- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
306

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koch, Martin - Koch, von Koch, släkt - 1. Koch, Nils Samuel von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Koch

306

von Koch

gående realism men samtidigt med
djup moralisk avsky; boken liar
tillkommit under intryck av
mänsklighetens förnedring i det pågående
världskriget. K:s inställning till
religionen är i denna bok positiv;
tidigare hade den varit mera obestämd,
periodvis klart fientlig. — År 1916
medarbetade K. flitigt i Dagens
Nyheter, och 1916—17 var han anställd
vid Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidn. En del reseskisser från 1916 och
några äldre artiklar sammanfördes
1918 till "Anteckningar på havet".
År 1916 skrev K. också en
artikelserie om sv. sekterism; den
utvidgades 1918 till boken "Fromma
människor". K. ser där med sympati på
de folkliga väckelsernas uppror mot
statskyrkan; i inledningen, "Credo",
tecknas hans egen religiösa
åskådning, antidogmatisk och mystisk.
Denna kommer också till uttryck i
stridsskriften "Upplösningstidens teologi"
(1919) och, symboliskt gestaltad, i
romanen "Legend" (1920). — Sedan
K:s anställning i Göteborg upphört
1917, vistades han ofta i utlandet,
framför allt i Paris, där lian 1922—
26 var korrespondent åt.
Social-Demokraten. Hans litterära arbete låg
under denna tid i stort sett nere. År
1928 återvände han till Sverige och
bosatte sig i Hedemora. Han skrev
nu essäsamlingen "Proletärdiktning"
(1929), "Dansvisor" (s. å.; med text
och musik av K.) samt. memoarboken
"Svart på vitt" (1930). Efter en lång
paus följde novellsamlingen
"Mauri|tz" (1939), med motiv från K:s
uppväxttid. — K:s väsentliga
litterära insats är hans stora
samhälls-romaner, "Arbetare", "Timmerdalen"
och "Guds vackra värld". Dessas
anläggning är i huvudsak naturalistisk;
K. är där en efterföljare till Zola,
ehuru hans psykologiska skildring är
mera ingående än dennes. Samtidigt
är K. moralist, vilket stundom gör
personteckningen chargerad: mot de
disciplinerade, solidariska och i allt
mönstergilla ställas utan mellanled
de asociala blöt djuren, liderliga,
alkoholiserade och oftast kriminella.
Man har återfört denna dualism på
en konflikt mellan självdisciplin och
bohemtendenser inom K. själv. I Kis
senare produktion (fr. o. m. 1929) har
motsättningen upphört; stämningen
är nu så gott som enbart idyllisk. —
Dualismen är också tydlig i K:s stil.
Denna är i de
tidigareböckernamesta-dels våldsamt naturalistisk, direkt
och frän. Men även där finnas,
speciellt i natur- och personskildringen,
inströdda sitycken med lyrisk rytm
och uppbyggnad och med ett vekt och
ljust ordval. I de senare böckerna är
det lyriska draget förhärskande. K.

Nils Samuel von Koch.

var en ytterst skicklig stilimitatör,
vilket framträder både i hans
parodiska och hans naturalistiska
arbeten; speciellt berömt är hans
återgivande av vulgärt talspråk. I övrigt
är hans språk föga märkligt; det lider
framför allt av brist på
koncentration. — K. var genom sitt ämnesval,
sin sakkunskap och sitt patos en
litterär banbrytare, och hans inflytande
på senare arbetardiktare är allmänt
erkänt; hans böcker ha också haft
politisk och moralisk betydelse för
hela den sv. arbetarrörelsen. K:s
"Valda verk" (1—7, 1941) äro
utgivna och kommenterade av Th.
Jonsson. — Gift 1) 1915—21 med
Ingeborg Gustavsson; 2) 1928 med Signe
Holmén. — Litt.: H. Ahlenius,
"Arbetaren i sv. diktning" (1934); J.
Karlzén, "M. K." (i Sv. litt.-tidskr.
1939); Th. Jonsson, "M. K."
(Ver-dandis småskrifter 438, 1941); I.
Lund [I. Lundström], "M. K." (1945).

