Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kavli, Karin Carlson- - Kayser, se Kaijser - Keder, ätt - Keder, Niklas - Keijer, Augustinus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kayser
2 OS
Keijer
Karin Kavli.
teaterns elevskola och var
premiärelev där 1928—29. Åren 1929—30
bedrev hon teaterstudier i Berlin och
Wien. K. lämnade 1931 Dramatiska
teatern och var knuten till Gösta
Ekmans ensemble på Vasateatern 1932
—34 och 1936 samt har därefter
spelat vid olika scener, bl. a. Dramatiska
teatern, Oscarsteatern och Nya
teatern. Senast spelåret 1945—46 var
hon åter engagerad vid Dramatiska
teatern. Sedan 1943 leder hon årligen
turnéer i folkparkerna. Inom
radioteatern är hon en uppburen och ofta
använd kraft. Hon erhöll 1930 de
Wahl-stipendiet och 1942 Gösta
Ekman-stipendiet. — Sitt genombrott
gjorde K. 1929 som Kassandra i
Aischylos’ "Agamemnon" i
Stockholms konserthus; hennes
temperamentsfulla inlevelse, klangfulla
altröst och stilrena plastik gjorde denna
debut till en av de betydande
händelserna i sv. skådespelarkonst under
1920-talet. Denna linje har K. sedan
odlat i en serie klassikertolkningar
och historiska porträtt, t. ex.
Egenkärleken i Bidermanns "Cenodoxus"
på Konserthusteaterii (1935) och
Kly-taimnestra i Sartres "Flugorna" på
Dramaten (1945) samt titelrollerna
i Strindbergsdramerna "Kristina"
(.1941) och "Fröken Julie" (1942) på
Nya teatern. Hos Gösta Ekman fick
K. tillfälle att utvidga sitt register
och mjuka upp sin spelstil i moderna
roller som Jane Viding i R.
Josephsons "Kanske en diktare" (1932) och
Geneviève i Lotliar-Adlers "Cassini
de Paris" (1937). Så småningom har
K. också hemburit betydande segrar
i moderna komediuppgifter, t. ex. i
dramatenroller som Sylvia i C.
Boo-thes "Kvinnorna" (1938) och Ina
Kreutz i E. Thoréns "Sånggudinnan"
(1945). I grunden är hon emellertid
främst karaktärsskådespelerska.
Typisk för hennes mognade konst är ar-
betarhustrun Mae i C. Odets
"Urladdning" (1943), en psykologiskt
djuplodande, i uttrycken harmonisk
människotolkning. I
folkparksturnéerna har hon spelat bl. a. i Dumas
d. y:s "Kameliadamen", Shaws
"Pygmalion", L. Hellmans "De små
rävarna" och Sardou-Moreaus "Madame
Sans-Gëne". Hon har dessutom
gästspelat bl. a. i Göteborg, Hälsingborg
samt vid Det Kongelige Teater i
Köpenhamn 1940 och Den nasjonale
sce-ne i Bergen 1945. — Gift 1935 med
direktören Knut Kavli. S. T.
Kayser, se Kaijser.
Keder, ätt, vars äldste kände
stamfar Mikael K. († 1630) inflyttade till
Sverige från Basel ocli blev borgare
och handelsman i Stockholm. Hans
son, kommissarien för borgarståndet
i Rikets ständers bank Niklas K. (f.
1629, † 1679), blev far till
numisma-tikern Niklas K. (se nedan), som 1711
adlades med bibehållet namn och själv
slöt sin ätt.
Keder, Nikias, numismatiker,
f. 20 mars 1659 i Stockholm, † 17
april 1735 därstädes. Föräldrar:
handelsmannen och bankokommissarien
Niklas K. och Lukretia Peters. ■—- K.
inskrevs som student i Uppsala 1676.
Han studerade språk och fornkunskap
och företog därefter vidsträckta
utländska studieresor. Efter
hemkomsten kallades han att biträda vid
ordnandet av Karl XI :s samlingar av
mynt. Från 1697 till sin död var han
assessor vid Antikvitetsarkivet. -—
K:s vetenskapliga författarskap är
av betydande värde. Han fick sålunda
tillfälle att i samband med 1704
gjorda fynd första gången publicera
och kommentera de äldsta danska och
svenska mynten från Sven Tveskägg,
Olof Skötkonung och Anund Jakob
("Nummi aliquot diversi ex argento
praestantissimi..1706). Han var
även den förste, som lyckades
bestämma och ungefär rätt datera de danska
runmynten från 1000-talet. Av värde
äro även hans studier över iriska
ocli anglosachsiska mvnt. I en tid av
Nikias Keder. Medalj av J. C. Hedlinger
1723 (Myntkabinettet).
Augustinus Keijer.
spekulativ och delvis fantastisk
forn-forskning står K. med fast förankring
i ett genom inskrifter klart daterat
material som en vägvisare mot
framtidens historiska och arkeologiska
metodik. Även K. kunde dock ta miste,
såsom när han som en "odinspenning"
karakteriserade ett i Sigtuna funnet
keltiskt mynt ("Nummus aureus .. .
Othinum", 1722). Här beträdde han
dock ett då inte ens i de keltiska
myntens ursprungsländer (t. ex.
Frankrike) studerat fält av den antika
numismatiker En förteckning över lians
arbeten finnes i "Biografiskt lexikon"
(2:a uppl., 7, 1876), och i K. bibi.
finnes en samling "Kederiana"
bestående av manuskript m. m. Han ägde
själv en stor myntsamling. -—■ K.
framträdde också som skald och skrev
bl. a. två mycket populära
bröllopsdikter. Han visade stort intresse för
Lasse Lucidors dikter och bidrog vid
hopsamlandet av dem. K:s
självbiografi är tryckt i "Acta Litteraria
Sve-ciæ" (1737). Flera skådepenningar
slogos över K., och han adlades 1711.
— Ogift. W. L., N. L. R.
Keijer, Augustinus Jolian,
frikyrkoman, f. 2 nov. 1900 i
Mönsterås, Kalmar län. Föräldrar:
lantbrukaren Johan August Carlsson och
Katarina Elisabeth Bengtsson. ■—- Efter
studentex. i Kalmar 1919 blev K. fil.
kand. 1923 ocli fil. mag. 1924 i
Uppsala. Han var sekr. i Sv.
missionsförbis ungdom 1923—38 och lärare vid
dess teologiska skola 193S—43. Ar
1947 blev K. chef för Sv.
missionsförbis bokförlag. Som sekr. i Fria
kristliga studentrörelsen 1929—32
och i Frikyrkliga ungdomsrådet 1935
—41 samt ordf. i Fria kristliga
gymnasiströrelsens kommitté 1930—33
m. m. har han spelat en framträdande
roll inom det kristna
ungdomsarbetet, vilket under hans ledning
konsoliderats. Han var sekr. i samarbetskom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
