Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kock, Karin - Kockum, släkt - 1. Kockum, Frans Henric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kockum
314
Kockum
uppehöll hon dels professuren i
nationalekonomi i stats- och
rättsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms
högskola och dels professuren i samma
ämne vid humanistiska fakulteten
därstädes; 1945 fick hon prof:s namn.
Sedan hon i jan. 1947 blivit byråchef
på statssekr.-avd. i Handelsdep.,
utsågs hon i samband med
regeringsom-bildningen i april s. å. till
konsultativt statsråd med uppgift att inom
regeringen biträda med handläggning
av frågor av allmänt ekonomisk natur
samt ärenden som avse
strukturrationalisering m. m.; hon är det första
kvinnliga statsrådet i Sverige. —-
Sedan 1933 har K. innehaft en lång rad
offentliga uppdrag: hon var sekr.
hos 1933 åis valutasakkunniga,
sakkunnig i Finansdep. för vissa
ekonomiska utredningar 1934, sakkunnig i
kvinnoarbetskommittén 1936, sekr. i
nämnden för fortlöpande kon
junktur-under sökningar s. å., sakkunnig inom
Finansdep. rörande den lämpliga
inriktningen av konsumtionsutveckling
och enskilt sparande i dåv. krisläge
1940, led. och huvudsekr. i
kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplane-ring 1944—45, regeringsdelegat vid
Internat, arbetskonferensen i Paris
hösten 1945 och vid den s. k.
Europakommissionens sammanträde i Genève
sommaren 1947, sakkunnig i
Handelsdep. för industriekonomiska frågor
1945—46, v. ordf. samt Socialdep:s
repr. i Sv. inst, för kulturellt utbyte
med utlandet 1945—47, ordf. i
flyg-platsekonomisakkunniga 1946, ordf. i
kommittén för nyetableringskontroll
1946—47 samt är sakkunnig för
utredning av frågan om oljeledning från
Västkusten till Stockholm sedan 1946.
Åren 1940—46 var hon led. av
Stockholms stads tjänstenämnd (v. ordf.
1945—46). —Till sin politiska
inställning var K. tidigare liberal, men i
samband med de ekonomiskt-politiska
motsättningarna under förra hälften av
1930-taiet övergick hon till
socialdemokratin. —- K. intar en framskjuten
plats inom sv. kvinnorörelse. Ilon var
ordf. i Akademiskt bildade kvinnors
fören. 1926—33 samt efter fören :s
ombildning v. ordf. i dess centralstyr.
1942—47; sedan 1936 är hon v.
president i International Federation of
University Women. Hon blev 1936
ordf. i Sv. kvinnofören:ars
samarbets-kommitté och är efter dess
sammanslagning med Yrkeskvinnors riksförb.
till Yrkeskvinnors samarbetsförb.
1944 ordf. där. Under K:s skickliga
ledning har förb. haft en storartad
utveckling och blivit ett verksamt stöd
för de förvärvsarbetande kvinnorna.
—- K. var sekr. i Nationalekonomiska
fören. 1931—36 och är led. av dess
styr. sedan 1946. Ilon har utgivit ett
flertal betydelsefulla arbeten inom
såväl teoretisk som tillämpad
ekonomi. Drsavh., "A Study of Interest
Råtes" (1929), behandlar teoretiskt
räntedifferentieringen med
anknytning till dåv. konkreta förhållanden i
skilda länder. I "Svenskt bankväsen i
våra dagar" (1930; 2:a uppl. 1932)
ger hon en sammanfattning av
organisationen av den sv.
kapitalmarknaden samt av dess funktioner; hon har
även skrivit ett par bankhistoriker.
År 1934 utgav hon "Sveriges
handelsekonomiska läge". Bland K:s arbeten
av statistisk och deskriptiv karaktär
bör, utom hennes bidrag till "National
Income of Sweden 1861—1930",
särskilt nämnas en ekonomiskt-statistisk
analys, "Koniunkturuppsvingets
förlopp 1932—1934" (1935), utförd på
offentligt uppdrag. Som bil. till
kvinno-arbetskommitténs betänkande 1938
utgav hon en större,
statistiskt-deskrip-tiv del, "Kvinnornas sysselsättning",
och en mindre, teoretiskt-svstematisk
del, "Kvinnornas löneproblem1". Till
International Studies Conference 1939
utarbetade hon ett större analytiskt
memorandum, "International
Capital Movements and Economic Policy".
—• K:s intresse för sociala problem
samt hennes ovanligt stora
arbetsförmåga och kunnighet ha giort henne
till en av förgrundsgestalterna inom
sv. samhällsarbete. — Gift 1936 med
advokaten Karl Hugo Lindberg, s.
