Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindberg, Otto - Lindberg, Paula, operasångerska, se Lizell, bd 5 s. 43 - Lindberg, Per, teaterledare, regissör, författare, se s. 617 - Lindberg, Sigge - Lindberg, Stig - 1. Lindberg, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindeberg
034
Lindeberg
Stig Lindberg.
tiska inst. 1862—65 ocli prof. i
botanik vid Helsingfors univ. från 1865
till sin död. — Trots fullbordade
medicinska examina övergav L.
läkar-banan. Som gymnasist liade han av
sin lärare K. F. Thedenius införts i
mossornas studium, och han blev, bl. a.
genom vidsträckta resor, redan under
studieåren i Sverige den främste
kännaren av den nordiska mossfloran
samt erkändes efter hand allmänt som
en av sin tids största bryologiska
auktoriteter. I sina talrika arbeten
behandlar han huvudsakligen mossornas
morfologi och systematik samt
därjämte bl. a. deras nomenklatur och
utvecklingshistoria. Av L:s skrifter
märkas monografier över flera
svårbestämbara mossgrupper, ss.
vitmossorna (1862, 18S2), samt
"Hepatico-logiens utveckling från äldsta tider till
och med Linné" (1877), "Utkast till
en naturlig gruppering af Europas
bladmossor med toppsittande frukt"
(1578) och hans förslag till nytt
moss-system, "Musei scandinavici in
systemate novo naturali dispositi"
(1579). Rörande fanerogamerna utgav
lian flera anatomiska och
morfologiska arbeten, ss. "Om de officinela
barkarne" (1S64, drsavh.). — Som
ordf. från 1S66 i Societas pro fauna
et flora fennica främjade L. kraftigt
botanikstudiet i Finland. Han blev
fil. hedersdr vid Uppsala univ. 1877
samt led. av Vet. akad. 18S6 ocli av
många lärda sällskap i Finland och
annorstädes. Hans samlingar finnas i
Helsingfors univ. Efter honom är
moss-släktet Lindbergia uppkallat. —
Gift 1864 med Hilda Fausta Cecilia
Sällström. — L:s broder, kamreraren
i Kommerskollegium Gustaf Anders L.
(t. 1832, † 1900), vistades en tid i
Brasilien och hemsände stora
botaniska samlingar till Vet. akad.; han
publicerade många smärre arbeten om
kaktusväxter, särskilt släktet Rliip-
salis. — L:s son, prof. Harald L. (f.
1S71), f. d. kustos vid botaniska
museet i Helsingfors, är en framstående
botanist, — Litt.: biografi av J. P.
Norrlin i Acta soc. scient. fenn. (17,
1891), av A. Th. Sælan i Meddel. af
soc. pro fauna et flora fenn. (18, 1891
—92). S. L.
Lindberg, Paula,
operasångerska, se Lizell, bd 5 s. 43.
Lindberg, Per, teaterledare,
regissör, författare, se s. 617.
Lindberg, Sigfrid (Sigge),
svetsare, idrottsman, f. 26 mars 1897 i
Hälsingborg. Föräldrar: typografen
Jo-lian Oscar L. och Sina Josefina
Bergqvist. — L. blev 1921 medl. i
Hälsingborgs idrottsfören., vars ord.
fotbolls-målvakt han var t. o. m. 1931. Spelåret
1931—32 representerade lian
Landskrona boll- och idrottssällskap,
varefter lian slutade som aktiv
fotbollsspelare. Som målvakt i Hälsingborgs
idrottsfören. blev L. sv. mästare i
fotboll 1928—29 och 1929—30. Åren 1921
—30 deltog L. i femtio landsmatcher i
fotboll, ett antal som hittills ej
uppnåtts av någon annan sv.
fotbollsspelare. År 1924 blev han bronsmedaljör
i fatboll vid Olympiska spelen i Paris.
