Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Kleen, Emil - 4. Kleen, Emil - 5. Kleen, Nils - 6. Kleen, Tyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kleen
26S
Kleen
Emil Kleen (4).
i massage och sjukgymnastik" (tills,
med J. E. Arvedson, P. Haglund och
E. Zander) och 1923 utkom i 6:e
uppl., samt vidare "Om diabetes
mel-litus ocli glykosuri" (1897, prisbelönt
av Sv. läkaresällskapet 1900). I
pamfletten "Den stora ofreden vid
Karolinska institutet. En återblick" (1892),
ett inlägg i den
Nordenson-Widmark-ska befordringsstriden, framträdde
lian som kvick ocli hänsynslös
polemiker. En resebok från Nordamerika,
"Ströftåg och irrfärder lios min vän
Yankee Doodle (samt annorstädes)"
(1—2, 1902—03, tre uppl.), med
skarpa, originella ocli ogenerat framförda
synpunkter väckte åtskilligt
uppseende. Hänsynslös skärpa och dräpande
kvickhet visade han även i sina inlägg
i dagsfrågorna, bl. a. "Svenska
kann-stöperier" (1908), "Stora fejder i
blod" (1912), "Små fejder i bläck eller
professorns anfäktelser" (s. å.) och
"Socialpolitiska kåserier" (1913).
Hans på gamla dagar författade
arbete "Swedenborg" (1—2, 1917—20)
vittnar om ingående studier i ämnet
men saknar idéhistoriskt perspektiv
och psykologisk inlevelse. —
Slagfärdig och stridbar, obehärskad och
särdeles originell, blev K. redan
genom sitt säregna yttre en i vida
kretsar känd person, om vilken
talrika anekdoter voro i svang. K., som
var "ungefär jämnårilg med
Strindberg, tillhörde tidvis dennes
umgängeskrets och förekommer under
delvis lätt genomskinlig förklädnad
i några av Strindbergs arbeten. —
Gift 18S1 med Grete Ingeborg
Johanna Andrea Gram. — Litt.:
nekrolog av C. D. Josephson i Hygiea 1923.
P. H. T., (O. W.).
4. Kléen, Johan Emil, författare,
journalist, f. 17 sept. 1868 i Höörs
skn, Malmöli. län, † 10 dec. 1898 i
Lund. Föräldrar: fanjunkaren Johan
Peter Herman K. ocli Johanna Jöns-
dotter. — Efter mogenhetsex. vid
Lunds katedralskola 1886 studerade
K. litteratur, filosofi och moderna
språk vid univ. i Lund till 1888. Han
slog sedan in på journalistbanan, fick
1890 fast anställning i Nyaste
Kristianstadsbladet, medarbetade i
Stock-holms-Tidn. och Dagens Nyheter och
var från hösten 1896 knuten till
Malmö-Tidn. Som dess
Pariskorrespondent våren 1898 skildrade K.
Zolaprocessen. Vid hemkomsten måste
han söka vård för struptuberkulos;
han avled på Lunds sanatorium. — K.
slöt sig på 1890-talet till det bekanta
Tuakotteriet med Bengt Lidforss som
centralgestalt ocli blev kretsens
beundrade skald. Han delade
kamraternas politiska och sociala intressen och
gjorde som tidningsman en
beaktansvärd insats med sina radikala
kulturkritiska artiklar. Samtidigt blev lian
känd som en originell, av
dekadans-litteraturen starkt påverkad
bohem-figur. Han publicerade tre
diktsamlingar, "Helg och socken" (1893),
"Vildvin och vallmo" (1895) ocli
"Jasminer" (189S), vidare
novellsamlingen "Mogen sommar" (1896) och
kärleksromanen "Fru Margit" (s. å.).
Postumt utgavs 1907 "Valda dikter"
med förord av Strindberg, som stod
K. nära under hans sista år och
skildrat hans död i "Götiska rummen".
K:s prosadiktning rymmer
huvudsakligen skisser kring erotiska motiv och
folklivsskildringar. Större intresse
erbjuder hans lyrik, som dock på ett
ofta mycket olyckligt sätt präglas
av-hans oförmåga att frigöra sig från
litterära reminiscenser. Genklanger
från Bååth och Ola Hansson omväxla
med hedniska visioner i Heidenstams
stil, bibliska parafraser på Frödings
maner och pastischer i Levertins anda.
K:s utländska mästare voro framför
allt Swinburne, Baudelaire, Verlaine
och yngre symbolister. I hans vekt
melodiska naturdikter från Ringsjö-
landskapet dominera aningsfyllda
vårstämningar och melankoliska
senhöstbilder. Starkt sensuella fantasier
tolka med tungt brusande rytmer K:s
panteistiska livshängivenliet, som
rymmer ett inslag av fysiologisk
mystik ("Venus Urania"). Inom dessa
motivkretsar gav K. sitt bästa. Hans
skaldskap hann inte nå full mognad
men har stort tidstypiskt intresse som
en i Sverige ganska enastående
exponent för europeisk fin de siècle-lyrik.
— Ogift. — Litt.: B.Lidforss,"E.K."
(i "Utkast och silhuetter", 1909); Nils
Ludvig (Olsson), "Kring en diktare"
(i "Markens melodi", 1937), "Axel
Wallengren och E. K." (i Sv.
littera-turtidskr. 1938); S. P. G. Bengtsson,
"E. K." (i Ord och Bild 1938),
"August Strindberg och E. K." (i Sv.
1 itteraturtidskr. 1938). H. L—r.
5. Kleen, Nils Richardsson,
jordbrukare, f. 25 okt. 1872 i Stockholm.
Son till K. 2. — K. avlade
mogenhetsex. i Örebro 1890 samt
utexaminerades från Tekn. högskolans kemiska
avd. 1S94 och från Ultuna
lantbruks-inst. 1896. Sedan 1897 äger och
brukar han Valinge i Stigtomta och
Lunda socknar. Södermani. län, och
detta storgods har lian genom
rationellt jordbruk gjort till en
mönster-gård. Han har framgångsrikt idkat
trädgårdsodling i stor skala samt
nötboskaps- ocli svinavel, men mest
är han känd som en märkesman på
beteskulturens område. För sin
försöksverksamhet har han redogjort i
en rad skrifter, ss. "Betesvallar"
(1917), "Valinge" (1918) och
"Ungdjursuppfödning vid intensiv
betes-kultur" (1920). Sina marker har han
för omfattande försök upplåtit till
Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet och till Sv.
betes- och vallfören. Bland K:s skrifter
märkes även "Vårt jordbruks
produktion efter kristiden" (1919). Han var
led. av fodermedels- och
produktions-kommittéerna 1917 och 1918 och av
Lantbruksrådet 191S—27 samt
styr.-led. i Sv. betes- och vallfören. 1917—
38. K. invaldes i Lantbruksakad. 1910,
fick dess stora guldmedalj 1928 och
blev hedersled, där 1937. Ar 1923
erhöll lian Södermani. läns
hushållningssällskaps stora guldmedalj. —
Gift 1913 med Hanna Johansson.
S.L.
6. Kleen, Tyra, konstnärinna,
författarinna, f. 29 mars 1874 i
Stockholm. Syster till K. 5. — K.
undervisades i hemmet av guvernanter, ocli
därefter bedrev hon på 1890-talet
konststudier i Tyskland och Paris.
Hon var 1898—1906 bosatt i Rom;
därefter liar lion mestadels bott i
Lidingö. K. deltog 1897—1923 i
åtskilliga utställningar på kontinen-
Nils Kleen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
