Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Janson, Gustaf - Janson, Knut, landskapsmålare, etsare, se s. 47 - Janson, Sixtus - Janson, Sverker - Janson, Ture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Janson
40
Janson
Gustaf Janson.
studier i Stockholm var J. en kort tid
elev vid en teaterskola, varefter han
tänkte bli målare och tecknare och
tog lektioner för bl. a. Ferdinand
Stoopendahl. Han övergick dock snart
till journalistiken och medarbetade i
bl. a. Tiden, Aftonbladet och
Stock-holms-Tidn., i sistn. tidn. även som
följetongsförf. Samtidigt gav han ut
sina första böcker, några på sin tid
mindre uppmärksammade
konstnärsskildringar. Från 1900 ägnade sig J.
helt åt skönlitterärt författarskap.
Han slog sistn. år igenom med
romanen "Paradiset", en modern
robin-sonad, som 1906 fick en fortsättning i
"De första människorna" (1906). Den
samhällskritiska inställningen, enligt
vilken samhället bär skulden till
olyckor och brott, medan den mänskliga
naturen innerst är god, genomgår den
viktigare delen av J:s senare
författarskap, i vilket han även vänder sig
mot, att den dåtida litteraturen så
mycket sysslade med mänskligt
förfall. Det moderna krigets ohyggliga
karaktär framdrages i "Abrahams
offer" (1901), vars handling är för-
Sixtus Janson.
lagd till boerkriget, och "Lögnerna"
(1912) om det italiensk-turkiska
kriget. I "Det gamla huset" (1904—05)
har han givit en stockholmsskildring
från 1860- och 70-talen, medan hans
beundran för skärgårdsbornas
viljestarka och hårda livsföring kommit
till uttryck i "Ön" (1908), "Hårda
tag" (1911) och "öns herre" (1913).
Tidens sociala struktur och problem
har han åskådliggjort med inlevelse
ooh medkänsla i bl. a.
uppfostrings-berättelsen "Förlorade söner" (1907),
gruvarbetarskildringen "I mörkret"
(1909), "Hemlösa. Fem berättelser
om brännvin" (1910) och
"Katastrofen" (1914, postumt), medan sv.
1500-tal resp. hunnerhövdingen Attila
lockat hans fantasi i de populära "Nils
Dobblare" (1903) och "Faran" (1909).
— J:s goda humör som berättare och
hans förmåga att åt handlingen ge en
naturlig spänning förskaffade honom
en stor läsekrets. Mest läst är den av
revolutioner och våldsamma
affärsmetoder mättade äventyrsromanen
"Affären Costa Negra" (1910, senare
bearbetad för radio av H. Grevenius).
— Av J. föreligga samlingsverken
"Romaner och noveller" (1—5, 1912),
"Efterlämnade skrifter" (1-^, 1915)
och minnesuppl. "Skrifter" (1—11,
1925—28). — Gift 1900 med
författarinnan Emmy Amanda Gustaf-Janson,
f. Hagberg. En son till J. är förf. Gösta
Gustaf-Janson, bd 3 s. 145. — Litt.:
H. af Petersens, "G. J." (1916); R.
G:son Berg, "G. J." (i
"Litteraturbilder", 2, 1919). R. A.
Janson, Knut, landskapsmålare,
etsare, se s. 47.
Janson, Johan Sixtus, fabrikör,
idrottsledare, f. 31 okt. 1883 i
Uppsala. Föräldrar: gårdsbrukaren Jan
Erik J. och Johanna Maria Holmgren.
—- Efter genomgången folkskola i
Uppsala samt studier vid Tekn. skolan i
Stockholm 1897—1902 startade J.
1906 Upsala kontorsbokfabrik, som
han fortfarande innehar. — J. gjorde
sig tidigt känd som en skicklig
friidrottsman, kanotist, skidlöpare och
skridskoseglare. Sin främsta insats
för den sv. idrotten har han emellertid
gjort som ledare och organisatör.
Han var initiativtagare till Upplands
idrottsförb. och dess ordf. 1912—17,
invaldes i Riksidrottsförb:s överstyr.
1919 (v. ordf. i förvaltningsutskottet
1930), blev ordf. i Skidförb. 1922 och
ingick i Olympiska kommittén 1924.
Under hans ledning nådde sv.
skid-idrott de stora framgångarna vid
Olympiska spelen i S:t Moritz, Lake
Placid och Garmisch-Partenkirchen.
Han har även gjort sig känd som
seglare och tagit livlig del i
ungdomsarbetet inom seglarvärlden. -— Gift
1918 med Elwira Freding. L. H.
Ture Janson,
Janson, Sverker, arkeolog,
museiman, f. 2 dec. 1908 i Göteborg.
Föräldrar: kontraktsprosten Robert J.
och Anna Maria Svensson. — Efter
studentex. i Göteborg 1930 blev J. fil.
kand. 1935 och fil. lic. 1939 vid
Uppsala univ. Åren 1930—38 deltog J. i
olika arkeologiska arbeten för
Göteborgs mus., 1939 blev han amanuens
vid Stat. hist. mus. och 1945 e. o.
antikvarie vid Riksantikvarieämbetets
fornminnesavd. — J. har företagit
omfattande undersökningar, särskilt i
Bohuslän och Lappland, och
publicerat arkeologiska arbeten främst om
nordisk stenålder. Han har tagit
verksam del i musealt organisationsarbete
och bl. a. medverkat vid bildandet av
fören. Sveriges yngre museimän. ■—
Gift 1937 med Margit Elisabet
Re-nius. M. R—g.
Janson, Ture Johan Ludvig,
författare, journalist, f. 5 febr. 1886 i
Åbo, Finland. Föräldrar: litografen
Frans J. och Bertha Schylander. —
Efter studentex. i Helsingfors 1905
in-skrevs J. vid Helsingfors univ. men
övergav snart studierna för att slå sig
fram som journalist. Han gick in i
socialdemokratiska partiet och
medarbetade i den finlandssv. arbetarpressen,
bl. a. 1906—08 i Arbetaren och
Socialdemokraten. Jämsides med sitt
författarskap bedrev han sedan
journalistik som reporter och uppskattad
kåsör i den sv. pressen, företrädesvis
i Hufvudstadsbladet. Sedan 1929 har
J. varit verksam i Stockholm som
litteraturkritiker och kåsör (bl. a. under
sign. Blåman) i Stockholms Dagblad
och Stoekholms-Tidn. till 1931 och i
Aftonbladet till 1946. — Sin
ungdomsutveckling har J. skildrat i
debutberättelsen "Inga medmänniskor" (1911),
som speglar hans misströstan om de
radikala strävandenas framgång, hans
varma kärlek till Sverige och hans
pessimism rörande finlandssvenskar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