Vid sin sista landsmatch, mot
österlike i Wien 1930, tilldelades L. av
österrikiska fotbollsförb. dess medalj
i guld. — L. är en legendarisk gestalt
i sv. fotbollshistoria. Under sina
glansår ansågs han allmänt vara en av
Europas främsta fotbollsmålvakter.
Om sina upplevelser som
fotbollsspelare, främst utlandsresorna, har L.
berättat i den underhållande boken "Mitt
liv mellan stolparna" (1932). — Gift
1923 med Inez Hultquist. J. T.
Lindberg, Stig Fredrik Sigurd,
konsthantverkare, f. 17 aug. 1916 i
Umeå. Föräldrar:
arbetsförmedlings-direktören Hclof L. och Lydia Larsson.
— Efter realex. i Jönköping 1935 gick
L. på Tekn. skolan i Stockholm 1935
—37. Han engagerades hösten sistn. år
som keramiker vid Gustavsbergs
porslinsfabrik. Åren 1938—39 företog han
studieresor i Frankrike och Danmark.
L. utställde första gången på
världsutställningen i New York 1939. Han
liar senare framträtt bl. a. i
Stockholm 1940, 1942 ("Fajanser målade i
vår"), 1944 ("Kontakt med
nyttokonstnären") och 1945 (Stengods)
samt i Köpenhamn 1942. — Under sina
studieresor inspirerades L. i synnerhet
av den ryskfranske keramikern
Soud-binin i Paris, vars spel mellan rena
leror och blanka glasyrer säkerligen
givit honom impulser, när det gällt
keramisk skulptur. Men L. går i sina
skulpturer ändå egna vägar i lekfullt
surrealistisk stil. I sina fajanser visar
L. ofta en dragning åt
expressionismen, men ibland äro lians färgprun-
kande fat och skålar rent naivistiska.
Han tecknar aldrig upp ett mönster på
en form utan målar direkt, varigenom
friskheten bevaras. L. har också
arbetat i högbränt gods huvudsakligen
i sin egen Gressoteknik, där målningen
ligger under en halvtäckande glasyr
("Komedianter i regn", Nat. mus.).
Under de senaste åren har L. även
arbetat med stengods i enkla former. —
L. ritar även mönster för handtryck åt
ab. Heyman & Olesen, Stockholm, ocli
Mölnlycke väfveri ab., glas åt ab.
Målerås glasbruk samt gör tidn.- och
bokillustrationer. Han ägnar sig även åt
stafflimåleri. — L. är repr. med fajans,
keramisk skulptur och stengods i Nat.
mus. samt Helsingfors och Oslo mus.
-—• Gift 1939 med Gunnel Margareta
Elisabet Jonsson. K. L—d.
1. Lindberg, William Petter,
ingenjör, industriman, f. 28 mars 1818
i Helsingör, † 13 jan. 1877 i
Stockholm. Föräldrar: konsuln Lars L. och
Caroline Matliilde Good. — Tack vare
greve A. E. von Rosen fick L.
möjlighet att genomgå Teknologiska inst.,
där han erhöll "gesällbrev" 1835.
Genom O. E. Carlsunds förord fick L.
anställning vid Morsings mekaniska
verkstad i Nyköping, varefter lian
1837 antogs till förste maskinist på
det där byggda ångfartyget
Norrland. L. var sedan några år
verkmästare på Långholmsverkstaden i
Stockholm och fick 1845 anställning
på varvet vid Tegelviken, det s. k.
Södra varvet. År 1S53 övertog han
denna anläggning, som han utvidgade
med en mekanisk verkstad. Han
bedrev en omfattande varvsrörelse, som
på sin tid hade stor betydelse för den
sv. kust- och skärgårdsflottans
övergång till ångdrivna järnfartyg. L.
var en framstående arbetschef ocli
affärsman, och vid hans död utgjorde
varvets årliga tillverkningsvärde 1,2
mill. kr. Alltifrån de nya
kommunallagarnas tillkomst 1S62 var lian en av
William Lindberg. Litograf!.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
