Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kjellén, Alf - Kjellertz, Gösta - Kjellgren, se även Kellgren, Tjällgren - Kjellgren, Birger - Kjellgren, Josef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellström 256 Kjell st rom
Gösta Kjellertz.
följts i ett par uppsatser i Samlaren,
bl. a. om Kellgren (1941) oeh om
Fryxell (1943). — Gift 1) 1938—40
med Änne Karethe (Lillemor)
And-vord Hjelvik; 2) 1945 med fil. mag.
Irma Maria Cervén. H. L—r.
Kjellertz, Karl Gösta, opera- och
operettsångare (tenor ocli baryton),
f. 26 jan. 1912 i Stockholm.
Föräldrar: montören Anders Nilsson och
Agnes Elida Kjellertz. — Efter
läroverksstudier i Stockholm, där K. fick
C i sångbetyg, studerade han först
violinspel för J. Ruthström vid
Musikhögskolan och försörjde sig som
violinist på restauranger i Stockholm.
Redan 1929 agerade han vid
friluftsteatrar i Stockholm. Efter en fingerskada
började lian studera sång för T.
Lennartsson, J. Forsell och Haldis
Inge-bjart samt debuterade 1934 på
Oscarsteatern i "Tre små flickor"; därefter
sjöng han roller i bl. a. "Ökensången",
"Jungfruburen" och "Lilla helgonet".
Han gick därpå ett halvår i
Operaskolan, var Kristina
Nilsson-stipen-diat 1933, 1934 och 1936 samt
debuterade 1935 på K. teatern som Erik
Birger Kjellgren.
i "Värmlänningarne", Silvio i
"Pajazzo" och Pietro i "Boccaccio". Han
var sedan engagerad vid teatern 1935
—41, varefter han ej varit fast
knuten till någon scen. Han vann som
Figaro i "Barberaren i Sevilla" en stor
konstnärlig framgång, överraskade
som en förträfflig Mime (tenorparti)
i "Rhenguldet" och sjöng bl. a. även
Pifear i "Konung för en dag",
Dani-lo i "Glada änkan" och Armand i
"Greven av Luxemburg". På
Oscarsteatern innehade han huvudroller i
operetterna "Teaterbåten" (1942),
"Tre valser" (1943) och "Serenad"
(1944). K. har även sjungit på Stora
teatern i Göteborg, Hippodromteatern
i Malmö m. fi. scener, från 1930 i
film (bl. a. "Värmlänninigarne" och
"Löjtnantshjärtan"), i radio (talrika
operetter), för grammofon och från
konsertestraden. Sedan 1947 är han
verksam i Förenta staterna. Hans
stämma är ljus och charmfull, hans
spel livfullt, flärdfritt och vinnande.
— Utom scenen har K. gjort sig känd
som fotograf, amatörmålare och
mångsidig idrottsman. — Gift 1) 1937—41
med Inga Larson; 2) 1943 med Erna
de Broen. P. H. T.
Kjellgren, se även Kellgren,
Tjäll-gren.
Kjellgren, Birger Svante
Teodor, tandläkare, f. 6 maj 1896 i
Dalby skn, Värml. län. Föräldrar:
distriktsveterinären Nils Hugo K. och
Hulda Maria Johanson. — K. avlade
studentex. i Skara 1914 och
tand-läkarex. 1917. Han utövade
tandläkar-praktik och skoltandvård i Kalmar
1918—19 och praktik i Åmål 1919—
24 samt studerade ortodonti
(tandreglering) i Förenta staterna
1924—-25. Sedan sistn. år har han praktik
som ortodontist i Stockholm, varjämte
han vid Tandläkarinst:s protesavd.
var extra lärare 1927—28, extra
laborator 1928—29 och tf. laborator 1929
—31. Sedan 1936 är han
övertandläkare och chef för Eastmaninst:s
den-talortopediska avd. Bland K :s många
uppdrag märkes, att han tillhört styr.
för Sv. tandläkaresällskapet 1927—
35 och sedan 1940, redigerat dess
organ Sv. tandläkaretidskr. 1928—31,
varit sekr. i Sveriges tandläkareförb.
1933—35 och är medl. av 1944 års
tand-läkarundervisningskommitté. Han liar
skrivit bl. a. om ortodonti, ss.
"Or-todontins betydelse ur
paradentos-synpunkt" (1929) och "Prognos för
retinerande tänder" (1942), samt även
skrivit om tandläkekonsten i Förenta
staterna. —- Gift 1931 med
tandläkaren Kerstin Augusta Sundberg. S. L.
Kjellgren, Josef Bertil,
författare, f. 13 nov. 1907 i Mörkö skn,
Sö-dermanl. län. Föräldrar:
timmermannen Hjalmar Ludvig K. och Hilda
Josef Kjellgren.
Karolina Foseng. — K., som tidigt
kom ut i förvärvsarbete, försörjde sig
till* en början i olika omgångar ss.
springpojke, sjöman, varvs- och
fabriksarbetare m. m. Ären 1929—30
gjorde ban vidsträckta färder i
Europa, bl. a. till Frankrike och Spanien,
delvis till fots. Han gjorde sin
litterära debut 1929 men fortfor till 1936
med kroppsarbete jämsides med
författarskapet. Sistn. år blev han svårt
sjuk, och han har sedan dess, bosatt
i Stockholm, varit verksam enbart ss.
skribent. — K:s första litterära
produktion bestod av lyrik och
reseskildringar. Han debuterade i antologin
"Fem unga" (1929) och utgav
diktsamlingarna "Fyrsken" (1931) och
"Occident" (1933). Liksom de fem
ungas övriga medl. var lian
"livsdyr-kare" och formellt sett efterföljare
till Whitman och Sandburg; men han
var mer än de andra en med sin klass
solidarisk arbetardiktare. Intryck
från strövtågen 1929—30 äro samlade
i "På snålskjuts genom Europa"
(.1930) och "Spansk odyssé" (1932);
en huvudsakligen lyrisk resebok,
"Themsen flyter förbi", utkom 1937.
—• K. är emellertid framför allt
novellist och romanförf. Vid sidan av
Ivar Lo-Johansson är ban den yngre
sv. arbetardiktningens främste
miljö-och kollektivskildrare; lians
prosastil är knapp, kraftfull och åskådlig.
Hans första roman var "Människor
kring en bro" (1935), med motiv från
västerbrobygget i Stockholm. "Skott
i vattenlinjen" (1936) behandlar det
hårda arbetets problem i noveller från
olika yrken. Sjöromanen
"Smaragden" (1939) ger en konkret och
allsidig bild av en fartygsbesättnings
arbete och liv; den slutar med en
för-lisning, ooh i "Guldkedjan" (1940)
skildras med stark realism de
överlevandes kamp mot havet. Även
"Kamratskap mellan män" (1947) utspelas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
