b) mjölnaren Ola (Olof) H. (f.
1796, † 1868) i Håstads skn, Malmöh.
län, far till industrimannen Carl H.
(H. 2). En sonson till den sistnämnde
är docenten i medicinsk och
fysiologisk kemi vid Lunds univ. Carl
Gottfrid H. (f. 1902). Abg.
1. Holmberg, Lars Paulus,
präst, politiker, f. 4 juli 1808 i Västra
Odarslövs skn, Malmöh. län, † 3 nov.
1884 i Lund. Föräldrar: inspektören
Nils H. och Johanna Susanna Brun.
— II. blev student i Lund 1823,
övergick efter humanistiska studier 1832
till teologin och prästvigdes 1837.
Under de närmast följ. åren var han
pastorsadjunkt hos prosten A. P.
Gullander i Malmö och lärare i samma stad.
År 1844 tillträdde H.
kyrkoherdebefattningen i Gärdslöv, utnämndes 1847
till prost i Vemmenhögs kontrakt och
1859 till kyrkoherde i Äspö. — Som
repr. i prästeståndet för Lunds stift
under riksdagarna 1851, 1853—54 och
1856—58 (led. av statsutskottet 1853
•—54 och 1856—58) var H. moderat
liberal. Särskilt uppmärksammade
voro hans inlägg i järnvägsfrågan
1853—54, där han yrkade på statens
medverkan vid anläggandet av
järnvägar och på byggandet av s. stamba-
Herman Holmberg.
Teodor Holmberg.
nan. Finansieringen borde enligt H:s
mening ske genom utgivandet av
statsobligationer. — H. var 1861 led. av
prästavlöningskoumnttén oeh utgav
1866 avh. "Om regleringen av
prästerskapets avlöning . . .". Vid Uppsala
univ:s 400-årsjubileum 1877
kallades H. till teol. hediersdr. — Gift 1S44
med Vilhelmina Fredrika Gullander.
— Litt.: T. Holmlberg (H. 3),
"Människor och kulturbilder från
1800-talet, knutna kring L. P. H., kyrkoman
och politiker" (192S). B. L.
2. Holmberg, Carl, industriman,
f. 28 mars 1827 i Färingtofta skn,
Kristianst. län, † 8 dec. 1890 i Lund.
Föräldrar: mjölnaren Ola [Olof) H.
och Troen Davidsdotter. Syssling till
H. 1. — Efter utlandsstudier i
Tyskland 1856—64 blev H. verkmästare
vid F. H. Kockums mekaniska
verkstad i Malmö och under hans ledning
byggdes där 1858 de första i Sverige
tillverkade järnvägsvagnarna. Han
grundade 1864 Carl H:s mekaniska
verkstad i Lund, ett företag, som,
sedan H. blivit ensam ägare 1874,
utvecklade sig till södra Sveriges
största mekaniska verkstad vid
1800-talets slut. Utom ångmaskiner
tillverkades där maskinerier för sågverk,
brännerier, tegelbruk, kvarnverk,
ång-tvättanstalter samt plåtarbeten,
pumpar, maskinkärnor, handels- och
byggnadsgjutgods m. m. H. verkade från
1S81 för införande i s. Sverige av de
Lavals separatorer. År 1890 grundade
ban i Lund den första fabriken i
landet för maskinarmatur. — Gift 1868
med Carolina Sophia Sjöholm. S. E.
3. Holmberg, Gustaf henrik
Teodor, folkhögskoleman, f. 12 jan. 1853
i Gärdslövs skn, Malmöh. län, † 8
mars 1935 i Stockholm. Son till H.
I. — H. blev student i Lund 1871 och
fil. kand. där 1876. Påverkad av
Leonard Holmström entusiasmerades han
av folkhögskoletanken och blev före-
ståndare för den nyöppnade Tärna
folkhögskola i Västmanland, vars dir.
han var 1876—1912. Livligt verksam
i tal och skrift — han utgav bl. a.
Folkhögskolebladet (tills, med H.
Odhner) 1884—86 och Folkets tidskr.
(tills, med H. 4) 1886—87 jämte
propagandaskrifter och tal — blev H. den
främste företrädaren inom sin
rörelse för ideella tänkesätt, skandinavism,
liberal retorik ocli fosterländskhet
med hemmansägarklassens
bildningsproblem som huvudintresse. Han
inrättade 1903 även en lantmannaskola
vid Tärna. Omkr. sekelskiftet var
hans skola en berömd samlingspunkt
för motsvarande rörelser i hela
Skandinavien. Unionsbrottet 1905 blev för
H. en vändpunkt, Hans gamla
skandinaviska demokratism försvann, och
programmet, kristet fosterländska
tänkesätt, blev storsvenskt. Själv
kallade han sig nationaldemokrat,
Samtidigt som Tärnaskolan behöll sin
position som kulturellt bygdecentrum,
isolerades H. från nyare strävanden inom
folkbildningsrörelsen men deltog
intensivt i kulturdebatten. Särskild
uppmärksamhet väckte hans mot Norge
fientliga inlägg i den av honom 1906—
11 redigerade tidskr. Sveriges väl samt
lians kampparoller i Stockholms
Dagblad mot Ellen Key och Hinke
Bergegren i sedlighetsfrågan. Jämte sin
hustru (H. 4) tog H. 1909 initiativet
till Sv. riksförb. mot osedlighet i
litteratur, press och bild, senare Sv.
riksförb. för sedlig kultur, redigerade
från 1915 förb:s tidskr. På vakt och
efterträdde 1’920 H. 4 som förb:s ordf.
Genom skrifter och inom föreningar
ivrade han för försvaret och för en
lösning av de värnpliktigas
bildningsproblem. Han föreslog bl. a.
inrättandet av en "fälthögskola" (i broschyren
"Kasernen. Folkhögskolan.
Fälthögskolan", 1901), redigerade från 1893
"Soldatens sångbok" ocli från 1903
"Fälthögskolans småskrifter". År 1904
deltog han i stiftandet av
Gustaf-Adolfsförb. för Sveriges unga
krigsmän. (ordf. från 1904 till förb:s
upplösning 1919). Han utgav flera
skrifter och broschyrer om Tärna
folkhögskola och sin lärargärning där samt
fosterländska och religiösa arbeten,
("Lifsvägar och lifsmål, 1913;
"Ljusmän och ljusbrytningar", 1917; "Med
sköld och svärd för svenskhet och
etisk kultur", 1920; "Vår kyrkas
nutidsläge", 1922). Han redigerade 1916
—29 "Läsning för svenska folket" och
utgav 1918 "Tidsströmningar och
minnen". —• H. var led. av
kyrkomötet 1920, 1925 och 1926. Som stöd
för kristligt och sedligt arbete i
Sverige testamenterade H. och lians maka
omkr. 70 000 kr. till en fond. Den
evangeliska fonden. — Gift 1877 med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
