Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Kjellberg, Fritjof - Kjellberg, släkt - 1. Kjellberg-Juel, Astrid - 2. Kjellberg, Gerda - Kjellegård, Sven - 1. Kjellén, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellberg
254
Kjellberg
vid Lundholnis musikinst. i
Stockholm. När Sv. pianolärareförb.
bildades 1937, blev K. dess sekr., och sedan
1943 är han förbis ordf. Han är ordf. i
Sveriges musikpedagogers riksförb.
sedan 1942. — Ogift. E. L—y.
Kjellberg, släkt, vars äldste kände
stamfar var Daniel Springfeldt, som
inkom till Sverige frän Finland; han
medföljde Karl XII till Norge, blev
efter kriget tullnär i Kristinehamn
och dog 1743 i Finland. Hans änka
gifte 1745 om sig med glasmästaren
i Kristinehamn Erie K. (f. 1705, †
1773). Dennes släktnamn upptogs av
Daniel Springfeldits yngste son,
glasmästaren i Kristinehamn Johan K.
(f. 1737, † 1791), farfar till
provinsialläkaren, med. dr Carl Fredric K.
(f. 1802, † 1872). En yngre son till
denne, disponenten vid
Kristinehamns mekaniska verkstad Oscar
Emil K. (f. 1844, † 1923), blev far
till målarinnan Astrid K.-Juel (K.
1) och läkaren Gerda K. (K. 2).
1. Kjellberg-Juel, Astrid
Mathilda, målarinna, f. 15 juli 1877 i
Oskarshamn. Föräldrar: ingenjören
Oscar Emil Kjellberg och Hulda
Matilda Kjellberg. — K. var elev vid
Konstakad. 1896—1900, varefter hon
företog studieresor till Tyskland,
Italien, Holland, Belgien och Frankrike
1899—1901. Hon ledde målarskolor i
Berlin 1915—17 och Stockholm 1917—
20 samt tog 1931 initiativet till
bildandet av fören. Sv. konst
förvaror.—Ursprungligen ägnade sig K.
företrädesvis åt det genremässiga figurmåleriet
i realistisk stil. Men huvuddelen av
hennes produktion består av porträtt,
varav många barnframställningar.
Hennes bästa alster präglas av en
realistisk vardagston i förening med
en klar och kvickögd karakteristik,
t. ex. bilden av Hjalmar Söderberg i
K. O. Bonniers samling,
dubbelporträttet av konstnärinnans döttrar,
porträtten av sångerskan Dagmar Möller,
Gerda Kjellberg,
Gunnar Wennerberg och Anna
Lindhagen samt självporträtt. K. har även
uppträtt som förf. med romanen
"Doktor Edit Ahnfelt" (1926). —Gift 1902
med den danske förf. Erik Juel. —
Deras dotter Lisbet Juel (f. 1903)
har medarbetat som tecknare i sv.,
danska och tyska tidn. samt framträtt
på utställningar i Stockholm och
Köpenhamn. Th. N.
2. Kjellberg, Gerda Elisabet,
läkare, f. 18 febr. 1881 i Kristinehamn.
Syster till K. 1. — K. avlade
mogenhetsex. 1900 och blev med. kand. 1904
samt med. lic. 1911, allt i Stockholm.
Efter förordnanden bl. a. vid S:t
Görans sjukhus 1911—13 och vid Norra
hud- och könspolikliniken för
kvinnor i Stockholm 1914—17 var hon
läkare vid S:t Görans hud- och
könspoliklinik för kvinnor 1919—46 ocli
vid Stockholms stads barnhem
Tempelbacken 1928—38 samt är sedan
1933 läkare vid Stockholms städs
sexualhygieniska poliklinik. Hon var
1930—32 led. av Stockholms stads
nykterhetsnänind, är sedan 1933 led.
av direktionen för Allmänna
barnbördshuset och var 1934—35 led. av
abortlagskommittén. — K., som
verkat för förbättrad
sexualundervisning och för socialmedicinska
reformer, liar skrivit ett fyrtiotal artiklar
inom venereologi och sexualhygien,
däribland den prisbelönade
tävlingsskriften "Varifrån kommer jag,
mamma?" (1931). — Gift 1) 1906—19
med advokaten Carl Bernhard
Romanus-, 2) 1922—35 med advokaten
Karl Hugo Lindberg, s. 612. P. H. T.
