Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörner, Nils - Hörnfeldt, Per Olof - Hörstadius, släkt - 1. Hörstadius, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hörnfeldt
624
Hörstadius
Nils Horner.
plex och dess dyner" (1927; även i
Sveriges geol. undersöknings årsbok
1926), fäste han uppmärksamheten på
väsentliga olikheter i landisens
tillbakagång ovan och under den dåv.
havsgränsen och sökte genom studier
av de pä isälvsdeltat utbildade
dynerna rekonstruera de periglaciala
vindförhållandena. Genom sina arbeten
över den vandrande sjön Lop-nor, som
lian kartlade i dess nya läge, och sina
övriga geologiska undersökningar
under sitt deltagande i
Hedinexpeditionen har H. lämnat viktiga bidrag
till belysandet av dynbildningen,
ökenfenomenen och kvartärtidens
klimatutveckling i Centralasien och därvid
funnit bevis för smärre upprepade
klimatfluktuationer i postglacial tid,
medan man tidigare antagit en under
denna tid fortgående uttorkning. De
viktigaste av hans skrifter på detta
område äro "Upptäckten av Nya
Lop-nor" (Ymer 1931; på engelska i S.
Hedin, "Riddles of the Gobi desert",
1933), "Alternating lakes" (tills, med
P. C. Chen, 1935; i "Hyllningsskrift
tillägnad Sven Hedin"), "Geomorphic
processes in continental basins of
Central Asia" (1936) och "Die
heu-tige und ehemalige Vergletscherung
im Richthofengebirge, Zentralasien"
(1938). En populär reseskildring är
"Resa till Lop" (1936). — Gift 1933
med Caroljin Elisabeth Marsh från
Rockford, Illinois, Förenta staterna.
C. C.
Hörnfeldt, Per Olof,
hemmansägare, riksdagsman, f. 4 febr. 1830 i
Hörnäs i Själevads skn,
Ångermanland, † 14 dec. 1890 därstädes.
Föräldrar: hemmansägaren och
riksdagsmannen Johan H. och Brita
Olofsdotter.— H. efterträdde 1862 sin fader
som led. av bondeståndet vid de två
sista ståndsriksdagarna och invaldes
efter representationsreformen i Andra
K., som han tillhörde under perioder-
na 1867—79, 1882—84 och från
majriksdagen 1887 t. o. m. riksdagen 1890.
H. var radikal och ivrig anhängare
av frihandel. Efter
representationsreformen räknades han först till det
s. k. ministeriella partiet, slöt sig
sedan till den nyliberala gruppen och
gick under riksdagen 1869 över till
lantmannapartiet. Han gjorde sig
tidigt bemärkt i riksdagen bl. a.
genom sin slagfärdighet i debatterna.
Redan 1867 blev han led. av
statsutskottet, ocli under riksdagarna 1876
-—79 tillhörde han lantmannapartiets
niomannaråd. Vid partisprängningen
1888 blev H. en av ledarna för det
fri-handelsvänliga s. k. gamla
lantmannapartiet. S. å uteslöts han av
motståndarna från sin plats i statsutskottet
och placerades i stället i
bankoutskottet, där han var v. ordf. 1888—
90. H. tillhörde även flera
kommittéer och var 1880—81 statsrevisor. —
Inom hembygden intog H. en
framskjuten plats och innehade en mängd
förtroendeuppdrag. Han var
nämndeman och häradsdomare,
kommunalordf. och landstingsman (1863—90)
samt medl. av kommittéer ang. de sv.
lapparna (1882—83) och ang.
stambana genom övre Norrland (1886).
-— Gift 1856 med sin kusin Maria
Hörnfeldt. W. L.
Hörstadius, släkt, härstammande
från bonden i Hörsta by i Kumla skn
i Närke Erik Ersson (f. 1711), vars
son Jonas Ersson (f. 1744, † 1804),
slutligen mantalskommissarie, efter
födelsebyn antog släktnamnet H.
Söner till denne voro skolprästen i
Har-demo i Närke, sedan godsägaren med
överdir:s titel Johan Erik H. (f. 1782,
† 1859) och bruksägaren Gustaf Adolf
H. (f. 1787, † 1856), stamfar för den
nu levande släktgrenen. Den
sistnämndes sonson, hovrättsrådet i Svea
hovrätt Gustaf Wilhelm H. (f. 1856,
† 1934), blev far till hovrättsrådet
i Svea hovrätt Ejnar Gustaf H. (f.
Per Olof Hörnfeldt.
Nils Hörstadius.
1893), industrimannen Nils H. (H. 1)
och zoologen Sven H. (H. 2).
1. Hörstadius, Nils Vilhelm,
industriman, f. 25 nov. 1894 i
Stockholm. Föräldrar: hovrättsrådet
Gustaf Wilhelm H. och Svea Zuleima
Hård af Segerstad. — H. avlade
stu-dentex. i Stockholm 1912 och
utexaminerades från Tekn. högskolans
väg-och vattenbyggnadsavd. 1918. Han
blev fänrik i fortifikationens reserv
1916 och löjtnant där 1922 samt
kapten i Väg- och vattenbyggnadskåren
1930. Åren 1918—20 var han
ingenjör vid ab. Vattenbyggnadsbyrån i
Stockholm och samtidigt 1919—20
assistent i byggnadsstatik vid Tekn.
högskolan och deltog 1920—21 vid
byggandet av Stora Kopparbergs
Bergslags stora kraftverksbygge i
Forshuvudforsen. Efter studier i
Förenta staterna 1921—22 har H. ägnat
textilindustrin sina krafter. Han var
1923—25 sekr. hos Sveriges
textil-industriförb. och är sedan 1925 verkst.
dir. i ab. Sv. konstsilke, Borås, som
under hans ledning genomgått en
betydande utveckling. Företaget, som
grundades 1918, sysselsatte 1925 250
arbetare och hade ett
tillverkningsvärde av 1,5 mill. kr., medan
motsvarande siffror för 1945 voro 750, resp.
18. H. är styr.-led. i Borås wäfveri ab.
sedan 1930, i ab. Sveriges förenade
trikåfabriker sedan 1939 och i ab. Sv.
handelsbanken (centralstyr.) sedan
1945. Sedan 1942 är H. led. i
Textilrådet och ordf. i dess allmänna grupp.
Han bidrog verksamt till stiftandet
av Sv. textilforskningsinst. 1943 och
tillhör dess styr. liksom även styr. för
Stiftelsen Sv. textilforskning. — H.
blev 1931 led. av stadsfullmäktige i
Borås och är sedan 1944 dess v. ordf.
samt är därjämte bl. a. ordf. i stadens
byggnadsnämnd sedan 1939. År 1937
tillhörde han Första K., väld på en
högerlista. Sedan 1944 är han krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
