Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iwar, Karl - Ivar Axelsson, riksråd, se Tott - Ivar Blå, storman, se Joar Blå - Ivar Gren, riksråd, se Gren - Ivarson, se även Ifvarsson, Ivarsson - Ivarson, Ivan - Iwarson, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar Axelsson
Karl Iwar.
gonderna, ett primitivt dravidiskt
folkslag. Han slog sig ned i en av
deras byar mitt i djungeln. Med seg och
målmedveten energi och betydande
organisations- och ledarförmåga
skapade I. steg för steg den ståtliga
missionsstationen Nimpani med
missionärsbostäder, kyrka, skola,
sjukhus och barnhem samt en
trädgård, på vilken I. ss. stor blomstervän
och -odlare nedlade särskilt intresse.
De primitiva gonder, som kommo
under 1:8 inflytande, lyftes till ett högre
plan i såväl religiöst som allmänt
kulturellt avseende. Under de svåra
hungersnödåren i slutet av 1890-talet
ledde lian på brittiska regeringens
uppdrag nödhjälpsarbetet inom ett stort
distrikt. I sin hustru hade I. en god
och oförtruten medhjälpare, som
särskilt ägnade sig åt den välbehövliga
sjukvården och åt kvinnornas och
barnens fostran och som under I:s
ofta månadslånga predikoresor
ensam fick förestå stationen med dess
mångahanda bestyr. — Gift 18S6 med
Zelma Johanna Christina Pahlman.
— Litt.: biografi av. N. Dahlberg i
"Evang. fosterlandsstiftelsen genom
75 år" (2, 1931). G. C.
Ivar Axelsson, riksråd, se Tott.
Ivar Blå, storman, se Joar Blå.
Ivar Gren, riksråd, se Gren.
Ivarson, se även Ifvarsson,
Ivarsson.
Ivarson, Ivan, målare, f. 20 juli
1900 i Göteborg, † för egen hand 20
juni 1939 i Courbevoie utanför Paris.
Föräldrar: packmästaren Ivar
Johansson och Hulda Jonsson. — I.
studerade på Valand under Tor
Bjur-ström 1922—26 och uppehöll sig i
Italien och i Cagnes i Frankrike 1927
—28. Efter hemkomsten slog han sig
ned i Helsingör 1928—29 och bodde
somrarna 1929—31 på Stenungsön
i Bohuslän. Dessa år voro
avgörande skeden i I:s utveckling. År 1936
24
for han åter till Frankrike, där han
stannade till sin död. — I:s tidigaste
dukar bära spår av intryck från
Arosenius och Sager-Nelson
("Pensé-bukett" 1922, "Självporträtt" 1923),
och den tunga koloriten låter
knappast ana en blivande färglyriker.
Några små landskap från Rom ha
en ljusare, pärlgrå ton, och under
vistelsen i Frankrike stegras färgens
lyskraft språngvis ("Tvätt, Cagnes"
1927; "Tornet, Cagnes" s. å.). I:s
produktion under åren 1930—36
präglas helt av en nästan extatisk
färgdyrkan, som spränger alla band och
skjuter åt sidan alla hänsyn till
formen. I "Badande flicka", "Från
trädgårdsföreningens växthus",
"Fruktskörden", "Gladiolus" och
"Älvlandskap" skapade han under denna
period några av sina fullödigaste
kompositioner. De sista åren i Frankrike
medförde ett nytt fördjupande i
naturen; I. återgick till jordfärgerna och
rönte starkt inflytande från
impres-sionisterna. I. målade framför allt
blommor, landskap, figurer i landskap,
stilleben och enstaka porträtt. En
motivkrets, som under två korta, klart
avgränsade perioder fängslade honom,
var den religiösa, där lian torde ha
rönt inflytande från Karl Isakson.
Kristusgestalten förekommer på
tidiga målningar som en mild Gud för
att slutligen i "Korsfästelsen" (1935)
och "Nattvarden" (s. å.) ta en form,
som påminner om Noldes
expressionism. I., som huvudsakligen målade
i olja, hade en tydlig förkärlek för
rött, ultramarin och gult i de mest
uppdrivna tonerna. Hans teckningar,
stundom groteskt formulerade, lia
karaktär av förstudier till
målningarna. —- I. debuterade i
Köpenhamn 1928 och utställde sedan i
Göteborg 1931, 1936 och 1939 samt i
Stockholm 1933 och 1936.
Minnesutställningar lia hållits i Göteborg 1940
samt i Stockholm 1940 och 1946 (stor
Iwarsori
Jonas Iwarson.
retrospektiv utställning i
Konst-akad.). Han är repr. i Nat. mus. samt
Göteborgs, Malmö och Gävle mus. —
Gift 1928 med skulptrisen Märta
Taube. — Litt.: artiklar av G.
Johansson i "Kritik" (1941) och K.
Hjern i Paletten 1940 och 1943. Th.N.
Iwarson, Jonas, missionär, f. 28
aug. 1867 i Näskotts skn, Jämtland.
Föräldrar: hemmansägaren Iwar Ni
Is-son och Marta Jonsson. —- I. avlade
mogenhetsex. vid Fjellstedtska skolan
i Uppsala 1894, utexaminerades från
Johannelunds missionsinst. 1896 och
prästvigdes i Linköping s. å. Efter
språkstudier i Italien 1896 började
lian i mars 1897 en nära fyrtioårig
gärning som Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionär i Eritrea,
Östafrika. Åren 1934—36 var han
stiftelsens reseombud för yttre mission
och 1937—38 predikant vid
Kristine-bergs kapell i Stockholm. Han bor i
Uppsala och tjänstgör tidvis som
resetalare för den yttre missionen. -—
I. liar varit stationerad i Asmara med
kortare perioder i Zazega och Bellesa.
De första åren förestodo han och hans
hustru ett gossbarnhem i Asmara. Då
den sv. missionen av den italienske
guvernören anförtroddes medel för att
igångsätta nödhjälpsarbeten, lades
ledningen av dessa i I:s händer. Vägar
byggdes, och en kyrka uppfördes i
Geleb (1899). I. var 1913—33 ordf. i
missionskonferensen i Eritrea. Han
grundade under första världskriget,
då nva missionärer hindrades utresa,
ett seminarium för utbildande av
infödda medarbetare och drog upp
riktlinjerna för en inhemsk
självständig kyrkoorganisation. År 1926 blev
I. denna kyrkas förste president. Han
har utgivit flera arbeten om
missionsverksamheten och Östafrika. — Gift
1) 1897 med Anna Mathilda
Sahlström, † 1902; 2) 1905 med Marta
Louise Lindfors. G. C.
Ivan Ivarson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
