Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kylberg, Hjalmar - 3. Kylberg, Ivar - 4. Kylberg, Henrik - 5. Kylberg, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kylberg
382
Kylberg
1863 vid Kyssbylund en
lantbrukselementarskola; vid denna förträffliga
läroanstalt, som av ekonomiska skäl
nedlades 1868, förde läroplanen fram
till mogenhetsex., varjämte
undervisning i åkerbruk oeh trädgårdsskötsel
tillkom. K. var 1871—74 föreståndare
för Ultuna lantbruksinst. och lärare
där i jordbrukslära, lantbrukets
ekonomi och byggnadskonst. Åren 1S74
•—78 förestod han
Uppfostringsanstalten å Hall nära Södertälje och
från 1878 till sin död Östads
barnhus vid Alingsås, där "dugliga och
kunniga arbetare vid jordbruket"
skulle utbildas. — K. utgav "Försök
till lärobok för den lägre
landtbruksskolan" (1858; 2:a uppl. 1863) samt
en rad skrifter rörande skilda
lantbruksfrågor. Särskilt bör nämnas
hans ivriga pläderande för vtbruk,
d. v. s. jordens bearbetning med von
Rosenberg-Lipinskys s. k. skumplog,
varigenom jorden under ytlagret
bringas i jäsning och blir lucker. K.
var led. av förvaltningsutskottet i
Kalmar läns s. hushållningssällskap
1851—61, redigerade sällskapets
tid-skr. 1851—55, var v. ordf. i sällskapet
1862—72 och blev hedersled. 1877. År
1861 invaldes han i Lantbruksakad.
-— Gift 1) 1855 med friherrinnan
Agnes Eva Gunilla Ingeborg Raab,
† 1873; 2) 1875 med Caroline
Margareta Gustafva Silfversparre. S. L.
3. Kylberg, Ivar Victor,
jordbrukare, jordbrukslärare, f. 7 mars
1833 på Såtenäs i Tuns skn, Skarab.
län, † 19 maj 1911 i Skara. Bror till
K. 2. — Efter att ha genomgått
Vänersborgs realskola studerade K. kemi
vid Chalmersska slöjdskolan i
Göteborg samt lantbruk i Tyskland och
Frankrike. Vid faderns död 1865
övertog han familjegodset Såtenäs, som
han brukade till 1894 och arbetade
upp till en vida känd mönstergård. K.
gjorde betydande insatser till
jordbrukets fromma. Bl. a. förestod han
1864—94 på ett föredömligt vis den
av Skarab. läns hushållningssällskap
på Såtenäs nyupprättade
lantbruksskolan, och 1865—95 tillhörde han
som mycket aktiv led. sällskapets
beredningsutskott. Efter att ha sålt
Såtenäs ägde han några år Lövås nära
Borås och bodde en tid i Stockholm
men flyttade 1902 till Skara, kallad
av hushållningssällskapet att handha
den viktiga premieringen av småbruk
i länet (1902—06). K. blev led. av
Lantbruksakad. 1890 och hedersled,
i Skarab. läns hushållningssällskap
1896. — Gift 1S73 med Sofie Hedvig
Heilmann från Danmark. S. L.
4. Kylberg, Lars Henrik,
jordbrukare, industriman, f. 24 okt. 1872
på Tidaholm i Agnetorps skn, Skarab.
län, † 31 okt. 1927 i Wien. Föräldrar:
Carl Kylberg.
kontorschefen Gustaf Henrik K. och
friherrinnan Eleonora (Ela) Gustafva
von Essen. Brorson till K. 2 och K. 3.
— K. arbetade 1890—9S i jordbruket
som lärling, bokhållare och
inspektor, genomgick 1898—1900 Alnarps
lantbruksinst. ocli var 1902
förvaltare vid Kulla-Gunnarstorp (nära
Hälsingborg) och 1905—OS förvaltare
vid Alnarp samt lärare vid Alnarps
lägre lantbruksskola. Åren 1909—16
var lian disponent vid Allm. sv.
ut-sädesab. i Svalöv; från sistn. år till
sin död var han verkst. dir. och
styr.-led. i ab. Baltic i Stockholm. — K.
var en av föregångsmännen i Skåne
för en förbättrad kreatursavel. Som
chef för al). Baltic sökte han
energiskt uppdriva exporten av bolagets
produkter, främst separatorer och
andra mejerimaskiner, och efter en
ombildning av företaget började han
även tillverkning av radiomateriel.