612. M. il.-B.
Kockum, släkt, vars äldste kände
stamfar, Ditmar Hemmingsen eller
Henningsen († 1658), var garvare i
Kristianstad. Släktnamnet K. antogs
av hans son i första giftet, Henrik
Ditmarsen K. († 1677), från 1672
rådman i Kristianstad. Dennes
släktgren utdog sannolikt på manssidan
med hans sonson, handlanden,
gästgivaren och rådmannen i Kristianstad
Henric K. (döpt 1717, t 1779). — En
son till Ditmar Hemmingsen eller
Henningsen i hans andra gifte,
garvaren i Kristianstad Henning
Ditmarsen (f. omkr. 1640, † 1709), blev
far till garvaren Pofvel (Påhl)
Henningsen (döpt 1682, † 1747); denne
flyttade till Hälsingborg och upptog
sin fars halvbrors efternamn. Hans
son, sämskmakaren och rådmannen i
Malmö Lare K. (f. 1719, † 1790), blev
far till sämskmakaren och rådmannen
i Malmö Henric K. (f. 1748, † 1825),
från vilken alla nu i Sverige levande
medl. av släkten härstamma. Hans
söner Lorens, Johan Daniel och Berndt
K. (f. 1788, † 1870) blevo stamfäder
för den sv. Släktens tre huvudgrenar.
Lorens K. (f. 1773, † 1825),
spannmålshandlare i Malmö, blev far till
industrimännen och kommunalmannen
Frans Henric K. (K. 1). Bland dennes
söner märkas a) verkst. dir. för F. H.
Kockums tobaksfabrik i Malmö
Lorens Petter K. (f. 1834, † 1899), far till
industrimannen Frans Henrik K. (K.
4), b) verkst, dir. vid Kockums
mekaniska verkstadsab. i Malmö Gottfrid
Weddig Georg K. (f. 1838, † 1875)
och c) industrimannen Frans K. (K.
2), far till industrimannen Erik K.
(K. 5) och verkst. dir. i Kockums
förvaltnings ab., Malmö, Carl Frans
Gottfried K. (f. 1891). — Den andra
huvudgrenens stamfar, godsägaren på
Bulltofta vid Malmö Johan (Jan)
Daniel K. (f. 1787, † 1854), blev
farfar till godsägaren Johan (Jan)
Daniel K. (f. 1857, † 1945), som var en
framstående jordbrukare, och till
dennes kusin, apotekaren Axel K. (K. 3).
—- Litt,: "Malmö fornminnesfören.
Minnesskrift 1909—1919" (1920).
1. Kockum, Frans Henric,
industriman, kommunalman, f. 27
sept. 1802 i Malmö, † 12 febr. 1875
därstädes. Föräldrar: handlanden
Lorens K. och Änne Sophie Suell. ■—
Efter avslutad skolundervisning och
ett års studier vid ett handelsinst, i
Lybeck blev K. bokhållare hos sin far.
Denne hade 1821 av sin svärmor
övertagit det av svärfadern,
kommerserådet Frans Suell, efterlämnade
affärsföretaget, hans gårdar och den
1764 anlagda tobaksfabriken, som på
grund av den svåra depressionen efter
Napoleonkrigen råkat i ett farligt
läge. Under faderns sista år
förvärrades situationen ytterligare, och efter
hans död 1825 försattes hela arvet i
konkurs. K., som i sin hemstad redan
vid unga år åtnjöt stort förtroende ocli
som uppenbarligen ärvt sin morfars
företagsamhet och energi, erhöll då
borgenärernas tillstånd att arrendera
tobaksfabriken. På konkursauktionen
efter fadern (1826) kunde han med
hjälp av kredit inköpa fabriken. I
rask takt moderniserade och
förbättrade han dess maskinella utrustning
och tillverkningsmetoder liksom
anskaffningen av råmaterial, och tio år
senare var Kodkums tobaksfabrik en
av de främsta i landet. Detta företag,
som 1866 av K. omvandlades till ab.
under namnet F. H. Kockums
tobaksfabriks ab., visade sig under hela hans
livstid vara ett av de mest
vinst-bringande inom firmans industriella
system. Redan i början av 1840-talet
försåg tobaksfabriken K. med
tillräckligt rörelsekapital för en ny
betydande industrianläggning: på
egendomen Holmen, s. om Malmö, vilken
ban 1838 inköpt, byggde han 1840—
41 ett järngjuteri med mekanisk
verkstad, som med tiden utvecklades till
Malmös första och främsta
storindustriella verk. År 1866 omvandlade han
detta företag till Kockums mekaniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
