Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leijonsparre, Paul Ludvig - Leijonstedt, ätt - Leijonstedt, Anders - Leire, Georg - Leissner, Gunnar Nilsson-, botanist, se Nilsson-Leissner - Leja, Benjamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leijonstedt
521
Leja
Anders Leijonstedt. Målning (detalj) av J.
D. Schwartz (Gripsholm).
fikationskontoret. Även under den
följ. tiden biträdde han Dahlbergh och
följde denne bl. a. 1681 på en
inspektionsresa till de finska, baltiska och
tyska fästningarna. Åren 1683—86
företog L. med k. tillstånd en utrikes
resa, varvid han studerade
fästnings-och artilleriväsendet i Holland,
Frankrike och Tyskland. Befordrad till
kapten 1686 sändes han 1687 till
Pommern för att överse fästningarna där
och anförtroddes 1688 inspektionen
över fästningsbyggnaderna i
Karlskrona, Kalmar och Karlshamn. Han
blev 1689 adlad med namnet L., fick
1694 fullmakt som
generalkvarter-mästarlöjtnant med inspektion över
Göteborg, Nya Älvsborg, Bohus och
Marstrand och utarbetade under de
följ. åren talrika ritningar till
befästningarna där. Efter
generalkvartermästaren Stuarts död 1705
anförtroddes L., som hade längre
tjänstetid än sin medtävlare, dåv.
general-kvartermästarlöjtnanten friherre
Jacob Eldstierna, ad interim direktionen
över alla fästningsbyggnader i
Sverige och dess underliggande
provinser. Då förhållandet mellan L. och
Eldstierna var spänt, föredrog dock
Karl XII vid den slutgiltiga
utnämningen till chefskapet för
fortifikationen 1706 en utomstående person
(översten M. Palmqvist), varefter L.
återgick till sin föregående befattning.
År 1711 fick han nominell fullmakt
som generalkvartermästare. Trots
knappa medel lät L. verkställa de
nödvändiga befästningsarbetena. Han
var en utomordentligt skicklig
fortifikationsofficer, som i hög grad åtnjöt
Karl XII: s förtroende, och ledde bl. a.
under norska kriget stora
försvarsarbeten i Bohusläns skärgård. Han
utförde även ritningar till flera
offentliga byggnader i Karlskrona. — L:s
efterlämnade anteckningar om sin lev-
nad äro tryckta i Loenboms
"Handlingar til konung Carl XI :s historia"
(7:e samlingen, 1766). — Gift 1686
med Christina Steénberg. A. Åg.
Leijonstedt, ätt med samma
ursprung som ätten Gyllenborg. En bror
till landshövdingen greve Jacob
Gyllenborg (bd 3, s. 179) var Anders
Volim-haus, som 1686 adlades med namnet L.
och 1716 blev friherre samt 1719 greve
och riksråd (se nedan). Hans sonson,
landshövdingen i Västerbotten greve
Carl Vilhelm L. (f. 1725, † 1782), blev
far till brigadchefen vid v. armén
under 1808 och 1809 års krig,
generalmajoren greve Carl Johan L. (f. 1751,
† 1S17). Ätten utdog i Sverige med
dennes bror, greve Johan Jakob L. (f.
1766, † 1830).
Leijonstedt, Anders, före
adlandet Volimhaus, greve, riksråd,
vitterhetsidkare, f. 1649 i Uppsala, † 10 okt.
1725 i Stockholm. Föräldrar:
apotekaren Simon Johansson Wolimhaus
och Catharina Andersdotter Brandt.
— L. blev student i Uppsala 1659 ocli
gick efter fullbordade studier
ämbets-mannavägen, där han gjorde en
lysande karriär. År 1683 blev han sekr. i
bankoverket, 1685 led. av
reduktions-verkets exekutionskommission och
1686 protokollssekr. vid finska,
livländska och ingermanländska
expeditionen inom Kansliet. Sistn. år blev
han även upphöjd i adligt stånd. Han
sändes 169S som envoyé extraordinaire
till det brandenburgska hovet samt
blev 1701 hovråd hos änkedrottning
Hedvig Eleonora och tillika sekr. hos
prinsessan Ulrika Eleonora. Han var
minister i Berlin 1703—10 och
utnämndes vid återkomsten till Stockholm till
kansliråd samt blev 1714 konungens
högste ombudsman. År 1716 upphöjdes
han i friherrligt stånd. Efter Per
Rib-bings död utsågs han till lantmarskalk
vid 1719 års riksdag. Han blev s. å.
riksråd och president i
Kammarrevisionen, varjämte ban upphöides till
greve. — Under sin ungdom gjorde L.
sig känd som tillfällighetspoet och
dramatiker. Hans mest bekanta
tillfällighetsstycke är "Svea
Lycksalig-heets Triumph", ett hyllningskväde
på inrimmad och slutrimmad
hexameter med anledning av Karl XI :s
tronbestigning. Under sina studieår i
Uppsala tillhörde han kotteriet kring
den unge Urban Hiärne, deltog som
skådespelare i uppförandet av dennes
sorgespel "Rosimunda" 1665 och skrev
själv mot slutet av 1660-talet en
tragedi vid namn "Dido" över ett
antikt ämne i det tyska och holländska
komediantdramats maner med
växlande lokaliteter men utan alla
dekorationer. — L:s dikter finnas
tryckta i P. Hansellis "Samlade
vitterhetsarbeten" (5, 1863); tragedien "Dido"
Georg Leire.
liar publicerats i Samlaren 1880. —
Gift 1689 med Maria Catharina
Thegner. Sy.
Leire, Georg J:son, ingenjör,
industriman, f. 4 juli 1875 i Allerums
skn, Malmöh. län. Föräldrar:
lantbrukaren Johannes Jönsson och Kersti
Persdotter. — Efter ex. vid Chalmers
tekn. inst. 1898 tjänstgjorde L. vid
Sulitelma kopparverk i Norge.
Åren-1899—1901 var han anställd vid Sv.
ab. Siemens och Halske i Stockholm,
studerade därefter vid Technische
Hochschule i Berlin och var 1902—03
i tjänst hos Siemens & Halske A.-G.
i Berlin. Efter några års anställning
som konstruktör vid olika elektriska
firmor i Förenta staterna utsågs L.
1905 till chefsingenjör vid Siemens &
Halske tekn. byrå i Helsingfors. Följ.
år blev han chef för elektriska avd.
vid ingenjörsbyrån Zitting & co. i
Helsingfors. År 1913 grundade han
Allm. elektriska ab. i Finland (verkst.
dir. till 1919, styr.-led. till 1921). Åren
1919—41 var han verkst. dir. för och
styr.-led. i Sv. turbinfabriks ab.
Ljungström, Finspång. Han är chef för
verk-stadsavd. i Statens
industrikommission sedan 1939; därjämte var han
1942—45 chef även för
kommissionens krigsindustriavd. Under sin
verksamhet i Finland utförde L. 1907—19
olika kraft- och
elektrieitetsverksan-läggningar. — L. har företagit
studieresor till Tyskland, Italien, Spanien,.
Schweiz och Förenta staterna. Han
har även publicerat ett flertal tekn.
uppsatser i tidskr. i Förenta staterna
och Finland. — Ogift. .T. E. B.
Leissner, Gunnar Nilsson-r
botanist, se N ilsson-Leissner.
Leja, Benjamin, affärsman, f.
1797 i Hamburg, † troligen 11 juli
1870 i Altona. — Om L:s utbildning
är endast känt, att han lärt till
instrumentmakare. Vid tjuguett års ålder
slog han sig ner som sådan i den dä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
