Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Klemming, Henrik - 3. Klemming, Viktor - 4. Klemming, Wilhelm - 5. Klemming, Anna - 6. Klemming, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klemming
274
Klemming
Viktor Klemming,
lian ordnade sina betydande bok- ocli
konstsamlingar. —- Gift 1852 med
Maria Wilhelmina Wallin. H. Fr.
3. Klemming, Viktor Leonard,
ingenjör, ämbetsman, f. 7 maj 1853 i
Stockholm, † 6 okt. 1922 därstädes.
Föräldrar: bleckslagerifabrikören
Wilhelm Leonard K. och Margareta
Elisabet Burman. Brorson till K. 1
och K. 2. — K. avlade mogenhetsex.
i Stockholm 1871 och utexaminerades
från Teknologiska inst. 1873. Sistn.
år trädde lian i tjänst hos Statens
järnvägar (SJ), där ban avancerade
till maskiningenjör 1883,
maskininspektör 1891 ocli byrådir. vid
Järnvägsstyrts maskinbyrå 1898. Han var
maskindir. för första distriktet 1S99
—1908 (tjänstledig från 1903) och tf.
överdir. och chef för Järnvägsstyr:s
maskinavd. 1903—08 samt överdir.
och souschef i Järnvägsstyr. 1908—
13. —- K:s verksamhet vid SJ var
synnerligen förtjänstfull på grund av
hans moderniseringar ocli tekniska
förbättringar av den rullande
ma-terielen; bl. a. anskaffade lian
kraftigare vagnar och bränslesparande
lokomotiv, varjämte verkstäderna
erhöllo arbets- ocli tidsparande
maskiner. Som teknisk ledare, ingenjör ocli
administratör hade lian stor andel i
SJ:s väldiga ekonomiska uppsving
under den tid han var överdir. Vid
elektrifieringen av Riksgränsbanan
och vid upprättandet av
ångfärjeför-bindelsen med Tyskland voro K:s
insatser betydelsefulla. På offentligt
uppdrag företog lian flera resor i
Europa och Nordamerika. Han var
led. av
järnvägslöneregleringskom-mittén 1906 och ordf. i direktionen
för SJ:s änke- och pupillkassa 1908—
13. —• Gift 1SS0 med sin kusin Gerda
Ingeborg Klemming, dotter till K. 1.
S.L.
4. Klemming, Wilhelm Edvard,
arkitekt, f. 17 mars 1862 i Stockholm,
† 7 okt, 1930 därstädes. Bror till K. 3.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1880 studerade K. vid Tekn. högskolan
1881 ocli vid Tekn. skolan i Stockholm
1S82—84. Från sistn. år praktiserade
lian som arkitekt och uppförde en rad
bostads- och affärshus, fabriker och
badinrättningar i Stockholm ocli
landsorten. Hans mest kända arbeten
äro Stockholms allm. telefonab:s
byggnad ooh Centralbadet i
Stockholm, utförda 1885—86 resp. 1904.
Senare ägnade han sig till stor del åt
affärer och var dir. i flera
fastighetsbolag. tvättinrättningar m. m. Han
var ordf. i Sveriges
fastighetsägare-förb. 1916—28, led. av styr. för
Stockholms stadshypoteksfören. 1909—30
och för Stockholms
fastighetsägare-fören. 1910—30. Samtidigt verkade
han i tal och skrift och genom
praktisk handling för huvudstadens
förskönande genom trädgårds- och
balkongplanteringar. Han ivrade även för
en revidering av stadsplanelag och
byggnadsstadga och ingrep aktivt i
aktuella byggnadsfrågor. Han utgav
bl. a. en skrift om "Stockholms
framtid" (1907), vilken liksom hela hans
gärning präglas av praktisk idealism.
— Gift 1) 1889 med Amelie Kristina
Lovisa Brissman, † 1912; 2) 1913 med
Karin Hildeborg Nilsson. Th. N.
5. Klemming, Anna Maria,
operasångerska (sopran), f. 6 febr. 1864
i Stockholm, † 8 aug. 1889 därstädes.
Syster till K. 3 och K. 4. — Efter
sångstudier för Hj. Håkansson vid
Stockholms konservatorium 1882—85
och för F. Arlberg i Köpenhamn 1885
debuterade K. först vid en konsert i
sistn. stad och därefter 1887 vid K.
teatern som Mathilda i "Wilhelm
Tell" och Julia i "Romeo och Julia",
varefter hon engagerades och i snabb
följd betroddes med en rad stora
partier. Hon sjöng sålunda
ytterligare bl. a. Donna Anna i "Don
Anna Klemming som Margareta i "Faust".
Gösta Klemming.
Juan", Agatha i "Friskytten",
Valentine i "Hugenotterna", Marie i
"Regementets dotter", Venus i
"Tannhäuser", Elsa i "Lohengrin", Margareta
i "Faust", Ingeborg i "Den
bergtagna" och Prinsessan i "Per
Svinaherde". K. hade en klar, jämn, hög
sopran, naturlig tonbildning och
tydlig diktion, och genom sina påtagliga
dramatiska anlag, dock hämmade av
en viss kyla i spelet, och sin nordiskt
vackra apparition vann hon inom
kort en rangställning vid operan.
Redan planerade hon ytterligare
sångstudier i Paris, då hennes lovande
bana ändades genom en nervfeber. —
Ogift, P. H. T.
6. Klemming, Gustaf (Gösta)
Leonard, industriman, f. 17 nov. 1S80
i Stockholm. Son till K. 3. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1898
utexaminerades K. 1901 från Tekn.
högskolan. Han genomgick en kurs vid
Tekn. högskolan i Berlin 1901—02,
varunder han även var anställd vid den
berömde prof. Riedlers
konstruktionsbyrå, och gjorde sedan en ettårig
studieresa till Förenta staterna med
anställning vid American Locomotive Co.,
Schenectady. År 1904 återvände K. till
Sverige för att tillträda en
ingenjörs-befattning vid Nydqvist & Holm ab.,
Trollhättan. Åren 1908—11 var lian
verkstadschef vid Vagn- &
maskin-fabriksab. i Falun. Sistn. år utsågs
han till verkst, dir. vid Gunnebo
bruks ab., i vars styr. han också blev
invald. År 1923 knöts K. till Köpings
mekaniska verkstadsab., i vilket han
var delägare och där lian var
disponent till 1928 och verkst. dir. till 1940
samt jourhavande styr.-led. till 1942.
Från 1925 var K. samtidigt
styr.-led. i Telefon-ab. L. M. Ericsson, där
lian 1927 på grund av sin
praktiska begåvning och
organisationstalang blev dir. och chef för bolagets
sv. fabriker för tillverkning och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