U. D.

Koch, von Koch, släkt, enligt
traditionen härstammande från
Livland. Äldste kände stamfadern
Christen K. var vid 1600-talets mitt
borgare och handlande i Kungälv. Han
blev far till kyrkoherden i Stenkyrka
på Tjörn i Bohuslän,
kontraktsprosten Michael Christiani K. (f. 1661, †
1733). Med dennes söner Jöns och
Nils K. delade sig släkten i två
huvudgrenar. Äldste sonen, brukspatronen,
assessorn Jöns K. (f. 1691, † 1770),
blev stamfar för den vitt utgrenade
Uddevallasläkten K. och far till
borgmästaren i Uddevalla,
kommerserådet Michael K. (f. 1715, † 1789),
framstående riksdagsman. Från en
yngre son till denne, grosshandlaren
och franske vicekonsuln i Uddevalla,
brukspatronen Simzom K. (f. 1757,
† 1822), härstamma alla nu levande
medl. av Uddevallasläkten K. Hans
söner, bruksägaren, majoren Michael

K. (f. 1792, † 1869) och assessorn i
Göta hovrätt Johannes K. (f. 1797,
† 1884), blevo stamfäder för denna
släkts två grenar. En sonson till
majoren Michael K. är språkmannen Carl
K. (K. 5). Assessorn Johannes K. blev
farfar till borgmästaren i
Falköping Sigurd Ingemund K. (f. 1871,
† 1944).-— Ovannämnde yngre son till
kontraktsprosten Michael K.,
brukspatronen Nils K. (f. 1707,† 1762),blev
farfar till majoren Nils K. (f. 1768,
† 1848), som adlades 1815 med
namnet von K. Hans äldste son,
justitie-kanslern ocli politikern Nils Samuel
von K. (K. 1), blev far till
armé-officeren och författaren Richert
von K. (K. 2). Denne blev far till
matematikern Helge von K. (K. 3),
ämbetsmannen och socialpolitikern
Halfred von K. (K. 4), tonsättaren
och skriftställaren Sigurd von K. (K.
6) ocli juristen Ragnar von K. (K. 7).
Son till K. 6 är tonsättaren och
dirigenten Erland von K. (K. 8). K. l:s
bror, majoren Hans von K. (f. 1803,
† 1882), blev far till
överstelöjtnanten, chefen för Krigshögskolan Hans
Adolf von K. (f. 1846, † 1892), som
1888—91 var ordf. i K. F. U. M.

1. Koch, Nils Samuel von,
ämbetsman, politiker, f. 10 mars 1801
på Blomsholm i Skee skn, Göteb. län,
† 13 juni 1881 på Augerums gård i
Augerums skn, Blek. län. Föräldrar:
majoren Nils Koch, adlad von K., och
Sofia Charlotta Hummelliielm. -— K.
blev student 1816 och avlade kansliex.
1819 samt juridisk ämbetsex. 1820,
allt i Uppsala. Han blev kopist i
Justitierevisionen 1825 och
expeditionschef i Justitiestatsexpeditionen
1840. År 1843 blev han revisionssekr.,
förordnades 1844 till tf.
justitie-kansler och blev 1848 justitiekansler;
han avgick 1866 med pension. K. var
led. av lagberedningen 1845—50.
Efter faderns död 1848 ärvde K.
dennes plats på Riddarhuset och gjorde
sig där känd som en framstegsvänlig
politiker och varm vän av en
representationsreform. År 1866 valdes lian
av Blek. landsting till led. av Första
K., där han kvarstannade till sin död.
K, som vann gehör i riksdagen på
grund av sin övertygande saklighet,
kan närmast, i likhet med Geijer,
betecknas som socialliberal. K. tog
starka intryck från samtida engelsk
socialpolitik. Särskilt intresserade
han sig för undervisningsfrågor och
humanitära spörsmål. Han var en av
stiftarna av Hillska skolan vid
Barnängen 1830 och av Sällskapet för
nyttiga kunskapers spridande 1833.
Som justitiekansler såg han genom
fingrarna med överträdelserna av
konventikelplakatet, och han ivrade
för avskaffande av dödsstraff ocli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free