- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
603

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lind, Olof - Lind, Sven Ivar - Lind af Hageby, släkt - Lind af Hageby, Ernst - Lindahl, Albin - Lindahl, Alf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lind

603

Lindahl

Lind, Olof, präst, f. 25 sept. 1701
i Hudiksvall, † 7 mars 1765 i
Söderhamn. Son till handlanden Olof L. —
L. blev student i Uppsala 1718 oeh
prästvigdes 1727. Efter tjänst som
huspredikant var han pastorsadjunkt
1734—47 och komminister 1747—57
vid Skeppsholms förs. i Stockholm
samt kyrkoherde i Söderhamn från
1757 till sin död. — L. kom under
inflytande av J. C. Dippel och blev en av
pietisten E. Tolstadius’ medhjälpare.
L. var en blid natur, som lätt vann
sympatier; trots att hans åskådning
betraktades med misstro av det högre
prästerskapet, var det främst genom
hans medling, som Tolstadius räddades
från att avsättas för irrlärighet.
Påverkad av T. Odhelius synes L. under
1740-talets senare del ha blivit en av
herrnhutismens ivrigaste repr. Ilan
lade i Söderhamn grunden till en
omfattande herrnliutism, den första av
de senare i Norrland så spridda
folkliga väckelserörelserna. — L. ägde stor
teologisk lärdom. Ilan utgav
predikningar in. m. samt ett tysk-sv. lexikon.
En i nedanstående litt. citerad, ännu
vid 1800-talets slut sjungen visa ger
en levande bild av honom. — Ogift. —
Litt,: C. A. Tollin, "Tvänne
Söderhamnskyrkoherdar från 1700-talet"
(i Julhälsning till förs. i ärkestiftet
1923). Lt.

Lind, Sven Ivar Harald,
arkitekt, f. 23 mars 1902 i Tidaholm.
Föräldrar: disponenten Ivar Alexius L.
och Gerda Ilaraldina Esbjörnson. —
Efter studentex. i Göteborg 1920
avlade L. arkitektex. vid Tekn.
högskolan 1925 och var 1925—27 anställd hos
arkitekt E. G. Asplund. Följ. år
tillbragte lian som stipendiat på en
studieresa till Frankrike, Italien,
England och Danmark. Ären 1928—30
samt 1932—33 var han praktiserande
arkitekt i Paris och Amsterdam, 1931
—43 speciallärare i dekorativ konst
vid Tekn. högskolan och 1940—42 tf.
prof. i arkitektur. — L:s verk
omfattar villabyggnader och dekorativa
arbeten i Frankrike, Belgien och Sverige
samt flera stora tävlingsprojekt ss.
Cour Vendöme, 7 Place Vendöme, i
Paris och Hollandsche Koopmansbank
i Amsterdam. Bland lians tidigare
arbeten märkas några av bostadshusen
vid Kyrkviken i Lidingö för
utställningen Bygge och Bo 1925 i en
klassicism av sv. småstadskaraktär. Bland
lians senare arbeten framträda särskilt
Sveriges paviljong på
Parisutställningen 1937 med synlig
järnkonstruktion och med omålad heraklit som
interiörmaterial samt restaurang Byttan
i Kalmar 1939, karakteristisk genom
sin variation i materialet, tegel,
oputsad betong och kalksten. — L. har
medverkat som red. och förf. i olika

Sven Ivar Lind.

fackpublikationer, bl. a. i "Mureri"
och "Träbyggnadskonst"
(Hantverkets bok, 1936 och 1938). Han var
ordf. i Sv. arkitektfören. 1944—46, är
sedan 1941 medl. av nämnden för Eva
Bonniers donationsfond samt blev
1945 led. av Konstakad. — Gift 1931
med Siri Ahlström. M. L—n.

Lind af Hageby, gammal
frälsesläkt, härstammande från
ryttmästaren Jöns Andersson Lind (f. omkr.
1571, † sannolikt före 1634), som ägde
egendomen Hageby i Svenneby skn,
Skarab. län. Hans son, godsägaren Jon
Lind (f. omkr. 1604, † 1691),
introducerades 1634 under namnet L. En
sonson till denne, premiärryttmästaren
vid Livreg. till häst Bengt L. (f. omkr.
1662, † 1704), blev farfars far till
ryttmästaren vid Västgöta kavallerireg.
Carl Jakob L. (f. 1769, † 1854), från
vilken alla nu levande medl. av ätten
härstamma. Hans son,
överstelöjtnanten Carl August Ludvig L. (f. 1799,
† 1853), blev far till kommendören
Axel Reinhold Ferdinand Ludvig L. (f.

