Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner / 366 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kröger, Carl - Kröningssvärd, Carl Gustaf - Kröpelin, Hans - Kugelberg, släkt - 1. Kugelberg, Fredrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carl Kröger. Målning, tillskriven L. Pasch d. ä. (Lunds domkapitel)

1735—45 samt kyrkoherde i Vinslövs
och Nävlinge pastorat i Lunds stift
från 1745. Han blev häradsprost i
Västra Göinge 1762. — Vid
riksdagen 1765—66, dä K. gjorde sin
politiska debut, framträdde han som ivrig
mössa och förfäktade energiskt och
hänsynslöst mösspartiets idéer ocli
reformkrav. Vid riksdagen 1769, då
mössorna åter nedsjönko till ett
minoritetsparti, trotsade K. frimodigt
hattarna, försvarade den föregående
riksdagens beslut och de tio
rådsherrar, vilka sekreta utskottet ville
avsätta. I olika memorial, bl. a. mot
ett från vissa hattkretsar utgånget
förslag till "akt om personlig
säkerhet samt säkerhet om äganderätten",
uppträdde han till försvar för den
bestående konstitutionen i
oförändrad form. För det berättigade i
reformkraven saknade lian helt blick.
Då han därjämte på nytt ville
uppriva tvisten ang. konungens året förut
skedda tronavsägelse och
ämbetsverkens till följd därav inställda
verksamhet, ansågs detta innebära en
missaktning av ständernas beslut.
Till straff uteslöts K. i nov. 1769 för
all framtid ur ståndet. K. blev nu i
sitt partis ögon en martyr och
frihetshjälte. Vid riksdagen 1771—72,
då mössorna ägde majoritet i
prästeståndet, var K. dock på nytt
fullmäktig för sitt stift. Han deltog denna
gång bl. a. i kampen mot adelns
privilegier. Vid statskuppen 19 aug. 1772
arresterades K. men frigavs efter att
ha besvurit den nya regeringsformen.
K. var en god typ för de myndiga och
stridbara prostar, som inom
prästeståndet ledde kampen mot den gamla
hattregimen och den adliga
byråkratin. Han var en av de få riksdagsmän
från denna tid, som ansågos omutliga.
Personligen var han en trevlig
sällskapsmänniska, ståtlig till växten
med ett fint utseende. Han var en god
talare, känd för sin slagfärdighet. —
Gift 1) 1736 med Anna Magdalena
Kling, † 1752; 2) 1754 med Maria
Sophia von Jordan, † 1756; 3) 1757
med Charlotta Christina Papke.

        G. U.

Kröningssvärd, Carl Gustaf,
ämbetsman, urkundsutgivare, f. 19
jan. 1786 på Stävre, Västerfärnebo
skn, Västmanl. län, † 6 sept. 1859 i
Stockholm. Föräldrar:
sekundmajoren Abraham Zakarias K. och Elsa
Magdalena Polhammar. — K. blev
1813 länsnotarie i Kopparb. län,
erhöll s. å. häradshövdings titel och
verkade 1826—45 ss. bergsfiskal vid
Stora Kopparbergs bergslag. K. är
främst känd som utgivare av
"Diplomatarium dalecarlicum. Urkunder
rörande landskapet Dalarne" (1—3,
1842—53 jämte suppl.; del 1 tills,
med J. Lidén). Detta verk är en
huvudkälla vid studiet av Dalarnas
äldre historia. K. efterlämnade en
vidlyftig handskriftsamling, som
förvaras i Uppsala univ.-bibl. — Ogift.

G. U.

Kröpelin, Hans, riksråd, † febr.
1440. — K. var en av de tyskar, som
unionsregenterna Margareta och Erik
av Pommern nyttjade i sin tjänst.
Redan omkring 1400 förekommer han
i Norden, innehade 1407 ett ämbete
vid Margaretas hov och var sedermera
hövitsman på Bohus, på Älvsborgs
och, åtminstone från 1418, på
Stockholms slott. Konung Eriks förtroende
för honom visade sig även däruti, att
han, senast 1422, inkallades i det
sv. rådet. K. intog såtillvida en
särställning bland de samtida utländska
fogdarna i Sverige, som han trots
lojalitet mot unionskonungen åtnjöt
aktning inom skilda kretsar; av de
senare betygas hans rättrådiga
ämbetsförvaltning. K. spelade under
Engelbrektsfejdens år även en
politisk roll, och lian var en av dem, som
ivrigast verkade för en medling
mellan konung Erik och de sv.
frihetsmännen. År 1435 fråntog honom
unionskonungen befälet över
Stockholms slott. Följ. år erhöll ban av sv.
riksrådet Åbo slottslän. K. fick sin
grav i S:ta Ingrids kvinnliga
dominikankloster i Skänninge, för vilket han
under livstiden visat varmt intresse.
— Gift troligen 1411 med Cathrine
Krag (Göye). —- Litt.: G. Carlsson.
"Senare medeltiden. I. 1389—144S"
("Sveriges historia till våra dagar",
3:1, 1941); A. Schück, "Skänninge
stads historia" (1929).

         Kj. K.


Kugelberg, vitt utgrenad släkt,
härstammande från ryttaren vid
Finska rytteriet Lasse Olsson (f. 1572,
† 1622), som red för eget rusthåll.
hemmanet Lavers i Kullo by i Borgå
skn, Nylands län. Efter denna by
antogs släktnamnet Kulberg eller
Kullberg av hans sonsons söner men
ändrades till K. av en av dessa,
köpmannen Henrik K. († 1734), som i
slutet av 1600-talet flyttade till
Stockholm. Dennes son, handlanden
och rådmannen i Jönköping Carl
Henrik K. (f. 1705, † 1786), blev far till
handlanden i Jönköping Carl Fredrik
K. (f. 1733, † 1793) och direktören i
Ostindiska kompaniet, godsägaren
Johan Nikolaus K. (f. 1734, † 1815),
vilka blevo stamfäder för släktens
nu levande två huvudgrenar. Den
sistnämndes äldre son, häradshövdingen
Wilhelm Magnus K. (f. 1801, † 1884),
blev farfar till f. d. verkst. dir. för
Ackumulatorfabriksab. Tudor,
Stockholm, överingenjören Wilhelm
Fredrik K. (f. 1869), vars son är juristen
Bertil K. (K. 2). Farbröder till
Wilhelm Fredrik K. voro ryttmästaren
vid Smålands liusarreg. Carl Wilhelm
August K. (f. 1836, † 1924), far till
läkaren Fredrik K. (K. 1), och
översten vid Kalmar reg. Fredrik K. (f.
1839, † 1907), farfar till docenten vid
Karol. inst., ögonläkaren i
Stockholm Ingemar Fredrik Reinhold K. (f.
1899). — Direktören Johan Nikolaus
K:s yngre son, kaptenen och
godsägaren Claes August K. (f. 1803, † 1895),
blev farfar till skogschefen i
Finspång, disponenten Fredrik Wilhelm
K. (f. 1878). En bror till denne är
kaptenen i Livgrenadjärreg:s reserv Bror
Arvid August K. (f. 1880), som har
skrivit "Biografiska anteckningar om
officerare med vederlikar 1619—1927"
("Kungl. första
livgrenadjärregementets historia", 5, 1930).

Fredrik Kugelberg.

1. Kugelberg, Carl Fredrik,
läkare, f. 20 sept. 1870 i Ljungarums
förs. i Jönköping. Föräldrar:
ryttmästaren Carl Wilhelm August K.
och Aurora Charlotta von Malmborg.
— Efter mogenhetsex. i Jönköping
1888 avlade K. i Uppsala hovrättsex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>