Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Lindhagen, Arthur - 10. Lindhagen, Manne - 11. Lindhagen, Sven - Lindhe, se även Linde, s. 632 - Lindhe, Carl - Lindheström, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindhagen
664
Lindheström
knytning till allmänna rättsprinciper
liksom också i dess utgestaltning ocli
tillämpning under detta första viktiga
och ömtåliga skede av dess historia
har L. gjort betydande insatser.
Sedan 1947 är han president i Svea
hovrätt. Han har erhållit ett stort antal
uppdrag både inom sitt egentliga
arbetsfält och på helt andra områden.
Sålunda var han sekr. hos
Stockholms högskolas styr. 1913—-28, i
1916 års gruvlagstiftningskommitté
1917—18 och i Stockholms
handelskammares skiljenämnd 1917—2S. Han
tillkallades 1929 och 1930 som
sakkunnig inom Justitiedep. vid
förarbetet till 1942 års processreform.
Utomordentligt grannlaga uppdrag hade
lian att fullgöra som ordf. 1931 i den
s. k. Ådalskommissionen, som led.
1933 i den av Frisinnade landsfören:s
verkst. utskott tillsatta nämnden för
granskning av omständigheterna vid
statsministern C. G. Ekmans avgång
och som ordf. i den 1946 tillsatta
nämnden för bedömande av vissa
befattningshavares pålitlighet
(bedömningsnämnden). Vidsträckta allmänna
intressen ha fört L. till ledande
ställning inom institutioner på
kulturlivets fält. Sedan 1929 är han en
intresserad och verksam ordf. i Sv.
tu-ristfören., sedan 1934 tillhör han Nord.
mus: s nämnd, och sedan 1947 är han
ordf. i Samfundet S:t Erik. Han blev
jur. hedersdr i Uppsala 1932 och
erhöll Illis quorum i 12:e storleken 1945.
Tills, med E. Stenbeck har han utgivit
lagkommmentaren "Den nya
förmyn-derskapslagen" (1924) och tills, med
E. Lind lagkommentaren "Den nya
arvslagen" (1929; 2:a uppl. 1939).—
Gift 1911 med journalisten fil. kand.
Agnes L., f. Byström. Spr.
10. Lindhagen, Teodor Immanuel
(M änne), ingenjör, f. 17 okt. 1891
i Sturkö skn, Blek. län. Son till L. 6
i hans första gifte. ■— L. avlade
stu-dentex. i Stockholm 1910 och
utexaminerades från Tekn. högskolans
fack-avd. för skeppsbyggnad 1914. Han var
ingenjör hos K. Automobil Klubben
1914—16 och vid Sv. turbinfabriksab.
Ljungström 1916, varefter lian 1917
var avd.-chef vid ab. Ljungströms
ångturbin. År 1918 inträdde han i
Mekaniska prövningsanstalten, där han var
chef 1920—27, och samtidigt var lian
delägare i Elektriska
prövningsanstalten. Vid sidan av dessa uppgifter var
L. speciallärare i läran om
värmemotorer vid Tekn. högskolan 1921—■
29. Efter kortare verksamhet som
konsulterande ingenjör vid Rendel,
Palmer & Tritton i London 1927 är han
sedan detta år verkst. dir. i ab.
Ljungströms ångturbin. Han var delegat vid
världskraftkonferensen i London 1928.
— L. är en skicklig värmetekniker,
Manne lindhagen (10).
som på sitt område publicerat bl. a.
"Luftförvärmning vid förbränning av
mindervärdiga bränslen" (1922) och
"Värmedistributionsindustrien i
Nordamerikas Förenta stater" (1924).
—-Gift 1918 med Signe Schmidt. G. Lj.
11. Lindhagen, Sven Albert,
sportjournalist, f. 26 nov. 1896 i
Stockholm. Föräldrar: kanslirådet Albert
Israel L. och Hedvig Margareta
Frisell. Brorson till L. 5, L. 8 ocli L. 9.