Han utgav bl. a. "Åkerjordens
bearbetning" (1910) ocli på uppdrag av
Lantbruksstyr. en jordbrukslära för
skol- och självstudier (1912, tills, med
C. Rydberg m. fi.) samt publicerade
artiklar i lantbrukspressen. År 1915
invaldes han i Lantbruksakad. — Gift
1906 med Esther Sophia Winberg.
S. L.
5. Kylberg, Carl Oscar, målare,
f. 23 sept. 1878 på Vasängen, Fridene
skn, Skarab. län. Bror till K. 4. —
Efter läroverksstudier i Stockholm
studerade K. först till arkitekt vid
Tekn. skolan i Stockholm 1894—97
oeh vid Berlins tekn. högskola 1897—
1900 men övergav dessa planer för att
bli målare. Hösten 1900 var han elev
vid Valands målarskola i Göteborg för
C. Wilhelmson. K. företog en
studieresa till Italien och Frankrike 1914.
Han har sedan mestadels varit bosatt
i Stockholm. Han debuterade med
Februarigruppen 1919 ocli har sedan
utställt separat i Stockholm bl. a. 1926,
1931 (hans egentliga genombrott),
1937 (retrospektiv utställning i
Konst-akad.), 1939, 1940, 1942, 1944 och 1946
samt i Paris 1935 och i Oslo och
Köpenhamn 1936. — K. fick vänta
länge på erkännande och ekonomisk
framgång, men av någon tvekan om
sin framtid som konstnär lär han
sällan ha anfäktats; snarare liar han
burits av en stark känsla av att vara
utvald. Aristokratiskt påbrå från
modern, hemmets stränga stil och
disciplin, pojkårens somrar på Kavlås hos
morfaderns bror, riksmarskalken
friherre Fredrik von Essen, och
åtskilliga anknytningar till landets främsta
familjer gåvo honom
överklassmänniskans något sorglösa säkerhet, och
i regel bar han också sina
besvärligheter med en överlägsen attityd.
Under göteborgsåren efter sekelskiftet
hade han det ofta ekonomiskt trångt,
ritade affischer och reklambroschyrer
vid sidan av måleriet och
betraktades på sina håll snarare som ett
självupptaget original än som
blivande konstnär. K. medverkade vid
dekoreringen av Strindbergs Intima teater
och ritade en del för skämtpressen,
men intresset för hans tavlor var
ringa, och tidvis led han verklig nöd
utan att därför förmås använda sin
redan virtuosa teknik för att
tillfredsställa publiksmaken. I början av
1920-talet fann lian emellertid den miljö,
som varit fruktbarast för lians
inspiration : kusten vid Öresund. Det är
framför allt inför hav och rymd på
Själlandskusten han laddat upp sig
med motiv. K. är en alltför egenartad
konstnär för att låta sig inrangera i
någon bestämd grupp av sv. målare
eller hänföras till någon viss skola.
Man kan måhända finna vissa
anknytningar till en annan radikal
kolorist som Karl Isakson och möjligen
till Ivan Aguéli, men de äro icke
väsentliga. K. har i Cézanne en av sina
inspirationskällor exempelvis i
"Mellan träden", och ljuset i "Den visa
jungfrun" (1934) eller "...
människorna en god vilja" (1939) kan föra
tankarna till Rembrandt. Själv har K.
framhållit Fra Angelico, Tizian,
Watteau, Daumier, van Gogh och Turner
som fruktbara upplevelser utan att
ett direkt inflytande är märkbart.
Han är i högre grad än andra sv.
målare mannen, som gått i sin egen
skola och arbetat sig fram på egna
vägar. —- Det finns en egendomlig
parallellism mellan hela K:s
konstnärliga utveckling, det enskilda
motivets öde under hans händer och den
kategoriklyvning, som alltjämt gäller
för hans tavlor. Hans dukar från
1900-talets första år äro små blonda,
dekorativa landskap med kraftigt
markerade konturer. Det dröjer emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
