Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hägg, Axel Herman - 2. Hägg, Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hägg
53
Häggart
Axel Herman Hägg.
Lindström. — H. lade tidigt i dagen
konstnärlig begåvning och fick
under skoltiden undervisning i
teckning av P. A. Säve. Redan som
skolpojke förfärdigade lian bl. a.
behändiga fartygsmodeller, varför lian av
Visby handelsfören. sändes till
skepps-byggeriinst. i Karlskrona 1850. Efter
att ha genomgått detta fick han 1856
plats på ett varv i Port Glasgow i
Skottland, varpå han ägnade sig åt
arkitektstudier i London, bl. a. för
Ewan Christian och William Burges.
Han medverkade till
dekorationsförslaget för målningar ocli mosaiker i
S:t Pauls Cathedral i London och
utbildade sig samtidigt till
akvarellmålare med arkitekturmotiv som
specialitet. I början av lS70-talet företog
ban studieresor på kontinenten ocli
utförde därunder illustrationer för "The
Architeet" ocli andra engelska tidskr.
Kort därpå började han studera
etsning, och efter de första stora
framgångar, som lian rönte med
"Vesper-klockan" (1879), "En framtidsbild"
(av Uppsala domkyrka i "restaurerat"
skick, 1881) och "Katedralen i
Chartres" (4 blad 18SO—82), som belönades
med medalj på Parissalongen 1882,
övergick han helt till denna teknik.
Han förblev bosatt i England.
Mestadels arbetade lian i stort format
och-valde med förkärlek motiv från
medeltida kyrkor ocli stadsdelar i England
och på kontinenten. Även från Sverige
hämtade lian enstaka motiv, t. ex.
"Uppsala domkyrkas koromgång"
(1884), "Motiv från Visby" (1S87) och
"Från Fiskaregången i Stockholm"
(1SS8). Arkitekturen var det centrala
i hans etsningar, och ban behandlade
den med sakkunskap. Där tiden gått
hårt fram med en gammal byggnad,
lät han sin fantasi fylla ut vad som
fattades för att skapa den prägel av
på en gång monumentalitet och
stämningsfullhet, som lian älskade. Mesta-
dels höll han sig dock till verkligheten.
Han skildrade med stor skicklighet
ljusdunklet under katedralernas höga
valv och luften i de trånga
medeltidsgränderna, som lian gärna befolkade
med ett livligt staffage av
nutidsfigurer. Etsningens teknik behärskade
han med mästerskap, och hans blad,
som uppgå till flera hundra, äro
eftersökta av samlare. — Som arkitekt
utförde H. om- och tillbyggnaden av
Floda kyrka i Södermanland på
1880-talet samt restaureringen av Visby
domkyrka 1S99—1903. Han blev led.
av Konstakad. i Stockholm 1S82 och
var även led. av Royal Academy of
Painter-Etchers i London. Han är
repr. med ett flertal blad i Nat. mus.
— Gift 1866 med Sara (May) Street.
Th. N.
2. Hägg, Jacob (Jacques),
sjöofficer, marinmålare, f. 21 juli 1839
i Katthammarsvik, östergarns skn,
Gotland, † 15 april 1931 i Stockholm.
Bror till H. 1. — H. blev
sekundlöjtnant vid flottan 1863,
kommendörkapten av andra graden 1889 och av
första graden 1892, kommendör 1895
och konteramiral 1899samt togavsked
ur tjänsten 1Ö04. Han tjänstgjorde
1874—84 vid Sjökarteverket och på
sjömätningsfartygen, var lärare och
kadettofficer vid Sjökrigsskolan 1878
—88, tjänstgjorde i Flottans stab 188S
—90 samt var chef för Sjökrigsskolan
1890—95. Ären 1S96—99 var han
varvschef i Stockholm och 1899—1900
varvschef i Karlskrona samt 1900—
04 befälhavande amiral och
stationsbefälhavare i Karlskrona. Bland lians
sjökommenderingar märkes att han
var fartygschef på kadettfartyg och
pansarskepp 1891—95 samt högste
befälhavare över kusteskadern 1900.
Han lanserade tanken på ett hemligt
farledssystem för flottans fartyg ocli
började 1889 upprätta det
militärleds-nät, som sedermera utvecklats till ett
för flottan oumbärligt farledssystem.
Till seglingsbeskrivningen "Svenska
Lotsen" tecknade H. mästerligt
utförda s. k. förtoningar över kusterna,
sådana de gestalta sig, sedda från
havet. — H. var en framstående
kän-niare av den nautiska arkeologin och
nedlade mycket arbete på
liopbringan-det ocli iståndsättandet av de
fartygsmodeller och andra värdefulla
samlingar, som numera utgöra Statens
sjöhistoriska mus:s örlogsavd. (till 1938
Marinmus.) i Stockholm. Han var 1909
—25 föreståndare för Statens
sjökrigshistoriska samlingar. Särskilt
intresserade han sig för allt, som rörde
flagg- och signalväsendet, och han
utarbetade bl. a. en signalbok för K. sv.
segelsällskapet, vars ordf. han var
1905—08. Genom broschyrer och
tidn.-artiklar verkade ban energiskt för
Jacob Hägg (2).
kunskap om, förståelse för och ett rätt
bruk av rikets flagga. Det var till stor
del tack vare hans insats, som vårt
land efter unionsupplösningen 1905
återgick, vad beträffar såväl form som
färg, till den rena nationalflagga, som
var rikets symbol före unionstiden.
—- Vid sidan av sina omfattande
yrkesintressen hann H. utveckla en
betydande konstnärlig verksamhet.
Redan som kadett började han göra
teckningar och laveringar av seglande
fartyg och båtar från olika epoker, och
sedan han lärt sig etsning, begagnade
han ofta denna teknik. Måleriet
lockade honom emellertid mera. Hans
efterlämnade produktion består av
omkr. 800 målningar i olja och
akvarell, vartill komma mer än dubbelt så
många teckningar, laveringar samt
förlagor till trästick i en rad
sjömilitära handböcker och liknande
arbeten. Urval av hans konst återfinnas
i sonen Erik H:s (H. 5) böcker "Under
segel" (1935), "Under tretungad
flagga" (1941), "örlogsliv" (1943) och
"Bilder från Gotland" (1945).
Kulturhistoriskt värdefulla äro såväl
hans i minsta detalj korrekta
fartygsbilder som hans ytterst noggrant
utförda illustrationer till Arnold
Mun-thes stora verk "Svenska sjöhjältar"
(14 bd, 1899—1923). Han utvecklade
med åren en betydande skicklighet i
att återge havets skiftande utseende
och atmosfärens förtoningar i olika
luftstreck. Det nautiskt arkeologiska
intresset vidgade hans konstnärliga
verksamhetsområde, som kom att
omfatta fartyg och båtar av alla slag,
från olika länder och skilda tider och
för övrigt allt vad till sjömanskapet
liör. -—- H. blev led. av
Örlogsmannasällskapet 1891 och av Krigsvet. akad.
1893 samt erhöll Illis quorum 1927.
— Gift 1869 med Ellen Tellander. —
Litt.: E. Hägg (H. 5), "Amiral J. H."
(1934). Th. N., A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