Kjellegård, Sven Anders,
fång-vårdisman, f. 4 nov. 1904 i öckerö skn,
Göteb. län. Föräldrar: fiskaren
Anders Hilder Andersson och Signe
Hildur Andrea Kristensson. •—■ Efter
studentex. i Göteborg 1924 ocli
jur.-kand.-ex. i Uppsala 1929 samt tings^
och fångvårdstjänstgöring var K.
föreståndare för kronohäktet i Ystad
1937—40 och assistent av andra klass
vid Centralfängelset i Malmö 1940—
44. Som chef för Centralfängelset på
Långholmen i Stockholm sedan 1944
fortsätter K. sin företrädare Axis
arbete på att åstadkomma humanare
fångvård, bl. a. genom att bereda
ökade tillfällen till yrkesutbildning
och fritidssysselsättning, t. ex.
idrottsutövning, under fängelsetiden. K. har
även velat ersätta de kortvariga
frihetsstraffen med andra former av
kriminalvård. Han har sökt underlätta
de frigivnas sociala anpassning genom
att verka för vidgade
anställningsmöjligheter och genom att påverka
allmänhetens inställning till de
frigivna i positiv riktning, bl. a. i
tidn.-och tidskr.-uppsatser ocih i dramat
"Vanfrejd" (uppfört i radio 1945).
— Gift 1932 med Karin Ingegerd
Elisabet Fredrika von Ekensteen.
G. W.
1. Kjellén, Johan Rudo lf,
stats-vetenskapsman, f. 13 juni 1S64 i
Torsiö skn, Skarab. län, † 14 nov.
1922 i Uppsala, Föräldrar:
kyrkoherden Anders K. ocli Hulda Sofia
Hultberg. — K. avlade mogenhetsex.
i Skara 18S0 och kom s. å. till Uppsala
univ., där lian blev fil. kand. 1883,
fil. lic. 1888 och fil. dr 1890. Han
var 1890—93 docent vid univ. och
blev 1891 e. o. lärare samt 1894
docent i statskunskap vid Göteborgs
högskola, där han 1892—1903 även
bestred undervisningen i geografi.
Han blev 1901 prof. i statskunskap
vid Göteborgs högskola och kallades
1916 till innehavare av den
skytteanska professuren i Uppsala. Denna
tjänst innehade han till sin död. -—
K:s lärare i statskunskap var Oscar
Alin; hans författarskap präglas
också intill sekelskiftet av den alinska
skolans synpunkter. Sina första
vetenskapliga studier ägnade K. åt sv.
rättshistoria. Efter drsavh. "Studier
rörande ministeransvarigheten"
behandlade han i några uppsatser 1809
års författningsverk och skrev
översikten "Riksrättsinstitutets
utbildning i Sveriges historia" (1895). I
"Unionen sådan den skapades och
sådan den blifvit" (1—3, 1S93—94)
uppfattade han förhållandet mellan
Sverige och Norge i nära
överensstämmelse med Alin. Betr. unionens
framtid var han pessimistisk: "Då
jag här skildrat unionens öden, så
har jag arbetat under den känslan
att jag skrivit en nekrolog." K:s
syn på statsvetenskapen förändrades
omkr. sekelskiftet under inflytande
av samtida tysk statsvetenskap ocli
av Fr. Ratzels politiska geograii.
Dessa impulser jämte studiet av den
moderna statsmaktens allt kraftigare
expansion på samhällslivets alla
områden förde honom fram till en ny
och allsidigare uppfattning av
statens — och därmed statskunskapens
— väsen. Det gällde att studera den
moderna staten ur alla dess aspekter:
dess geografiska område, befolkning,
ekonomiska och sociala förhållanden,
förvaltning och politik. Genom detta
program, som han sökte förverkliga i
sina följande arbeten, blev K. en av
grundiläggarna av den geopolitiska
vetenskapen (termen präglad av K.),
vilken sedermera framför allt
bedrivits i Tyskland, där dess främste
företrädare, K. Haushofer, bearbetat
och utgivit nya uppl. av Kis skrifter.
Utan tvivel har K:s geopolitik och
statsuppfattning många
beröringspunkter med den
nationalsocialistiska ideologin i Tyskland. I "Studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