— Efter studentex. i Stockholm 1915
studerade L. vid Stockholms högskola
1916—19 och var sedan
försäkringstjänsteman 1920—21. Är 1917 blev
han medarb. i Idrottsbladet, där han
verkat sedan dess. Han var samtidigt
sportred. i Nva Dagligt Allehanda
1920—27. Som aktiv idrottsman
ägnade han sig mest åt skidlöpning,
orientering och tennis. Han kom tidigt
med i det organisatoriska arbetet
inom idrottsrörelsen och beklädde en
rad förtroendeposter; bl. a. var han
v. ordf. i Sim- och idrottsklubben
Hellas 1922, sekr. i Stockholms
idrottsförbis vinteridrottskommitté 1921 ocli
styr.-led. i Sv. skidförb. 1918—27. Som
sportjournalist liar han specialiserat
sig på skidåkning och fri idrott.
Allmänt känd och populär har L. blivit
genom sina idrottskrönikor och
kommentarer i radio sedan 1929’ ocli som
speaker på Stadion i Stockholm sedan
1933. — Gift 1) 1920—32 med Berit
IIjulhammar; 2) 1934 med Inga-Greta
Dahl. L. II.
Lindhe, se även Linde s. 632.
Lindhe, Gari "Vilhelm,
violon-cellist, f. 13 april 1876 i Stockholm,
‡ 26 nov. 1946 i Lidingö. — L.
studerade 1890—96 vid
Musikkonservato-riet, senare för Franz Neruda samt
ytterligare två år vid Bryssels
konservatorium. År 1899 anställdes han
som solocellist i Hovkapellet, i vilken
tjänst han kvarstod till 1933. Han var
1912—41 lärare vid Musikhögskolan
och erhöll 1932 prof:s namn. Han har
utbildat flera av landets mer kända
cellister, bl. a. Hovkapellets nuv.
solocellist Gustaf Gröndahl. Utom i
Hovkapellet framträdde lian i
Konsert-fören. i Stockholm samt vid egna
konserter, och tills, med Märta Ohlson
och Axel Runnqvist spelade han
kammarmusik. Han var medl. i bl. a.
Aulinska kvartetten, Ruthström- och
Kjellströmkvartetterna. Han blev led.
av Mus. akad. 1919 och erhöll
Litteris et artibus 1923. — Gift 1909 med
Emma Gasslander. N. W.
Lindheström, Pehr,
fortifikationsingenjör, reseskildrare, † 1691 i
Värmland. L:s far var Mårten
Månsson, vilken som soldat antog namnet
L. — Efter studier vid Uppsala univ.
var L. två år sekr. i Bergskollegium.
Han fortsatte därefter sina
univ.-stu-dier, särskilt i matematik och
befästningskonst. Hösten 1653 medföljde
han som fortifikationsingenjör en
expedition till Nya Sverige under
kommissarie Johan Risings befäl. Därvid
rekognoscerade och kartlade lian denna
koloni samt förbättrade
fästningsverken; bl. a, var han med om
intagandet och förbättrandet av det
holländska fortet Kasimir, sedermera
Trefal-diglietsskansen. Sedan denna 1655
intagits av holländarna, återvände L.
till Sverige. På regeringens uppdrag
gjorde han en stor karta över Nya
Sverige, vilken emellertid förstördes
vid slottsbranden 1697. — L. blev 1657
fortifikationsingenjör i Jämtland, där
lian bl. a. förbättrade Andersö och
Frösö skansar och byggde en skans
vid Toftaholm. Åren 1659—60 ledde
lian fortifikationsarbeten vid Dalarö
samt 1661 och 1662 kanalarbeten vid
Södertälje. Han for därefter
utomlands men återkom efter några år till
Sverige ocli bosatte sig i Brosäter i
Värmland. Under en lång
sjukdomstid från 1679 till sin död utarbetade
L. sina reseminnen från Amerika
Carl Lindhe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
