Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Landberg, Georg - Landelius, Bertil - Landelius, Hugo - Landén, Otto - Landergren, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landelius
453
Landergren
(1929), "Den svenska riksdagen under
den gustavianska tiden" (1932; del 7 i
"Sveriges riksdag") och "Gustaf III
i eftervärldens dom" (1945) samt
genom editionsarbete, tidskr.- och
tidn.-uppsatser har L. dokumenterat sig
som en av våra främsta kännare av
den gustavianska epoken. Ett i tiden
mera närliggande ämne har han
behandlat i sitt översiktsarbete
"Fredsorganisation och maktpolitik" (1928),
en skildring av "den politiska
pacifismens" huvuddrag med tyngdpunkten
på strukturell analys av
fredssträvandena 1813—23. I ett planerat verk om
Sveriges utrikespolitik 1561—-1939
medarbetar L. med avsnittet 1648—
97. Förutom som historiker har L.
framträtt som en av den kristna
humanismens främsta talesmän i vårt
land. Hans verksamhet som lärare och
rektor vid Fjellstedtska skolan —
vars öden han skildrat i "Fjellstedtska
skolan 1S62—1937" (1937) och "Före
Kerfstedt" (1945) — ligger i linje
med hans strävan att förbinda de
kristna värdena med de konkret
mänskliga och samhälleliga
problemen. Flera av sina uppsatser,
föredrag och tidningsartiklar i ämnet har
han samlat i arbetena "Den enskilde
och gemenskapen" (1940) och
"Kristna svndare och ädla hedningar"
(1944). Sedan 1942 är han ordf. i
Sveriges kristliga gymnasiströrelse.
—• Gift 1927 med Gunnel Elisabeth
Maria Järta Hammarskiöld. I. Sth.
Landelius, Bertil, målare, f. 14
febr. 1912 i Malmö. Föräldrar:
skeppsmäklaren Sven Adolf Henry
Andersson och Signe Augusta Landelius. ■—
L. avlade studentex. i Malmö 1930
och ägnade sig s. å. åt konststudier
och teckning vid Glyptoteket i
Köpenhamn. Han besökte 1931 Skånska
målarskolan och studerade 1931—35
reklam och dekorationsmålning vid
Tekn. skolan i Stockholm, varifrån
han utexaminerades som tecknings-
Hugo Landelius,
lärare. Sedan 1940 är han bosatt i
Näsums skn, Kristianst. län. ■— L.
målar företrädesvis landskap i dova,
mättade jordfärger och med bred
pen-selföring, ofta av intensiv
stämningsverkan ("Trädgård", 1934, Nat. mus.,
"Vinterfantasi", 1937). Han har
utfört väggmålningar al secco i Solbacka
läroverk (1937) och i Arbetarnes
bild-ningsförb:s lokaler i Malmö (1938).
L. tillhör konstnärsgruppen "Aura"
sedan 1937. Han utställde separat i
Lund 1934 och i Stockholm 1942. L. är
repr. i Nat. mus., Kristianstads och
Malmö mus. samt i Tomelilla
konstsamling. — Gift 1943 med Ruth Astrid
Håkansson. R. S.
Landelius, Hugo Frans Johan
Oscar, ämbetsman, f. 22 mars 1886 i
Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Hugo Wilhelm Johan Petterson
och Amelie Landelius. — L. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1904 och
blev jur. kand. i Uppsala 1910. Efter
tingstjänstgöring 1910—12 var han
amanuens i Civildep. och i Väg- och
vattenbyggnadsstyr. 1912—16 samt
bitr. sekr. och ombudsman i
Vattenfallsstyr. 1916—17. Han blev förste
kanslisekr. i Civildep. 1918 och i
Kommunikationsdep. 1920, extra
byråchef i sistn. dep. och föredragande
i Regeringsrätten s. å., kansliråd i K.
