Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Ivar - Johansson, Ivar - Johansson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson
84
Johansson
Ivar V. Johansson.
vikt). På sin meritlista har han även
ett flertal segrar i landskamper. J. fick
1932 Sv. Dagbladets guldmedalj. —
Gift 1927 med Ingrid Alfrida
Konradsson. L. H.
Johansson, Karl Ivar,
husdjursgenetiker, f. 7 nov. 1891 i Vret,
Hjortsberga skn, Ivronob. län. Föräldrar:
lantbrukaren August J. och Eva
Johansson. — J. utexaminerades från
Alnarps lantbruksinst. 1918,
genomgick husdjurskonsulentkurs där 1922
—23, studerade vid Wisconsins univ.,
Förenta staterna, 1924—26 och 1930
samt blev där sistn. år Doctor of
Philo-sophy. Han var tf. lärare vid Hvilans
lantmannaskola i Skåne 1918—19 och
lärare där 1919—23 samt bedrev
studier vid Veterinärhögskolan 1923
—24. Åren 1926—32 var lian tf. prof.
i husdjurslära vid Ultuna
lantbruksinst., och efter att ha varit assistant
prof. i husdjursgenetik vid
Wisconsins univ. 1932—33 utnämndes han
sistn. år till prof. i husdjurens
avels-och raslära vid Lantbrukshögskolan.
Han har företagit studieresor även
till flera europeiska länder. — J. har
inom olika områden av husdjursläran
publicerat arbeten, behandlande
ärftlighet och fortplantning hos
husdjuren. Av hans vetenskapliga
produktion märkas "The sex ratio and
mul-tiple births in cattle" (1932, drsavh.),
"Causes of variation in milk and
butterfat yield of dairy cattle" (1941,
tills, med A. Hansson),
"Untersuch-ungen über die Methodik der
Milch-leistungskontrolle" (i Zeitschrift für
Tierzüchtung und Züchtungsbiologie,
51: 3, 1942) och "The sex ratio
and multiple births in sheep" (1943,
tills, med A. Hansson). För den
praktiske jordbrukaren och för un-
dervisningen har lian utgivit flera
handböcker och läroböcker, ss.
"Hus-djursaveln" (1934, i 5:e uppl. av N.
Hansson, L. Nanneson och J.,
"Husdjurslära för de lägre
lantbruksläroverken"; 8:e uppl. 1945),
"Mineralämnen och vitaminer i husdjurens
utfodring" (1936, tills, med O.
Svanberg), "Ärftlighet och husdjursavel"
(1937; 2:a uppl. 1942; även på
danska), "Ekonomisk mjölkproduktion"
(1938), "Svenskt lantbrukslexikon"
(1—2, 1942, tills, med G. Dahlberg)
och "Svinaveln" (1943). — J. blev led.
av styr. för Statens rasbiologiska inst.
1934 och för Inst. för
husdjursförädling s. å., led. av Jordbrukets
upplysningsnämnd 1943 och av Jordbrukets
forskningsråd 1945 samt ordf. i
Sveriges agronomförb. 1943. År 1937
invaldes han i Lantbruksakad. — Gift
1) 1936 med Ingrid Bolin, † 1937; 2)
1944 med Ester Eggertz. S. L.
Johansson, Johan, publicist, f.
25 aug. 1792 vid Norns bruk,
Söderbärke skn, Kopparb. län, † 10 febr.
1860 i Stockholm. Föräldrar:
bruksförvaltaren Hans J. och Märta
Johanna Edman. — J. blev student i
Uppsala 1803 och efter studier där, bl. a.
i historia och filosofi för B. Höijer,
fil. kand. 1817 och fil. mag. 1818. Efter
att 1817—20 bl. a. lia varit e. o.
kanslist i Handels- och finansexpeditionen
blev J. 1820 medarb. i Cederborghs
Anmärkaren, vilken s. å. omvandlades
till Argus. J. var 1820—21 tills, med
Cederborgh samt 1821—36 ensam red.
för sistn. tidn. Denna blev under J:s
ledning 1820-talets främsta politiska
tidn. Den understödde till en början
Anckarsvärd och samarbetade med
riddarhusoppositionen fram till 1823.
Därefter orienterade sig tidn. åt
borgarståndet. J. torde genom sin
journalistik i hög grad ha bidragit till att
samla oppositionen och ge den
bestämda mål. I Argus framfördes för första
gången det liberala programmet i hela
K. Ivar Johansson.
Johan Johansson. Träsnitt av G. Wahlbom
1860.
dess vidd. J. angrep djärvt regeringens
maktmissbruk och administrativa
olater samt propagerade för
ministerstyrelse. Argus blev också upprepade
gånger indragen, varvid J. som den
förste satte i system att kringgå
indragningsmakten genom att på
förhand ha nya tillståndsbevis till hands.
Pä grund av hans tunga,
filosoferande framställningssätt — han skrev
snarare avhandlingar än
tidningsartiklar, och ofta kunde noterna
upptaga större utrymme än texten
— gick tidn. starkt tillbaka,
framför allt efter Aftonbladets
framträdande, och upphörde 1836. J. fortfor
emellertid att spela en betydande roll
som medarb. i en rad tidn., bl. a. i den
konservativa Svenska Minerva och
efter Hiertas avgång 1851 i
Aftonbladet, där han blev orsak till
palatsrevolutionen 1855. — Bland J:s
insatser efter Argustiden kunna nämnas
hans kamp mot den s. k. koalitionen
mot Karl Johan omkr. 1840, som han
bl. a. angrep i det bekanta
epigrammet: "Med koalition, livad är
intention? Svar: abdikation!", samt den
propaganda för industriellt tullskydd,
som han i egenskap av Sv.
fabrik-fören:s sekr. framförde i ett flertal
broschyrer. J. pläderade för en
borger-ligt-realistisk diktning; i Bellman och
Cederborgh såg han efterföljansvärda
ideal. Genom sitt ställningstagande
bidrog han att förbereda marken för
den realistiska romanens genombrott.
— J. var en kunnig och skarpsinnig
man. Hans enorma självförtroende
och jättelika yttre, som förskaffade
honom öknamnet "Hvalfisken", samt
hans övriga originaliteter ha givit
upphov till talrika anekdoter. I
Atterboms "Lycksalighetens ö", andra
delen, är J. elakt karikerad som
general-statsopinanten Mopsus. Hans
intriglystnad och benägenhet att tjäna pri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
