Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner / 420 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagergren, Andreas - Lagergren, Claes - Lagergren, Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Claes Lagergren.

Fredrika Lagergréen. — Efter
mogenhetsex. 1888 i Kalmar var L. elev vid
statens järnvägsbyggnader och vid
Stockholm—Saltsjöns järnväg 1890—91.
Han utexaminerades från Tekn.
högskolan 1892, blev löjtnant i Väg- och
vattenbyggnadskåren 1897, kapten 1907,
major 1918, överstelöjtnant 1926 och
tog avsked 1932. — L. har från det han
1893 som avd.-ingenjör började sin
verksamhet deltagit i och sedermera
lett byggandet av ett stort antal
järnvägar i landet, bl. a. Malmö—Genarp
1893—94, Mellersta Östergötlands,
Västergötland—Göteborgs och östra
centralbanans linjer 1895—1903. Han
var verkst. dir. i Stockholm—Nynäs
förlags- och trafikab. 1903—05, i
Nynäs ångfartygsab. 1905—08, i
trafikab. Stockholm—Nynäs 1905—13, i
Ost-kustbanans ab. 1913—29, i trafikförb.
Uppsala—Norrland 1927—29 och i
ab. Trafikförb:s verkstäder 1924—29;
vidare var han styr.-led. i
Ångfartygsab. Gotland 1907—13 och Forsbacka
järnverks ab. 1927—29 samt led. av
ostkustbanekommittén 1920—22. I ett
stort antal tidn. har han behandlat
tekniska och ekonomiska problem.
Sina minnen har han skildrat i "över
tre decennier som järnvägsbyggare"
(1942). — Gift 1911 med Astri
Wenström.

        E. Rn.

Lagergren, Claes Erik Filip,
från 1880 med tillägget Frans
Joseph Leo, markis, författare, f. 20
okt, 1853 på Hammar i Askers skn,
Örebro län, † 13 febr. 1930 i Rom.
Föräldrar: bruksinspektören Gustaf L.
och Carolina Maria Christina
Lundgren. — L. var på fädernet av östgötsk
klockarsläkt, växte upp i ett burget,
borgerligt lantliem i Närke och gick i
skola i Örebro. Han genomgick
Schartaus liandelsinst. i Stockholm och
begav sig 1875 till Frankrike, där han
började som kontorist i en sidenfirma
i Paris och 1876 blev sv.
korrespondent i vinfirman Guillaume i
Bordeaux. Samtidigt företog han resor,
särskilt till Italien, senare också till
Spanien. L. hade två passioner:
teatern och den förnäma världen. Allt
som rörde scenen och scenens barn
och allt som angick Europas
furstehus, i synnerhet de äldre, katolska,
och särskilt de legitimistiska
kretsarna, intresserade honom. Han lärde
sig det ena språket efter det andra,
läste mycken katolsk litteratur,
liksom han studerade historia från
sina speciella synpunkter och
därur i sitt utomordentliga minne
magasinerade det anekdotiska och
pittoreska. Så blev han också särskilt
skicklig kännare av furstlig och
europeisk högadlig genealogi. Personligen
var L. skötsam och arbetsam och liade
tillika starkt ekonomiskt sinne.
Älskvärd, angenäm och smidig, kvick
och lysande konversatör och boren
sällskapsmänniska väckte han
uppseende också i de högre internat,
aristokratkretsar, vilkas levnadssätt
och intressen tjusade hans estetiska
sinne. Han hade tidigt mottagits i
audiens hos påven Pius IX, och
vördnadsvärda äldre damer uppdagade
snart och sökte befordra den
verserade unge svenskens katolska
sympatier. Den 1 mars 1880 övergick L. i
Rom till katolicismen. Därmed var
vägen banad för honom även i yttre
hänseende. Han besökte Heliga landet,
uppvaktade franske pretendenten
greven av Chambord, översatte katolsk
litteratur, iförde sig sorgdräkt på
drottning Marie-Antoinettes dödsdag
och blev alltmer välsedd i Roms
"svarta" societet. Tillika besökte lian
Nordamerika och Egypten samt visade sig
i reseskildringen "En vinter på Nilen"
(1888) vara en stilist av hög rang.
Redan 1884 hade Leo XIII gjort L.
till tjänstgörande påvlig
kabinettskammarherre, en charge som lian
behöll också hos Pius X. Benedictus XV
och Pius XI, och 1889 fick han
ärftlig påvlig markisvärdighet. Sedan
han 1891 äktat en förmögen
amerikansk dam av god New York-familj,
köpte han 1892 Tyresö slott och gods
nära Saltsjöbaden. Han delade nu sitt
liv mellan Tyresö, Rom och resor.
Som godsherre var han duglig,
samlade även böcker och konst, förde
gästfritt hus och umgicks i sv.
författar-, konstnärs- och
aristokratkretsar. Levande bilder ur sitt
pittoreska liv arrangerade han med stor
skicklighet i sina memoarer, "Mitt
livs minnen" (1—9, 1922—30),
spirituella och maliciösa, ehuru något
mångordiga, ofta väl novellistiskt
hållna ocli med insprängda historiskt
-essäistiska utläggningar. Fönsta delen
ger ovärderliga skildringar från sv.
ancien régime, särskilt i Närke,
medan de övriga delarna innehålla
unikt utländskt stoff t. o. m. 18S7. L.
kompletterade minnena med arbetet
"Kronor av guld och törne" (1923),
varjämte postumt genom C. Munthe
utgivits "Efterlämnade
dagboksanteckningar" (1, 1940). Han utgav även
"Dikter" (18S5) och "Nya dikter"
(1895). L. slöt sitt liv i sitt hem i
Palazzo Brancaccio i Rom. Tyresö
slott med dess samlingar
testamenterade han till Nord. mus. — Gift 1)
1891 med Caroline Alice Beatrice
Claudia Russel, † 1919; 2) 1922 med Mary
Sherman (båda från Förenta
staterna). —- Litt.: C. Laurin,
"Människor" (1919); "En bok om Tyresö"
(1933, delvis sammanfallande med
årsboken Fataburen s. å.).

        B. H—d.

Lagergren, Carl Gustaf,
baptistisk teolog, f. 21 juni 1846 i
Östersund, † 27 okt. 1941 i St Paul,
Minnesota, Förenta staterna. Son till
husmamsellen Maria Christina L. — Efter
mogenhetsex. 1869 i Östersund var L.
e. o. lärare vid Sundsvalls högre allin,
läroverk 1870—71, pastor vid
baptistförs. i Uppsala 1871—83 och i
Sundsvall 1883—89. Under sin verksamhet
som baptistpastor grundade han ett
femtiotal helnykterhetsfören. och
deltog i utbildningen av baptistiska
predikanter. År 1889 kallades han till
rektor och prof. i dogmatik och
nytestamentlig exegetik vid de sv.
baptisternas predikantseminarium i Chicago
(efter 1914 i St Paul, Minnesota);
han avgick 1922. År 1907 blev han
teol. hedersdr vid Pittsburghs univ. -
L. utgav både i Sverige och Förenta
staterna ett stort antal tidn., tidskr.,
broschyrer och avh., i vilka han med
polemisk skärpa utvecklade sitt
baptistiska kyrkoideal och sin
konservativa teologi. I Sverige vände han sig
genast mot Waldenströms s. k.
subjektiva försoningslära, och i Förenta
staterna drog han lika kraftigt i

Gustaf Lagergren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>