1829, † 1888) och
ångfartygsbefälhavaren August Fredrik Ludvig L. (f.

1830, † 1888), vilken efter giftermål
med en dotter till L. J. Hierta blev dir.
vid ab. Liljeholmens stearinfabrik i
Stockholm. Brorsbarn till dessa äro
syskonen översten Ernst L. (se nedan)
samt Emilie Augusta Louise (Lizzi)
L. (f. 1878), som tidigt bosatte sig i
London, där hon varit verksam som
skriftställarinna; hon stiftade 1909
The Animal Defence and
Anti-Vivisec-tion Society och grundade under första
världskriget sanatoriet Beausoleil i
Carqueir, Frankrike. — Ätten L. är
säkerligen nära befryndad med den
1575 adlade och 1643 utslocknade
ätten Lind i Västergötland.

Lind af Hageby, Ernst August
Ludvig, arméofficer, f. 17 juni 1S74
i Jönköping. Föräldrar: vice
häradshövdingen Emil Theodor Ludwig L.

och Carolina Erika Johanna Eriander.
— L. blev underlöjtnant vid Göta
livgarde 1894, genomgick
Krigshögskolan 1898—1900, blev major i armén
1915, major vid Svea livgarde 1916,
överstelöjtnant vid Göta livgarde
1922, överste och chef för Karlskrona
grenadjärreg. ocli
infanteribefälhavare i Karlskrona fästning 1925 samt
gick på övergångsstat i samband med
reg:s indragning 1928. -— L. gjorde
tjänst vid Elfte preussiska
grenadjärreg. i Breslau och vid
infanteriskjut-skolan i Spandau 1901—02, var tf.
militärattaché vid beskickningen i
Berlin 1911 och tf. legationsråd i
Konstantinopel för tillvaratagande av
vissa krigförande makters intressen
1919—22. Är 1917 gjorde han en
studieresa till österrikisk-ungerska
fronten. Ilan var sakkunnig i
Lantför-svarsdep. för organisation av frivilliga
landstormsbefälhavarkurser 1914 och
1915. lian har utgivit "Fälttjänst och
orderteknik" (1918). —Gift 1903—25
med Agnes Maria Sofia Carlström.

F. M.

Lindahl, Albin Theodor,
skådespelare, f. 4 april 1882 i Stockholm.
Föräldrar: kamreraren Jacob Ludvig
Hjalmar L. ocli Maria Katarina
Sundbäck. — Efter läroverksstudier i
Stockholm och Strängnäs började L. sin
teaterbana 1900 vid Bror Olsons
sällskap. Ären 1901—07 reste lian med
olika landsortssällskap (med
undantag för engagemang på
östermalmsteatern 1903—04); 1907—10 var han
engagerad vid Dramatiska teatern och
1910—22 vid Albert Ranfts teatrar.
Efter att 1923—26 ha varit knuten
till Hälsingborgs stadsteater som
kamrer och skådespelare liar lian i
samma befattningar varit verksam i
Göteborg, först vid
Lorensbergstea-tern och sedan 1934 vid Stadsteatern.
L. har under sin långa sceniska
verksamhet haft en stor och skiftande
repertoar. Bland hans roller kunna
nämnas Armand i Dumas d. y:s
"Kameliadamen", Johan Burgoyne i
Shaws "Djävulens lärjunge", Kung
Charles i J. Romains’ "Diktatorn",
Menius i Shakespeares "Coriolanus’’,
perukmakare Ström i Ilj. Bergmans
"Markurells i Wadköping" och
Trottel’ i R. C. Sheriffs "Männen vid
fronten". Vid sidan av sin
teaterverksamhet har L. blivit känd som en
förträfflig lutsångare; bl. a. liar han gjort
uppskattade Bellmansturnéer i bela
Skandinavien. — Gift 1912 med
skådespelerskan Anna Lisa Hellström.

A.L.

Lindahl, Alf Magnus, advokat, f.
16 mars 1889 i Stockholm. Föräldrar:
direktören Magnus L. och Karin
Johansson. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1907 blev L. jur. kand. vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free