M:ts kansli 1926 och expeditionschef
i Socialdep. 1929. Han blev tf. chef
för Försäkringsrådet 1934,
utnämndes till rådets ordf. och chef 1936 och
erhöll generaldir:s namn 1940. -— L.
har tagits i anspråk för utredningar
och uppdrag av bl. a. socialpolitisk
karaktär. Han var sekr. hos
sakkunniga inom Kommunikationsdep. för
utredning ang. de under dep. lydande
affärsdrivande verkens
förnyelsefonder 1924—25, sekr. hos sakkunniga
för utredning av frågan om
järnvägarnas godssamtrafik 1928 och ordf.
hos läkarintygssakkunniga 1939—40
samt blev ordf. i
specialitetsnämnden (ang. handel med farmaceutiska
specialiteter) 1934, i apotekens
löne-och skiljenämnd 1935 och i allm.
lönenämnden för tjänsteplikt 1943. —
Gift 1) 1916 med Cally Helena
Schröder, † 1924; 2) 1941 med Ellen Signe
Malvina Bång. G. M—e.
Landen, Otto Vilhelm,
ämbetsman, skatteteoretiker, f. 24 febr. 1863
i Söderala skn, Gävleb. län, † 12 okt.
1945 i Stockholm. Föräldrar:
kronolänsmannen Johan Anders L. och
Charlotta Maria Lundin. — Efter
mogenhetsex. i Gävle 1881 blev L.
1883 student i Uppsala, där lian
avlade hovrättsex. 1S86. Han var 1S98
—1906 tf. landskamrerare i Jämtl.
län, blev 1906 landskamrerare i
Kop-parb. län och erhöll 1915 transport
till östergötl. län, där lian kvarstod
till 1930. L. var stadsfullmäktig i
Östersund 1891—98, ombudsman i
Jämtl. läns sparbank 1887—1906,
styr.-led. där 1892—1906 och senare
under sin falutid styr.-ordf. i
skogs-medelsfonderna i åtskilliga
dalasocknar. L. anlitades 1904—23 med endast
kortare avbrott som sakkunnig inom
Finansdep. för
skattelagstiftningsfrågor. Han medverkade där vid
tillkomsten av 1910 års skattelagar, var
led. och sekr. i 1910 års
stämpelskattekommitté, vars förslag ledde till
1914 års lagstiftning om, arvs- och
gåvobeskattning, utarbetade olika förslag
till förordningar om
värdestegringsskatt å fastighet samt till de under
första världskriget tillämpade
förordningarna om värnskatt,
krigskon-junkturskatt och tonnageavgift. Som
led. av 1910 års
kommunalskattekommitté (jämte G. Eiserman och E. von
Wolcker) och ordf. hos 1918 års
in-komstskattesakkunniga utförde L. ett
intresserat arbete på den sv.
inkomstbeskattningens praktiska och
teoretiska utformning, av grundläggande
värde för senare lagstiftning. —■ L.
har utgivit ett stort antal
handböcker och utredningar i skatte- och
taxeringsfrågor. — Gift 188S med
Ellen Rissler. E. B—z.
Landergren, Ernst Gustaf
Adrian, fysiolog, f. 13 febr. 1867 i
Karlskrona, † 27 jan. 1912 i Stockholm.
Föräldrar: smeden Jonas Larsson L.
och Johanna Peterson. ■—• Efter
mogenhetsex. i Karlskrona 1884 blev
L. med. kand. 1S92 och med. lic. 1898
i Stockholm samt efter disp. där 1902
med. dr i Uppsala s. å. Efter att 1889
—91 och 1893—94 ha varit amanuens
resp. tf. laborator i fysiologi vid
Karol. inst. utövade L. privatpraktik
i Stockholm 1898—99 och i Göteborg
1899—1901 men återvände därefter
till Karol. inst:s fysiologiska
institution, där lian ånyo blev tf. laborator
1901 och laborator 1903. Därjämte
Ernst Landergren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
